Leopold I av Belgien
| Leopold I | |
|---|---|
| |
| Kung Leopold I tidigt 1860-tal. | |
| Regeringstid | 21 juli 1831–10 december 1865 (34 år och 142 dagar) |
| Efterträdare | Leopold II |
| Gemål | 1) Charlotte Augusta av Wales 2) Marie Louise av Orléans |
| Barn | Louis-Philippe Leopold Victor Ernst (1833-1834) Leopold II av Belgien (1835-1909) Philip av Flandern (1837-1905) Charlotte av Belgien (1840-1927) |
| Personnamn | franska: Léopold Georges Chrétien Frédéric holländska: Leopold George Christiaan Frederik tyska: Leopold Georg Christian Friedrich |
| Ätt | Sachsen-Coburg-Gotha |
| Far | Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld |
| Mor | Augusta av Reuss-Ebersdorf |
| Född | 16 december 1790 Ehrenburg palats, Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld, Tysk-romerska riket
|
| Religion | Luthersk kristen |
| Namnteckning | 
|
| Död | 10 december 1865 (74 år) Laekens slott, Bryssel, Belgien
|
| Begravd | 16 december 1865 Église Notre-Dame de Laeken |
| |
| |
Leopold I (tyska Leopold Georg Christian Friedrich, franska Léopold Georges Chrétien Frédéric, holländska Leopold George Christiaan Frederik), född 16 december 1790 på slottet Ehrenburg, Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld, död 10 december 1865 i Bryssel, var belgarnas kung 1831-1865.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Leopold I var son till Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld och Augusta av Reuss-Ebersdorf. Som ung inträdde han i den ryska armén, som han efter en tids bortavaro tillhörde under kriget 1813–1816.[1] Han gifte sig den 2 maj 1816 med Charlotte av England (född 1796, död 4 november 1817), enda barn till Georg IV av Storbritannien, och presumtiv tronarvinge. Prinsessan Charlotte avled dock redan året efter giftermålet i barnsäng. (Hon hade värkar i femtio timmar innan hon födde en dödfödd son; dagen efter förlossningen avled hon till följd av svåra blödningar).
Leopold glömde aldrig sin första hustru, efter vars död han levde kvar i London som privatman. 1828–1831 hade han ett förhållande med en ung skådespelerska, Karoline Bauer, som utseendemässigt var en kopia av Charlotte, men avslutade förhållandet då han besteg Belgiens tron.
Leopold fick 1829 förfrågan att bli Greklands kung (Hellenernas kung), men tackade nej. Däremot antog han 1831 (efter belgiska upproret) erbjudandet att bli belgarnas förste kung. Han började sin regering 21 juli 1831, vilket därefter är Belgiens nationaldag. Som kung anslöt sig Leopold till parlamentarismens grundprinciper. Han hade ett starkt inflytande över europeisk politik (inte minst över systerdottern Viktoria av Storbritannien) och anlitades ofta som medlare och politisk rådgivare.
Efter fjorton år som änkeman gifte han om sig, av politiska och dynastiska skäl, den 9 augusti 1832 med Marie Louise av Orléans (1812–1850), dotter till kung Ludvig Filip I av Frankrike.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Louis-Philippe Leopold Victor Ernst, född 24 juli 1833, död 16 maj följande år.
- Leopold II av Belgien född 1835, död 1909
- Filip av Flandern född 1837, död 1905
- Charlotte av Belgien född 1840, död 1927; gift med Maximilian av Österrike, kejsare av Mexiko.
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Strumpebandsorden, 1816- Royal Fellow of the Royal Society, 30 november 1816[2]
Storkors av Leopoldorden, 11 juli 1832
Riddare av Elefantorden, 1846
Storkorset av Nederländska Lejonorden, 7 april 1849[3]
Riddare av Serafimerorden, 30 oktober 1849[4]- Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh
Sankt Stefansorden
Sachsen-Ernestinska husorden
Storkors av Toskanska Sankt Josefsorden
Frälsarens orden
Sankt Johannes av Jerusalems orden
Guldsabel "för tapperhet"
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Riddare av Maria-Teresiaorden
Riddare av Gyllene skinnets orden
Georgsorden, fjärde klass
Riddare med storkors av Bathorden
Första klassen av Röda örns orden
Svarta örns orden
Andreasorden
Sankt Annas orden, första klass
Storkors av Hederslegionen
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1255
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 216, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Aronson, Theo (1968) (på engelska). Defiant Dynasty: The Coburgs of Belgium. Indianapolis: Bobbs-Merrill. OCLC 405549
- Bronne, Carlo (1947) (på franska). Léopold Ier et son temps. Bruxelles: Goemaere. OCLC 4616830
- Claessens, Henriette (2002) (på flamländska). Leven en liefdes van Leopold I. Tielt: Lannoo. ISBN 978-9-02094-789-2. https://books.google.com/books?id=ctT-X9lGuNQC&printsec=frontcover
- Conte Corti, Egon Caesar (1922) (på tyska). Leopold I. von Belgien. Sein Weltgebäude Koburger Familienmacht. Wien: Rikola Verlag
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Leopold I av Belgien.- Officiell biografi
- Belgiens kungahus
- Hertighuset Sachsen-Coburg-Gotha
- Storbritanniens kungahus
- Frankrikes kungahus
.svg){kind=small}
- Belgiens regenter
- Huset Wettin
- Huset Sachsen-Coburg-Gotha
- Riddare av Strumpebandsorden
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Personer i Belgien under 1800-talet
- Födda 1790
- Avlidna 1865
- Män
- Storkorset av Hederslegionen
- Mottagare av Preussiska Svarta örns orden
- Mottagare av Röda örns ordens första klass
- Mottagare av Sankt Annas ordens första klass
- Mottagare av Sankt Andreas orden
- Mottagare av Sankt Georgsorden
- Mottagare av Sachsen-Ernestinska husorden
- Mottagare av Frälsarens orden
- Mottagare av Sankt Stefansorden
- Mottagare av Nederländska Lejonorden
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden
- Mottagare av Alexander Nevskijorden
- Mottagare av Elefantorden