Hoppa till innehållet

Liberaldemokraterna

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om brittiska partiet. För andra partier med samma namn, se Liberaldemokratiska partiet.
Liberaldemokraterna
Liberal Democrats, Libdems
LandStorbritannien Storbritannien
PartiordförandeEd Davey
Grundat1988
Liberal Party 1678
SDP 1981
Huvudkontor1 Vincent Square, London
Politisk ideologiLiberalism
Socialliberalism
Marknadsliberalism
Politisk positionCenter till mitten-vänster
Internationellt samarbetsorganLiberal International
Europeiskt samarbetsorganAlliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)
Färg(er)Orange
UngdomsförbundLiberal Youth
Underhuset[1]
Röstandel
12,2 procent
Mandat
72 / 650
Överhuset[2]
Mandat
76 / 830
Skotska parlamentet
Mandat
5 / 129
Wales parlament
Mandat
1 / 60
London Assembly
Mandat
2 / 25
Lokala fullmäktigeförsamlingar[3]
Mandat
3 203 / 18 645
Webbplats
www.libdems.org.uk
Brittisk politik
Politiska partier
Val

Liberaldemokraterna (engelska: Liberal Democrats, ibland förkortat Libdem) är ett socialliberalt brittiskt parti. Partiledare sedan augusti 2020 är Ed Davey. Partiet är en del av Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE).

Partiets bildande och ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Partiet bildades 1988 genom en sammanslagning av Liberal Party och Social Democratic Party (SDP). Det senare hade bildats genom en utbrytning från Labour 1981. De bägge partierna hade samarbetat sedan några månader efter SDP:s bildande i en valallians, SDP-Liberal Alliance. Det sammanslagna partiet hette ursprungligen Social and Liberal Democrats, vilket senare byttes ut till, först, The Democrats, och sedan, i oktober 1989, till Liberal Democrats. Partiets första partiledare var Paddy Ashdown, som hade uppdraget 1988–1999.

Koalitionsregeringar

[redigera | redigera wikitext]

Liberaldemokraterna har ingått i koalitionsregeringar både på nationell nivå och på riksdelsnivå.

I det skotska parlamentet var Scottish Liberal Democrats det mindre partiet inom koalitionsregeringen med Scottish Labour Party mellan 1999 och 2007. Skottlands vice premiärministrar under denna period var Liberaldemokraterna Jim Wallace och Nicol Stephen.

Efter valet 2010 ingick Liberaldemokraterna i en regeringskoalition med Konservativa partiet där Liberaldemokraternas dåvarande partiledare Nick Clegg var vice premiärminister.

Efter att ha legat stabilt på omkring 20 procent av rösterna i varje val ända sedan grundandet, rasade partiet till 7,8 procent (8 mandat) i parlamentsvalet 2015. Partiet hade som bäst erhållit 62 parlamentsledamöter i valet 2005. Efter svagare valresultat under 2010-talet slogs rekordet i valet 2024 då partiet återhämtade sig och fick 72 ledamöter invalda.

Europaparlamentet och Brexit

[redigera | redigera wikitext]

I Europaparlamentsvalet 2004 vann Liberaldemokraterna tolv mandat och i valet 2009 elva mandat. I valet 2014 rasade partiet till endast ett mandat.

Europaparlamentsvalet 2019 präglades i Storbritannien av den då pågående Brexit-processen. Liberaldemokraterna, som starkt motsatte sig Brexit, blev landets näst största parti i valet med sexton vunna mandat.[4]

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Liberal Democrats (UK), 5 februari 2026.

Liberaldemokraterna har gjort sig känt som en förespråkare för konstitutionella förändringar för Storbritannien, med fokus på decentralisering av makt från det brittiska parlamentet till de decentraliserade autonoma riksdelarna, samt en övergång från majoritetsval i enmansvalkretsar till proportionella val. Partiet har en starkt positiv inställning till internationellt engagemang och globalt samarbete, och har under hela sin verksamma tid arbetat för en ökad integration med Europeiska unionen. Partiet arbetade för att fullfölja EU:s inre marknad och under tidigt 2000-tal förespråkade Liberaldemokraterna en folkomröstning om att införa euron. Partiet har också stått bakom att införa en EU-konstitution och var positiv till EU:s utvidgning i Central- och Östeuropa. Inför folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap 2016 kampanjade Liberaldemokraterna för att Storbritannien skulle stanna kvar i unionen, och har efter förlusten i folkomröstningen och det formella utträdet fortsatt att arbeta för ett brittiskt återinträdde i EU.

Internationalismen har också tagit sig uttryck i ett stöd det internationella samfundet. Därför var partiet för kriget i Afghanistan 2001, men som enda större parti i Storbritannien motsatte sig Liberaldemokraterna Irakkriget 2003 med motiveringen att kriget saknade stöd i Förenta Nationerna.

Liberaldemokraterna är ett marknadsliberalt parti men förespråkar ökad beskattning och gemensamma lösningar för att hantera sociala problem. Privata aktörer i offentlig sektor accepteras i vissa fall, men partiet saknar tydlig linje i frågan. Under partiledare Ed Davey har partiet tagit tydlig ställning för personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar.

Partiet har också profilerat sig genom att stå upp för individens rättigheter, exempelvis vad gäller legalisering av cannabis, likabehandling av HBTQ-personer och eutanasi. I frågan om eutanasi är partiet tydligt delat.

En av partiets mest kända sympatisörer är skådespelaren och komikern John Cleese.

Lista över partiledare

[redigera | redigera wikitext]
  Betecknar tillförordnad partiledare
Namn Bild Tillträde Frånträde
Paddy Ashdown
(1941–2018)
16 juli 1988 9 augusti 1999
Charles Kennedy
(1959–2015)
9 augusti 1999 7 januari 2006
Menzies Campbell
(1941–2025)
7 januari 2006[a] 15 oktober 2007
Vince Cable
(1943–)
15 oktober 2007 18 december 2007
Nick Clegg
(1967–)
18 december 2007 8 maj 2015
Tim Farron
(1970–)
16 juli 2015 20 juli 2017
Vince Cable
(1943–)
20 juli 2017 22 juli 2019
Jo Swinson
(1980–)
22 juli 2019 13 december 2019
Ed Davey
(1965–)
27 augusti 2020
  1. Tillförordnad från 7 januari 2006, ordinare partiledare från 2 mars 2006
  1. ”State of the parties - MPs and Lords - UK Parliament” (på engelska). members.parliament.uk. https://members.parliament.uk/parties/Commons. Läst 6 augusti 2025.
  2. ”Lords membership - MPs and Lords - UK Parliament” (på engelska). members.parliament.uk. https://members.parliament.uk/parties/Lords. Läst 30 juli 2025.
  3. ”Open Council Data UK”. www.opencouncildata.co.uk. http://www.opencouncildata.co.uk/index.php. Läst 6 augusti 2025.
  4. Sabbagh, Dan (27 maj 2019). ”Remain v hard Brexit: what the UK's EU election results tell us” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/politics/2019/may/27/remain-hard-brexit-what-uk-european-election-results-tell-us. Läst 7 februari 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]