Långstjärtsduva

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Långstjärtsduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Oena capensis -near Kambi ya Tembo, Arusha, Tanzania-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteOena
ArtLångstjärtsduva
O. capensis
Vetenskapligt namn
§ Oena capensis
Auktor(Linné, 1766)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Långstjärtsduva[2] (Oena capensis) är en mycket liten långstjärtad och i huvudsak afrikansk duva[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtsduvan är en endast sparvstor duva, 22 centimeter lång men där en stor del består av den mycket långa avsmalnade svarta stjärten. Både storlek och form leder tanken till undulat. Fjäderdräkten är huvudsakligen grå bortsett från den vita buken och kastanjebruna vingpennor som syns i flykten. Hanen har en gul och röd näbb samt svart ansikte, strupe och bröst. Honan saknar hanens svarta och näbben är helröd.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtsduvan förekommer i Afrika söder om Sahara, västerut vidare till Arabiska halvön samt på Madagaskar. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Arten ses också regelbundet i Irak där den även häckat samt nyligen i Syrien.[6] Tillfälligt har den påträffats på Cypern samt i Iran, Kap Verdeöarna, Libanon och Turkiet.[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placeras som enda art i släktet Oena, närmast släkt med brunduvor, smaragdduvor och fläckduvor.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtsduvan trivs i buskmarker nära ökenområden med akacia. Den rör sig mest på marken och lever nästan uteslutande av frön, från örter, gräs eller säv. Den påträffas oftast enstaka eller i par, men ses i större samlingar vid vattenhål. Fågeln bygger ett bo av kvistar i en buske där den lägger två vita ägg som ruvas i 16 dagar av honan på natten och tidig morgon och hanen övrig tid.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Oena capensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 216. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Namaqua Dove (Oena capensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54185 31 oktober 2018).
  6. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 126. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Pereira, S.L., K.P. Johnson, D.H. Clayton, and A.J. Baker (2007), Mitochondrial and nuclear DNA sequences support a Cretaceous origin of Columbiformes and a dispersal-driven radiation in the Paleogene, Syst. Biol. 56, 656-672.
  8. ^ Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]