Långstjärtad brednäbb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Långstjärtad brednäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Long-tailed Broadbill Naina Devi Himalayan Bird Conservation Reserve Uttarakhand India 27.05.2016.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBrednäbbar
Eurylaimidae
SläktePsarisomus
Swainson, 1837
ArtLångstjärtad brednäbb
P. dalhousiae
Vetenskapligt namn
§ Psarisomus dalhousiae
Auktor(Jameson, 1835)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Långstjärtad brednäbb[2] (Psarisomus dalhousiae) är en astiatisk fågel i familjen brednäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtad brednäbb är en 28 centimeter lång fågel med som namnet avslöjar en lång stjärt. Den är i huvudsak grön, med svart hjässa och gult på strupen samt en gul fläck bakom ögat. Ungfågeln har istället en grön hjässa. Lätet är ett högljutt, genomträngande piu-wieuw-wieuw-wieuw.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtad brednäbb placeras som enda art i släktet Psarisomus. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[5]

  • Psarisomus dalhousiae dalhousiae – förekommer från Himalaya till nordöstra Indien, Burma, sydvästra Kina och Vietnam
  • Psarisomus dalhousiae cyanicauda – förekommer i sydöstra Thailand och Kambodja
  • Psarisomus dalhousiae divinus – förekommer i södra Annam i södra Vietnam
  • Psarisomus dalhousiae psittacinus – förekommer på Malackahalvön och Sumatra
  • Psarisomus dalhousiae borneensis – förekommer på norra Borneo
Långstjärtad brednäbb i Kaeng Krachans nationalpark i Thailand.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Vissa delar upp familjen brednäbbar i två, Eurylaimidae och Calyptomenidae, efter DNA-studier som visar att dessa två troligen inte är varandras närmaste släktingar.[5] Vid en sådan uppdelning placeras arten i Eurylaimidae i begränsad mening.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i en rad olika skogstyper. Den lever nästan uteslutande av ryggradslösa djur, mest insekter. Häckningsbiologin ä rätt okänd, men den har noterats häcka mellan mars och augusti i Indien och från april i Myanmar, men färska ägg funna i augusti. Arten är en stannfågel men har noterats röra sig till lägre nivåer i Himalaya vid dåligt väder.[6]

Med byggmaterial i näbben på väg mot sitt bo.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, fragmentering och insamling till fågelbursindustrin. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt vanlig i stora delar av utbredningsområdet, men mer sällsynt i nordväst.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christina Brown, grevinna av Dalhousie (1786-1839), skotsk växtsamlare gift med George Ramsay, 9:e earl av Dalhousie, överbefälhavare i Ostindien.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Psarisomus dalhousiae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ Bruce, M.D. (2018). Long-tailed Broadbill (Psarisomus dalhousiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56344 8 oktober 2018).
  7. ^ Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]