Långå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Långå
Småort
Land Sverige Sverige
Landskap Härjedalen
Län Jämtlands län
Kommun Härjedalens kommun
Distrikt Hede distrikt
Koordinater 62°26′40″N 13°16′0″Ö / 62.44444°N 13.26667°Ö / 62.44444; 13.26667
Area 38 hektar (2010)[1]
Folkmängd 66 (2010)[1]
Befolkningstäthet 1,74 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8229
Långås läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Långås läge i Jämtlands län

Långå är en småort i Hede distrikt (Hede socken) i Härjedalens kommun. Långå ligger i Ljusnans dalgång, strax väster om Hede, längs den gamla kommunikationsleden genom Härjedalen.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Långå skrevs "Langhae" 1506. Älvens utseende var tidigare ett annat än nu, bland annat med ett större spakvatten på ömse sidor om Ljusnan, där byn ligger. Vid höga vårfloder bildades en ave, ett vattendränkt, gräsbärande lågland. Detta fick namnet langave, som med tiden förändrats till Långå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Långå har människor bott och verkat i mer än 4 000 år. Om detta vittnar flera fornlämningar, däribland fyra tusen år gamla hällmålningar i berget Hovden strax väster om byn.

Under en tid i slutet av sextonhundratalet låg tullstationen (mot Norge) i Långå och Långå Gästis har gamla anor som gästgiveri för resande.

Långå skans[redigera | redigera wikitext]

Efter freden i Brömsebro 1645 byggdes Långå skans omkring 1658. Det var en av de starkaste fästningarna i dåtidens gränsförsvar västerut och en del av det fortifikationssystem som infördes under sextonhundratalets senare hälft. Skansen fick därefter förfalla för att åter renoveras för att tas i bruk vid krigsutbrottet 1700. Fortfarande finns de imponerande jordvallarna väl bevarade i den stjärnformiga skansen som iståndsattes 1809 för tredje och sista gången.[2] Till skansen hörde egen begravningsplats. Två av skansens officerare, Björk och Asp, är begravda vid Kappöle, strax öster om Långå by.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Långå 1960–2010[3][4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
168 ¤
1990
  
85 36#
1995
  
62 38#
2000
  
66 39#
2005
  
62 38#
2010
  
66 38#
Anm.:
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Orten präglas av jord- och skogsbruk, men är också sedan början av 1900-talet en semesterort med bland annat jaktmarker och fiskevatten.

Omfattande elproduktion sker dels vid Långå kraftverk som nyttjar vattenkraft från regleringsmagasinen Lossen och Grundsjön samt i Långå vindpark som ligger strax norr om byn.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Under sent 1990-tal fanns det en utomhusrink för ishockey vid gamla skolan, där under säsongerna 97/98-98/99 Långå IF hade sina hemmamatcher. Det fanns dock ett lag i Långå långt tidigare då matcherna spelades på Ljusnan. Långå IF övertog hockeylaget från Hede IK som hade fått ekonomiska problem, Långå IF klarade dock bara av att ha laget två säsonger. Under dessa två säsonger vann man endast tre matcher. Rinken finns inte kvar i byn idag utan den står idag i Lillhärdal. Tidigare fanns det aktiva idrottare inom sporter så som: skotercross, simning, friidrott och längdskidåkning. I Långå finns en skidbacke för familjeåkning, tennisbana, badplats (vid Stortjärn) och kanotturer på Ljusnan.

Natur och friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Långå är känt för sitt sportfiske, Långåfisket, som erbjuder varierande fiske med naturliga fiskbestånd av ädelfisk som öring, röding, harr och sik, kallat "Långåfiskets Big Four". Det finns även gädda, abborre och regnbåge. Den unika och omtalade Grundsjörödingen är en raritet. Flera åtgärder syftar till att långsiktigt säkra dess framtid.

Det finns flera olika naturtyper och kulturlandskap i och runt byn, bland annat branta berg runt dalgången, fjällandskap, fjällnära skogar, tjärnar, sjöar och vattendrag. Djurlivet är rikt med rariteter som lo, björn och järv. Kungsörn, fiskgjuse, berguv, sångsvan och tranor kan ses mitt i byn.

Vattenfall[redigera | redigera wikitext]

Rändåfallet under våren
Mittåfallet under sensommaren

Strax väster om byn finns två vattenfall.

Rändåfallet består av flera stora och mindre fall som har riktigt mycket vatten i sig under våren. Fallen är fördelade över en nästan 1 km lång sträcka.

Mittåfallet består av ett stort och ett litet fall. I det större fallet letar sig vattnet under sommaren ut över kanten på två ställen medan de under vårfloden forsar ut i tre fåror i berget. På sommaren går det att vada ut till den mittre, torrlagda fåran och se ut över fallet. Det går också att bada mellan de övre och nedre fallen när det är lite vatten.

Vid Mittåfallet finns också en kallkälla, bredvid det lilla fallet, som inte påverkas av vattnet i Mittån.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1006 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  4. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 53 i pdf:en
  5. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995 sida 58 i pdf:en
  6. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010