Linköpings S:t Lars församling

Från Wikipedia
Version från den 27 april 2017 kl. 20.25 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 6 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3beta8))
Linköpings Sankt Lars församling
Församling
Sankt Lars kyrka i Linköping
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Kontrakt Domkyrkokontraktet
Län Östergötlands län
Kommun Linköpings kommun
Folkmängd 11 845 (2014)[1]
 - män 5 936 (2014)[1]
 - kvinnor 5 909 (2014)[1]
Församlingskod 058002
Pastoratskod 020101
Geonames 8131853

Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.

Administrativ historik

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.[2]

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.[3]
  • 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.[4]
  • 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.[4]
  • 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.[4]
  • 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.[4]
  • 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.[4]
  • 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.[4]
  • 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.[4]
  • 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.[5]
  • 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.[6]
  • 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.[6]

Pastorat

Areal

Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.[9] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.[3]

  • 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.[4]
  • 1 januari 1966: 41,82 km² land.[10][11]
  • 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.[5]
  • 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.[6]

S:t Larsgården

Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Sedan dess är nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Riksbyggen kommer förmodligen att riva den inom några år.

Orgel

I gamla S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.

Manual
Gedackt 8’
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Scharf

Series pastorum et comministrorum

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
Nicolaus Hemmingi -1634
1601 Laurentius Cardi
1609 Laurentius Benedicti
1625-1634 Samuel Magni Wigius -1651
1634- Johannis Matthiae
Haquinus Jonae -1650
1660-1662 Nicolaus
1663-1672 Sveno Olai Wasselius 1631-
1673-1681 Samuel Petri Talenus
1685- Arvidus Nicolai Grenander
1689-1690 Jonas Nicolai Ulsdorphius
1693-1701 Andreas Olai Linwall
1701-1709 Benedictus Magni Elg
1711-1719 Magnus Petri Wistelius 1669-
1719-1727 Arvid Laurentii Ranzork 1685-
1727-1734 Johannes Olavi Alnander
1734-1735 Carlus Petri Knoop 1698-
1735-1744 Laurentius Andren Wangel 1704-1771
1744-1768 Carlus Isacci Höjer 1714-1768
1769-1783 Johannes Abraham Sandberg 1737-
1784-1795 Daniel Lindhagen 1750-1819
1795-1806 Nils Gustaf Hammarquist 1762-1806
1806-1821 Claes Wimermark 1768-1834

Organister och klockare

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1640-talet-1666 Joen Nilsson Klockare
1666-1699 Anders Botvidsson Klockare
1699-1702 Storck Vikarierande klockare
1703-1738 Hans Jönsson -1738 Klockare och organist
1739-1764 Anders Quilén 1710-1764 Klockare och organist
1764-1788 Carl Rydgren -1788 Klockare och organist
1788-1823 Gabriel Bergman 1758- Klockare och organist
1809-1823 Gustaf Erik Bergman 1790-1823 Vice klockare och organist
1824-1833 Nils Peter Sandström 1799- Klockare och organist
1833 G. Rehnström Vikarierande klockare och organist
1834-1853 Per Ölander Klockare och organist
1853-1899 Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt Klockare och organist
1899-1913 Frans Engström Klockare och organist
1914-1921 Otto Sandberg Klockare och organist
1921-1956 Philip Sjöberg Klockare och organist
1957-1958 Herbert Uhrbom Vikarierande organist
1957-1958 John Rydberg Vikarierande körledare
1958-1967 Jan Håkan Åberg Organist
1968-1970 Gerd Hagström Vikarierande organist
1970-1980 Nils Ankarstrand Organist
1980- 2001 Monica Tobiasson Organist
2001-2014 Staffan Krafft Organist

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  2. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  4. ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  5. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 18. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  6. ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 18 & 144. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 23. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommun­block efter kön, ålder, civil­stånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 12. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015 
  11. ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.

Externa länkar