Leben des Orest

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Leben des Orest är en tysk grand opera i fem akter (åtta scener) med musik av Ernst Krenek (op. 60). Librettot skrevs av Krenek efter Euripides drama om Orestes.[1] På partituret finns kompositionstiden angiven: 8 augusti 1928 – 13 maj 1929, och innehåller även förslag på förkortningar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kreneks ambition var att framställa "människor från vår tid som uttrycker sitt varande i en löst sammansatt miljö hämtad från den fabelns odödliga och tidlösa storslagenhet" men även som en kommentar till fascismens hot i Europa. Musiken är senromantisk och mestadels tonal.[2] Operan hade premiär den 19 januari 1930[3] på Das Neue Theater i Leipzig under ledning av Gustav Brecher.[4] I början av mars hade operan premiär i Berlin på Krolloperan.

Uppförandehistorik[redigera | redigera wikitext]

Tretton olika uppsättningar av Leben des Orest gick av stapeln fram till 1933, då Nazisterna grep makten och bannlyste Kreneks verk från tyska scener. Den första uppsättningen efter andra världskriget skedde 1947 i Linz, därefter Frankfurt am Main (1951), Graz (1952), Düsseldorf (1954) och Wiesbaden (1961).[5] Uppsättningarna 1961 i Darmstadt dirigerades av Krenek själv, men drog till sig högljudda demonstrationer mot dess påstådda musikaliska konservatism. Pierre Boulez skrev ett öppet brev och fördömde ledningens agerande mot störningen som "organiserad terror" och fakulteten på Darmstadtskolans sommarkurser höll med honom och kallade verket för en relik från 1920-talet.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Agamemnon, kung av Mykene (tenor)
  • Klytaimnestra, hans hustru (mezzosopran eller kontraalt)
  • Elektra, deras dotter (sopran)
  • Iphigenie, deras dotter (mezzosopran)
  • Orest, deras son (baryton)
  • Ægisth, en släkting (tenor)
  • Anastasia, den kungliga amman (kontraalt)
  • Ægisths tjänare (tenor)
  • Tre äldre (3 barytoner)
  • En lam lutspelare (stum roll)
  • Aristobulos, domare i Athen (bas)
  • En ropare
  • Två gatflickor (2 mezzosopraner)
  • Fyra gatsångare (2 tenorer, 2 basar)
  • En herde (baryton)
  • En liten flicka (stum roll)
  • Thoas, kung i norr (bas)
  • Thamar, hans dotter (sopran)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen rör sig kring Orestes frigörelse, från ett brutalt och djuriskt sätt att leva till ett liv av mening och mänsklighet; från mordet på modern till den gudomliga upphöjelsen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I operan Orpheus und Eurydike från 1923 använde Krenek ett libretto av Oskar Kokoschka [Bowles 2001])
  2. ^ Stewart, sid. 104.
  3. ^ Kreneks sångcykel Reisebuch aus den österreichischen Alpen hade haft premiär tidigare samma dag.
  4. ^ Stewart, sid. 108.
  5. ^ Grosch: Zeitoper, Stilpluralismus und episches Theater s. 107

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. ISBN 0-140-51475-9 
  • John Lincoln Stewart, 1991, Ernst Krenek: The Man and His Music, sid. 103-109. ISBN 9780520070141
  • Bowles, Garrett. 2001. "Krenek, Ernst". The New Grove Dictionary of Music and Musicians, ed. S. Sadie and J. Tyrrell. London: Macmillan.
  • Krenek, Ernst. 1929. Leben des Orest: grosse Oper in fünf Akten (acht Bildern), op. 60, piano-vocal score. Vienna: Universal Edition. UE 9798 (1929)
  • Krenek, Ernst. 1995. "Krenek and Antiquity: His Thoughts on Life of Orestes and Pallas Athene Weeps". Newsletter of the Ernst Krenek Archive 5, no. 1 (Fall): 13–15.
  • Leichtentritt, Hugo. 1930. "Reports from Abroad: Berlin". The Musical Times 71, no. 1046 (1 April): 366.
  • Molkow, Wolfgang. 1980. "Der Sprung uber den Schatten. Zum Opernschaffen Ernst Kreneks in den 20er und 30er Jahren". Musica 34, no. 2:132–35.
  • Purkis, Charlotte. 1992. "Krenek, Ernst. The New Grove Dictionary of Opera, 4 vols., edited by Stanley Sadie; managing editor, Christina Bashford. London: Macmillan Press. ISBN 0-935859-92-6
  • Rogge, Wolfgang. 1970. Ernst Kreneks Opern—Spiegel der zwanziger Jahre. Wolfenbüttel: Möseler.
  • Schmidt-Dengler, Wendelin. 2000. "Ernst Krenek: Das literarische Werk". In Ernst Krenek: Zeitgenosse des 20. Jahrhunderts, Publikationen der Wiener Stadt- und Landesbibliothek 6, edited by Matthias Schmidt; preface by Peter Marboe, Monika Kalista, Walter Obermaier, and Martin Haselböck, 106–18. Vienna: Wiener Stadt- und Landesbibliothek. ISBN 3-902053-02-X
  • Vogel, Juliane. 1990. "Gerettete Atriden: Zu Ernst Kreneks Das Leben des Orest". In Antike Mythen im Musiktheater des 20. Jahrhunderts: gesammelte Vorträge des Salzburger Symposions 1989, Wort und Musik 7, edited by Peter Csobádi,. Anif-Salzburg: U. Mueller-Speiser. ISBN 3-85145-008-6