Leonard Courtney, 1:e baron Courtney av Penwith

Från Wikipedia
Leonard Courtney, 1:e baron Courtney av Penwith
Född6 juli 1832[1][2][3]
Penzance, Storbritannien
Död11 maj 1918[1][2][3] (85 år)
Chelsea
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidSt John's College
SysselsättningPolitiker[4], akademiker, statistiker, barrister[5]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 21:a parlament
Storbritanniens 21:a parlament, Liskeard (1876–1880)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament
Storbritanniens 22:a parlament, Liskeard (1880–1885)[6]
Brittisk finanssekreterare (1882–1884)
Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament
Storbritanniens 23:e parlament, Bodmin (1885–1886)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament
Storbritanniens 24:e parlament, Bodmin (1886–1892)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
Storbritanniens 25:e parlament, Bodmin (1892–1895)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Bodmin (1895–1900)[6]
Ordförande i Royal Statistical Society (1897–1899)[7]
ArbetsgivareUniversity of London
University College London
Politiskt parti
Liberal Party
Liberal Unionist Party
MakaCatherine Courtney
(g. 1883–1918)[8][9]
FöräldrarJohn Sampson Courtney[10]
Sarah Mortimer[10]
Redigera Wikidata

Leonard Henry Courtney, 1:e baron Courtney av Penwith, född den 5 juli 1832 i Penzance, Cornwall, död den 11 maj 1918 i London, var en engelsk skriftställare och politiker.

Courtney studerade i Cambridge och var där en tid privatlärare, blev 1858 praktiserande advokat och innehade 1872–1875 en professur i politisk ekonomi vid Londons universitet. År 1876 invaldes han i underhuset för en valkrets i Cornwall, som han representerade till 1900, då han föll igenom till följd av sitt boervänliga uppträdande under den sydafrikanska konflikten. Åren 1886–1892 var han underhusets vice talman ("chairman of committees").

Från början tillhörde Courtney det liberala partiet; han innehade efter vartannat flera underordnade platser i Gladstones andra ministär (understatssekreterare för inrikes ärenden 1880–1881, för kolonierna 1881–1882 – vid uppgörelsen efter Majuba – och finanssekreterare vid skattkammaren 1882–1884), men utträdde ur denna, då Gladstone i sitt förslag till rösträttsreform 1884 inte upptog proportionella val, vilkas ivrigaste förfäktare i England Courtney var under hela sin politiska bana.

Home rulefrågan förmådde honom att 1886 sluta sig till liberalunionisterna, men under 1900-talets början närmade han sig så småningom alltmer sina gamla partivänner, och 1906 sökte han som liberal kandidat förgäves att vinna ett nytt underhusmandat. Samma år blev han peer med titeln baron Courtney av Penwith. Curtney var en av Englands produktivaste författare av politiska essayer och en flitig medarbetare i "Times" och de stora revyerna. Han utgav bland annat The working constitution of the united kingdom and its outgrowths (1901).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Leonard Courtney, 1st Baron Courtney of Penwith, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Leonard Henry Courtney, Baron Courtney, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Leonard Henry Courtney, 1st and last Baron Courtney of Penwith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  8. ^ Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]