László Lovász

László Lovász
	László Lovász
	László Lovász i samband med ett besök vid École polytechnique fédérale de Lausanne 2007.
Född	9 mars 1948 (76 år); Budapest
Medborgare i	Ungern och USA
Utbildad vid	Eötvös Loránd-universitetet, 1971; Fazekas Mihály Gimnázium
Sysselsättning	Matematiker, datavetare, universitetslärare
Befattning
	Ordförande, International Mathematical Union (2007–2010); President of the Hungarian Academy of Sciences (2014–2020)
Arbetsgivare	Ungerska vetenskapsakademien; Yale University; Eötvös Loránd-universitetet (2000–)
Maka	Katalin Vesztergombi
Utmärkelser
	Paul Erdős-priset (1979); George Pólya Prize (1979); Fulkersonpriset (1982); Hedersdoktor vid University of Waterloo (1992); Brouwermedaljen (1993); Wolfpriset i matematik (1999); Knuthpriset (1999); Gödelpriset (2001); John von Neumann Theory Prize (2006); Széchenyipriset (2008); Kyotopriset i grundforskning (2010); Fulkersonpriset (2012); Fellow of the American Mathematical Society (2013); Abelpriset (2021); Gauss-föreläsning (2022)
Webbplats	cs.elte.hu/~lovasz/
	Redigera Wikidata

Lovász tog 1970 kandidatexamen vid Ungerska vetenskapsakademin, därefter en första doktorsexamen (Dr.Rer.Nat) 1971 och en högre doktorsexamen (Dr.Math.Sci.) 1977, och hade Tibor Gallai som handledare. Han var forskningsassistent vid Eötvös Loránduniversitetet (ETLE) 1971-1975, docent vid József Attilauniversitetet 1975-1978, och professor i geometri där 1978-1982. Han var därefter professor i datalogi, först vid ETLE 1982-1993 och sedan vid Yale University 1993-2000. Han var seniorforskare vid Microsoft Research Center 1999-2006 och har därefter återvänt till Ungern som föreståndare för det matematiska institutet vid ETLE.^[18]

Han är en ledande forskare inom diskret matematik och är framför allt känd för forskning inom kombinatorik.^[19]

Lovász invaldes 2007 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.^[19] Han tilldelades Wolfpriset i matematik 1999, tillsammans med Elias M. Stein, fick samma år Knuthpriset och Abelpriset 2021.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, web.cs.elte.hu .^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, mta.hu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, mathweb.ucsd.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.wiskgenoot.nl .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ams.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.sigact.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, sigact.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.informs.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, epa.oszk.hu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.kyotoprize.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.mathopt.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.abelprize.no .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.mathematik.de .^{[källa från Wikidata]}
^ László Lovászs CV Arkiverad 1 september 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 24 september 2009
^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Femton nya ledamöter invalda i akademien Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-01-30