Knut Wicksell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knut Wicksell
Knut Wicksell.jpg
Född20 december 1851[1][2][3]
Maria Magdalena församling[3]
Död3 maj 1926[4][1][2] (74 år)
Danderyds församling[3]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
NationalitetSvensk[6]
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet
PartnerAnna Bugge-Wicksell
BarnSven Wicksell (f. 1890)
Redigera Wikidata
Geldzins und Güterpreise, 1936

Johan Gustaf Knut Wicksell, född 20 december 1851 i Stockholm, död 3 maj 1926 i Stocksund, Stockholms län, var en svensk nationalekonom och politisk aktivist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wicksell förlorade tidigt sina föräldrar, modern när han var sex år och fadern när han var femton. Tack vare att fadern varit en framgångsrik fastighetsmäklare kunde han ändå börja studera vid Uppsala universitet 1869. Wicksell läste matematik och fysik och avlade en fil.kand.-examen efter två år. År 1885 blev han fil.lic. i nationalekonomi. Därefter vistades Wicksell med understöd av Lorénska stiftelsen i England, Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland för sociala och nationalekonomiska studier 1885–1889. År 1895 promoverades han till fil.dr och blev 1899 jur.kand. samt docent i nationalekonomi och finansrätt. Från 1899 tjänstgjorde han vid Lunds universitet och var där professor 1901–1916 i nationalekonomi och finansrätt.

Knut Wicksell var far till professorn i statistik Sven Wicksell och farfar till läkaren Finn Wicksell.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Knut Wicksell var en mycket inflytelserik nationalekonom. Hans insatser inom penningteori, räntor, pristeori, konjunkturcykler m.m. var banbrytande och de som dominerade internationell ekonomisk teori fram till John Maynard Keynes magnum opus The General Theory of Employment, Interest and Money år 1936. Han influerade John Maynard Keynes såväl som Stockholmsskolan med sådana som Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och även den österrikiska skolan inom ekonomi.

Wicksells Geldzins und Güterpreise från 1898 innehåller ett försök att utvidga penningteorin till att ta hänsyn till bankernas framväxt och betalningsförmedlingens modernisering under 1800-talet. De nya förhållandena gjorde att kvantitetsteorin inte gav en så bra beskrivning av orsakerna till förändringar i prisnivån. I stället för att koncentrera sig på penningmängden som den drivande kraften bakom förändringar borde man enligt Wicksell se på skillnaden mellan den naturliga räntan (investeringarnas räntabilitet) och låneräntan. Om den naturliga räntan är högre än låneräntan så lönar det sig att öka investeringarna. Detta kommer att leda till ökad varuefterfrågan och stigande priser. Om den naturliga räntan i stället är lägre än låneräntan så kommer enligt Wicksell prisnivån att sjunka. Detta är en kort sammanfattning av Wicksells kumulativa process.[7]

Politiskt intresserad bekämpade han i tal och skrift protektionism och konsumtionsskatter (till exempel i skrifterna Våra skatter, Hvilka betala dem, och hvilka borde betala? Synpunkter och förslag af Sven Trygg 1894, och Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet, 1895) samt överhuvud företrätt radikal liberalism med en oförvägenhet, som gjort honom högt uppburen av meningsfränder och, ehuru inte socialdemokrat, inom arbetarrörelsen. Bland hans socialpolitiska skrifter märks Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare (1902) och Socialiststaten och nutidssamhället (1905, 1913).

Hans republikanism, antimilitarism och fientlighet mot kyrkan ikläddes inte sällan i avsiktligt propagandasyfte utmanande former, liksom hans opposition mot svensk-nationella synpunkter på internationella tvistefrågor av vikt för landet, till exempel i förhållandet till Norge och Ryssland. För det sedermera i tryck utkomna föredrag om "Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen", som han höll i Folkets hus i Stockholm 2 november 1908, ådömdes han två månaders fängelse (enligt Strafflagen 7:1: "genom att lasta eller gäcka Guds heliga ord . . . åstadkommer allmän förargelse") och avtjänade straffet oktober-november 1909 på fängelset i Ystad. "Emellertid må det sägas," heter det i Lunds universitets årsberättelser 1916-1917,

"att, huru mycket ogillande än vissa Wicksells åsikter och kanske än mer den form, hvari han stundom framställde dem, på sin tid torde väckt hos många, äfven bland hans ämbetsbröder, aktningen för hans personliga karaktär, för den absoluta oräddhet, hvarmed han orubbligen var sig själf och följde sin åsikt i dess yttersta konsekvenser utan någon hänsyn till hvad människor pläga anse såsom personlig fördel, var, om möjligt, ännu starkare än ogillandet."

Som emeritus var Wicksell ofta anlitad som sakkunnig i beskattningsfrågor m.m. Propositionen till ändringar i inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen 1919 åtföljdes av en promemoria av Wicksell, liksom 1920 års finanssakkunnigas betänkande angående riktlinjerna för svensk finanspolitik. I det sistnämnda förfäktar han, liksom förut tämligen ensam i en rad offentliga uttalanden 1916–1920, nödvändigheten av att återställa penningvärdet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

I de första arbetena nedan, efter två skönlitterära försök, framträder Wicksell som en hängiven apostel för nymalthusianismen. Hans mest betydande vetenskapliga arbeten behandlar penningteorin, speciellt penningräntans inflytande på varuprisen, och har tillförsäkrat honom en framskjuten plats bland auktoriteterna av den österrikiska skolan; Wicksells arbete inom politisk ekonomi har framhållits som betydelsefullt av bland annat ekonomipristagaren James M. Buchanan.


  • Motskrifter:
    • Cornelius, Carl M (1880). Ett par ord i anledning af filosofie kandidaten Knut Wicksells framställning af "samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel". Upsala: Akad.bokh. Libris länk 
    • Granskning af Herr. Kand. K. Wicksells arbete om samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel. Upsala. 1880. Libris länk 
    • Hammarskjöld, Carl Gustaf (1880). Några ord med anledning af ett utkommet arbete om fattigdomens vigtigaste orsak och botemedel. Stockholm. Libris länk 

  • Svar till mina granskare: med ett tillägg: om nymalthusianismens nuvarande ställning och utsigter i Europa. Uppsala. 1880. Libris länk. http://runeberg.org/kwstmg/ 
  • Om utvandringen, dess betydelse och orsaker: föredrag. Den nya tiden, 99-1256732-3 ; N.F., 1. Stockholm: Bonnier. 1882. Libris länk 
  • Föredrag, hållna vintern 1886-87. Stockholm. 1887-1890. Libris länk 
  • Om folkökningen i Sverge och de faror den medför för det allmänna välståndet och sedligheten: med ett bihang omfattande skriftvexlingen med anledning af förbud mot detta föredrags hållande. Stockholm: Kungsholms bokh. 1887. Libris länk 
  • Om prostitutionen: huru mildra och motverka detta samhällsonda? : två föredrag. Stockholm: Kungsholms bokh. (i distr.). 1887. Libris länk 
  • Nya berättelser ur bibliska historien för större barn. Stockholm. 1889-. Libris länk  - Utgiven under pseudonymen Tante Malin.
  • Försigtighetsmått i äktenskapet : En framställning af de s. k. preventiva medlen af en läkare med förord (5 uppl.). Stockholm: Kungsholms bokh. 1890. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1622705 
  • Om äktenskapet: dess forntid och framtid : två föredrag. Stockholm: Kungsholms bokhandel. 1890. Libris länk 
  • De sexuela frågorna: granskning af hrr Emil Svenséns, Björnstjerne Björnsons samt professor Seved Ribbings brochyrer. Stockholm: Kungsholms bokh. 1890. Libris länk 
  • Vetenskapen, spiritismen och herr Carl v. Bergen: Föredrag. Stockholm: Kungsholms bokh. 1891. Libris länk 
  • Über Wert, Kapital und Rente nach den neueren nationalökonomischen Theorien. Jena. 1893. Libris länk 
  • Sverige och Ryssland: Huru kan Sverige försvara sin sjelfständighet : Föredrag. Stockholm: G. W. Wilhelmsons boktr. 1893. Libris länk 
  • Våra skatter: hvilka betala dem, och hvilka borde betala? : synpunkter och förslag. Stockholm. 1894. Libris länk  - Utgiven under pseudonymen Sven Trygg.
  • Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet.. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 56. Stockholm: Bonnier. 1895. Libris länk 
    • 2., omarb. uppl. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 56. Stockholm: Bonnier. 1903. Libris länk 
  • Zur lehre von der Steuerincidenz. Jena: Kämpfe. 1895. Libris länk 
  • Finanztheoretische Untersuchungen nebst Darstellung und Kritik des Steuerwesens Schwedens. Jena: Fischer. 1896. Libris länk 
  • Ueber ein neues Prinzip der gerechten Besteuerung (Fischer, 1896)
    • Om en ny princip för rättvis beskattning (översättning Leif Björk, Ratio, 1987)
  • Den politiska rösträtten och skatterna. Svenska folkets öreskrifter, 99-1606990-5 ; 30. Stockholm: Folkupplysningsföretagets förlag. 1898. Libris länk 
  • Geldzins und Güterpreise: eine Studie über die den Tauschwert des Geldes bestimmenden Ursachen. Jena: G. Fischer. 1898. Libris länk 
  • Penningräntans inflytande på varuprisen. Upsala: Akad. bokh. 1899. Libris länk 
  • Föreläsningar i nationalekonomi. Lund. 1901-1906. Libris länk 
    • 2., omarb. uppl. Lund. 1911-1915. Libris länk 
    • 3. uppl. Lund: C.W.K. Gleerups förlag. 1928-1929. Libris länk 
    • 4. uppl. Lund: C.W.K. Gleerups förlag. 1937-1938. Libris länk 
    • 5. uppl. Lund: Gleerup. 1966. Libris länk 
  • Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare: en ny företeelse på det socialpolitiska området. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 109. Stockholm: Bonnier. 1902. Libris länk 
  • Om begreppen produktivitet, rentabilitet och relativ afkastning inom jordbruket. Upsala. 1903. Libris länk 
  • Socialiststaten och nutidssamhället: några socialekonomiska betraktelser. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 129. Stockholm: Bonnier. 1905. Libris länk 
    • 2. uppl.. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 129. Stockholm: Bonnier. 1913. Libris länk 
  • Ett nytt arbete i befolkningsfrågan: Formerelse og fremskridt ... af K.A.Wieth-Knudsen. København 1908. Uppsala. 1909. Libris länk 
  • Tronen, altaret, svärdet och pänningpåsen: föredrag hållet i Folkets hus i Stockholm den 2 november 1908. Stockholm: Ungsocialistiska partiets förlag. 1909. Libris länk. http://runeberg.org/kwtasochp/ 
  • Yttrandefrihet: Ett meningsutbyte i Socialdemokraten och Svenska Dagbladet emellan Hj.Branting och G.Stridsberg samt professor K.Wicksells inlaga till Rådhusrätten. Stridsskrifter, Svenska, utg. af A.B. Ljus 14.. Stockholm. 1909. Libris länk  Författare: Hjalmar Branting, Gustaf Stridsberg och Knut Wicksell.
  • Läran om befolkningen: dess sammansättning och förändringar. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 170. Stockholm: Bonnier. 1910. Libris länk 
  • Sveriges emigrationsfråga: (uttalanden till den officiella emmigrations utredningen). Stockholm. 1911. Libris länk 
  • Nåd och amnesti för politiska fångar med särskildt afseende på Amaltheamännen. Stockholm: Ax. Holmström. 1912. Libris länk 
  • Vorlesungen über Nationalökonomie auf Grundlage des Marginalprinzipes: theoretischer Teil. Jena: Gustav Fischer. 1913-1922. Libris länk 
  • "Allvarliga farhågor". Stockholm: Malmborg. 1914. Libris länk 
  • Strödda reflexioner: Strödda reflexioner. Uppsala. 1917. Libris länk 
  • Nationalekonomiska studier tillägnade Knut Wicksell: tillika häfte 12 av Ekonomisk tidskrift, tjugotredje årgången 1921. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1921. Libris länk 
  • Barnalstringsfrågan: föredrag, hållet vid Nymalthusianska sällskapet. Federativs serie, 99-0569184-7 ; 10. Stockholm: Bokf. Federativ. 1925. Libris länk. http://runeberg.org/barnalst/ 
  • Fosterfördrivning: Några reflektioner till en aktuell rättsfråga. Stockholm: Brand. 1925. Libris länk 
  • Wicksells brevväxling 1869-1875. Kyoto: H. Hashimoto. 1993. Libris länk  - Utgivare: Hashimoto Hitoshi.
  • Biografiska och självbiografiska artiklar av Knut Wicksell samt 4 privatbrev. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. 1995. Libris länk  - Utgivare: Hashimoto Hitoshi.
  • Wicksells brev 1880-1885. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. 1996. Libris länk  - Utgivare: Hashimoto Hitoshi.
  • Nationalekonomiska essäer. Ratioklassiker, 99-2414719-7. Stockholm: City Univ. Press. 1997. Libris länk. ISBN 91-7568-051-3  - Redaktör: Michael Lundholm.
  • Wicksells brev 1886-1887.. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. 1997. Libris länk  - Utgivare: Hashimoto Hitoshi.
  • Stridsskrifter och samhällsekonomiska analyser. Ratioklassiker, 99-2414719-7. Stockholm: City Univ. Press. 1998. Libris länk. ISBN 91-7568-054-8  - Redaktör: Richard Swedberg.
  • Wicksell's reading notes: Malthus, an essay on the principle of population. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. 1998. Libris länk  - Utgivare: Hashimoto Hitoshi.
  • Att uppfostra det svenska folket: Knut Wicksells opublicerade manuskript (1. uppl.). Stockholm: SNS förl. 2001. Libris länk. ISBN 91-7150-846-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andrén, Mats (1994). När den nya nationalekonomin kom till Sverige: marginalismen, den österrikiska skolan och Knut Wicksell. Inter-European research, 1104-1714 ; 4. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. [distributör]. Libris länk 
  • Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 171-175. Libris länk 
  • Chiodi, Guglielmo (1991). Wicksell's monetary theory. London: Macmillan. Libris länk. ISBN 0-333-54536-2 
  • Goodspeed, Tyler Beck. (2012). Rethinking the Keynesian revolution: Keynes, Hayek, and the Wicksell connection. New York: Oxford University Press. Libris länk. ISBN 0-19-984665-0 
  • Gårdlund, Torsten (1990). Knut Wicksell: rebell i det nya riket (Ny, [rev.] uppl.). Stockholm: SNS. Libris länk. ISBN 91-7150-390-0 
  • Hashimoto, Hitoshi (1990). Books and articles on Wicksell's life and works.. Kyoto. Libris länk 
  • Hashimoto, Hitoshi; Wicksell Knut (1993). Katalog över Brev till Wicksell. Kyoto: H. Hashimoto. Libris länk 
  • Hashimoto, Hitoshi (1991). Wicksell's chronology.. Kyoto. Libris länk 
  • Jonung, Christina; Persson, Inga (1998). Anna and Knut. Reprint series / Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, 0348-9191 ; 1998:4. Lund. Libris länk 
  • Jonung, Lars (1977). ”Knut Wicksells prisstabiliseringsnorm och penningpolitiken på 1930-talet”. Ekonomisk debatt och ekonomisk politik : Nationalekonomiska föreningen 100 år (1977): sid. 35-83.  Libris 9722639
  • Knut Wicksell: critical assessments. The Routledge critical assessments of leading economists, 99-1270436-3. London: New York. 1994. Libris länk. ISBN 0-415-10886-1 
  • Knut Wicksell: (1851-1926). Pioneers in economics, 99-1525237-4 ; 28 An Elgar reference collection, 99-1286099-3. Aldershot: Edward Elgar Publ. 1992. Libris länk. ISBN 1-85278-491-1 
  • Knut Wicksell: rebell i det Nya Riket : [utställning på Lunds universitetsbibliotek 18/3-27/4 1985]. Lunds universitetsbiblioteks serie av utställningskataloger, 0281-3823 ; 21. Lund: Universitetsbibl. 1985. Libris länk. ISBN 91-7874-003-7 
  • Lundahl, Mats (2005). Knut Wicksell on poverty: no place is too exalted for the preaching of these doctrines. Routledge studies in the history of economics ; 73. New York: Routledge. Libris länk. ISBN 0-415-34427-1 
  • Lundberg, Einar (1991). ”Berömdheter i cell 19”. Ystadiana 1991,: sid. 101-108 : ill., fotogr..  Libris 9197030
  • Pålsson Syll, Lars (1993). ”Wicksell on harmony economics: the Lausanne School vs. Wicksell”. The Scandinavian economic history review (Jyväskylä, 1953-) 1993 (41),: sid. 172-188. ISSN 0358-5522. ISSN 0358-5522 ISSN 0358-5522.  Libris 2640044
  • Sandelin, Bo (2003). Wicksell versus Brisman: a dispute on capital between generations. Working papers in economics / Department of Economics, School of Economics and Commercial Law, Göteborg University (Print), 1403-2473 ; 108. Göteborg. Libris länk. http://swopec.hhs.se/gunwpe/abs/gunwpe0108.htm 
  • Spångberg, Valfrid (1921). ”Knut Wicksell: till hans sjuttioårsdag den 20 december 1921”. Tiden 1921(13):7-8,: sid. 327-333. 0040-6759. ISSN 0040-6759.  Libris 12091605
  • Swedberg, Richard (1999). Civilkurage som dygd: fallet Knut Wicksell. Särtryck / Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 1100-7192 ; 147. Stockholm: Univ., Sociologiska institutionen. Libris länk 
  • Thalberg, Björn; Hashimoto, Hitoshi (2007). Knut Wicksell's Förteckningar (Lecture registrants) and Dagböcker (Lecture reports) during 1900-1916 at Lund University. Hitotsubashi university. Center for historical social science literature. Study series ; 58. Tokyo: Hitotsubashi univ.: Center for historical social science literature. Libris länk 
  • Uhr, Carl G. (1960). Economic doctrines of Knut Wicksell. Publications of the Institute of Business and Economic Research / University of California, 99-0208707-8. Berkeley. Libris länk 
  • Uhr, Carl G. (1991). ”Knut Wicksell, neoclassicist and iconoclast”. The history of Swedish economic thought (1991): sid. 76-121.  Libris 9352744
  • Wennemo, Irene (1991). Arbetarrörelsen och befolkningsfrågan: Knut Wicksells och makarna Myrdals befolkningsteorier. Forskningsrapport / Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 0284-351X ; 10. Stockholm: Stockholms univ., Sociologiska institutionen. Libris länk 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1996). Wicksells brev 1880-1885. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. Libris länk 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1993). Wicksells brevväxling 1869-1875. Kyoto: H. Hashimoto. Libris länk 
  • Wicksell, Knut; Hashimoto, Hitoshi (1998). Wicksell's reading notes: Malthus, an essay on the principle of population. Kyoto: Kyoto Sangyo univ. Libris länk 
  • Åkerman, Johan (1933). Knut Wicksell, a pioneer of econometrics.. [Menasha, Wis.]. Libris länk 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6v69pp9, omnämnd som: Knut Wicksell, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18511220 Wicksell, Johan Gustaf Knut, läst: 23 oktober 2018
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Викселль Кнут”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015
  5. ^ Wicksell, Johan Gustaf Knut, SvenskaGravar.se, läst: 12 juli 2017
  6. ^ Libris, 2 oktober 2012, läst: 24 augusti 2018
  7. ^ [1] Claes-Henric Siven, Kompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utveckling, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen 2012-12-16.