Lennart Rodhe

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För docenten i matematisk statistik, se Lennart Råde.
Lennart Rodhe
Född15 november 1916[1][2]
Stockholm
Död17 januari 2005[1][3][2]
Stockholm
BegravdUppsala gamla kyrkogård
NationalitetSvensk[4]
Alma materBerggrens målarskola, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan och Det Kongelige Danske Kunstakademi Blue pencil.svg
SysselsättningKonstnär, målare
Make/makaEivor Burbeck
FöräldrarOlof Rodhe
UtmärkelserPrins Eugen-medaljen (1967)
Redigera Wikidata
Detalj av Stadens ljus, Marabouparken.
Detalj av Dag och natt, DN-skrapan.

Olof Lennart Rodhe, född 15 november 1916 i Stockholm, död 17 januari 2005 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lennart Rodhe var son till bergsingenjören och uppfinnaren Olof Rodhe och Willy Herdin. Han växte upp först i Stockholm och sedan i Rahlstedt, Hamburg, där fadern skulle leda tillverkning av en rökgasmätare baserat på eget patent. Han gick ut realgymnasium i Tyskland och arbetade på samma företag som fadern. Familjen återvände till Sverige 1934 en tid efter Adolf Hitlers maktövertagande.

Lennart Rodhe utbildade sig från 1934 vid Edward Berggrens elevateljé på Tekniska skolan i Stockholm, för Peter Rostrup-Boyesen i Köpenhamn och på Konsthögskolan i Stockholm 1938-1944 med Sven X:et Erixson som lärare. Han studerade också anatomi på Kunstakademiet i Köpenhamn.

Efter andra världskrigets slut öppnades möjligheterna att åter resa till utlandet för vidare utbildning. Lennart Rodhe for med hustrun poeten Eivor Burbeck till Paris hösten 1947 och vidare till Italien och senare tillbaka till Paris 1949. Där tog han intryck av konkretismen, bland annat av Ethienne Béothy, vilken i sin tur umgicks med konkreta konstnärer som Fernand Léger, Auguste Herbin och Victor Vasarely. Lennart Rodhe var vid denna tid i arbete med offentliga utsmyckningar i posthuset i Östersund och läroverket i Ängby i Stockholm. Han var professor vid Konsthögskolan i Stockholm 1958–68.[5] Rodhe finns representerad vid bland annat Moderna museet[6], Göteborgs konstmuseum[7] och Nationalmuseum[8] i Stockholm samt Kalmar konstmuseum[9].

Lennart Rodhe ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[10]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Spiraltrappan, 1946
  • Sågverket, 1947
  • Paket i långa banor, glaserat tegel, 1948-52, posthuset i Östersund
  • Trappans tema, kaseintempera på duk, 1948-53, Ängby läroverk i Stockholm[11]
  • Snurran, 1948
  • Drakar, 1948
  • Rotor, 1954
  • Fruktträdgården, 1957, Svenska Handelsbankens huvudkontor i Stockholm
  • Årstiderna, 1959
  • Seston, emaljvägg, 1963, Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet
  • Harpolek, sandblästrad skiffervägg, 1963-64, Strålforsskolan i Eskilstuna
  • Utflykt till Blå Jungfrun, stengodsvägg, 1966-67, Oskarshamns Sparbank
  • Dag och natt, stengodsvägg, 1967, DN-skrapan
  • Rosentjuven, väv i gobelängteknik med inslag av grovt ytfyllande inplockning, 1968, Svenskt Stål i Oxelösund
  • Familjen, väv i ull och lin, 1966, försäkringsbolaget Ansvar
  • Tecken i arkivet, vävnad, 1970, +Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm
  • Det stora äventyret, tuskaftsväv med applikationer och järnsmide, 1972-73, Norrevångsskolan i Eslöv
  • Guld och gröna skogar, vävnad, 1975-76, Sveriges Riksbank i Stockholm
  • Skogen, 1979
  • Stadens ljus, emalj på konststen, Marabouparken i Sundbyberg

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Thomas Millroth: Lennart Rodhe, Sveriges Allmänna Konstförenings Publikation 98, 1989, ISSN 0284-2033
  • "Lennart Rodhe som grafiker" av Björn Melin, Grafiknytt 1 1992

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017
  2. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w69s3dgx omnämnd som: Lennart Rodhe, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ KulturNav, omnämnd som: Lennart RodheKulturNav-id: d3bd8022-b390-4ce2-9249-559781fd8cd9, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0
  5. ^ Nationalencyklopedin, band 15 (1994), sid. 593.
  6. ^ Moderna museet
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Kalmar konstmuseum
  10. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 36, gravplats 1529”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210003054&LOPNR=12171. 
  11. ^ Eugen Wretholm: "Konstkrönika", Tidens kalender 1955, sid 203, Forum, tryck: Victor Pettersons, Stockholm 1954