Lasioglossum pruinosum

	Lasioglossum pruinosum
	Lasioglossum pruinosum, hona, högersida.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Vägbin; Halictidae
Släkte	Smalbin; Lasioglossum
Art	Lasioglossum pruinosum
Vetenskapligt namn
	§ Lasioglossum pruinosum
Auktor	(Robertson, 1892)
Synonymer
	Halictus pruinosus Robertson, 1892; Chloralictus pruinosus (Robertson, 1892); Dialictus pruinosus (Robertson, 1892)
	Lasioglossum pruinosum, hona, ryggsida.
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Lasioglossum pruinosum är en biart som först beskrevs av Robertson 1892. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.^[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Huvudet och mellankroppen är ljust grönblå med mörkbruna antenner vars undersida i de yttre delarna är rödbrun hos honan, gul till gulbrun hos hanen. Benen är mörkbruna med rödbruna fötter hos honan, ljusgula hos hanen. Clypeus har övre delen svartbrun, hos hanen med en gul övre kant, den undre delen guldgul. Hos hanen är mandiblerna och labrum gul.^[a] Vingarna är genomskinliga med blekgula ribbor. På bakkroppen är tergiterna^[b] blågröna och sterniterna bruna, bäda med bakkanterna genomskinligt gula. Hårbeklädnaden är tät och vitaktig. Arten är liten; honan har en kroppslängd från 5,6 till 6,9 mm, hanen från 5 till 5,6 mm.^[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer från hela, sydligaste Kanada till större delen av USA, med sydgräns från nordöstra Arizona, över New Mexico och nordligaste Texas till Tennessee.^[3] Den är ovanlig i västra USA.^[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten är polylektisk, den flyger till blommor från flera olika familjer. Främst korgblommiga växter och ärtväxter, men också flockblommiga växter, korsblommiga växter, kaktusväxter, kaprisväxter, paradisblomsterväxter, dunörtsväxter, snyltrotsväxter, ranunkelväxter, rosväxter och flenörtsväxter.^[5] Flygtiden varar från mars till oktober.^[1]

Artens biologi är inte väl känd, men den antas vara social och bygga sitt bo i marken. Endast de parade, unga honorna övervintrar.^[6]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan mandiblerna, de pariga käkarna. Under clypeus sitter labrum, också känd som överläppen.
^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Ted Kropiewnicki, John S. Ascher, Beatriz Moisset, Nathaniel Green (2 oktober 2020). ”Species Lasioglossum pruinosum - Pruinose Metallic-Sweat Bee” (på engelska). BugGuide, Iowa State University. https://bugguide.net/node/view/237497. Läst 19 oktober 2020.
^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+pruinosum/match/1. Läst 19 oktober 2020.
^ [a b] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 269–273. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf?origin=publication_detail. Läst 2 juni 2018.
^ Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini)” (på engelska) (PDF, 35,2 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 159. doi:10.11646/zootaxa.3073.1.1. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259623294_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_eastern_North_America_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/0c96052d5babf0c0da000000/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-eastern-North-America-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 17 oktober 2020.
^ ”Lasioglossum pruinosum (Robertson, 1892)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+pruinosum. Läst 19 oktober 2020.
^ ”Lasioglossum pruinosum (Robertson, 1892)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022083110/http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-pruinosum-(robertson,-1892). Läst 19 oktober 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Lasioglossum pruinosum.
Bilder & media

Wikispecies har information om Lasioglossum pruinosum.
Artförteckning

[huvud-3] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan mandiblerna, de pariga käkarna. Under clypeus sitter labrum, också känd som överläppen.

[bakkropp-4] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[BG-1] [a b] Ted Kropiewnicki, John S. Ascher, Beatriz Moisset, Nathaniel Green (2 oktober 2020). ”Species Lasioglossum pruinosum - Pruinose Metallic-Sweat Bee” (på engelska). BugGuide, Iowa State University. https://bugguide.net/node/view/237497. Läst 19 oktober 2020.

[COL-2] [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+pruinosum/match/1. Läst 19 oktober 2020.

[Gibbs10-5] [a b] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 269–273. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf?origin=publication_detail. Läst 2 juni 2018.

[Gibbs11-6] Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini)” (på engelska) (PDF, 35,2 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 159. doi:10.11646/zootaxa.3073.1.1. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259623294_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_eastern_North_America_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/0c96052d5babf0c0da000000/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-eastern-North-America-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 17 oktober 2020.

[DL-7] ”Lasioglossum pruinosum (Robertson, 1892)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+pruinosum. Läst 19 oktober 2020.

[BOC-8] ”Lasioglossum pruinosum (Robertson, 1892)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022083110/http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-pruinosum-(robertson,-1892). Läst 19 oktober 2020.

[1]

[2]

[a]

[b]

[3]

[4]

[5]

[6]