Linköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Linköpings kommun
Kommun
Linköpings stadshus.JPG
SloganLinköping - där idéer blir verklighet
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortLinköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda7 980 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 568,58 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 427,81 kvadratkilometer[3]
- därav vatten140,77 kvadratkilometer[3]
Folkmängd161 371 ()[4]
Bef.täthet113,02 inv./km² (land)
Läge
Linköping Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°24′00″N 15°37′00″E / 58.4°N 15.616666666667°Ö / 58.4; 15.616666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets
Koder
Kommunkod0580[5]
Org.nummer212000-0449[6]
GeoNames2694759
Redigera Wikidata

Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.

Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland och är med över 160 000[7] invånare länets folkrikaste och Sveriges femte största. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län. Hela 20 tätorter finns inom kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.

1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.

Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.

Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Under oktober 2013 nådde invånarantalet 150 000.[10]

Befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun 1810–2019
År Invånare
1810
  
33 340
1820
  
34 578
1830
  
37 227
1840
  
40 248
1850
  
41 945
1860
  
44 828
1870
  
46 543
1880
  
48 344
1890
  
48 850
1900
  
49 286
1910
  
54 401
1920
  
58 994
1930
  
61 353
1940
  
68 389
1950
  
83 641
1960
  
93 501
1970
  
104 646
1980
  
112 600
1990
  
122 268
2000
  
133 168
2010
  
146 416
2019
  
161 371
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 29 152, eller 19,19 % av befolkningen (hela befolkningen: 151 881 den 31 december 2014).[11]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Linköpings kommun 151 881 personer. Av dessa var 22 483 personer (14,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I tabellen nedan har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Linköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31.[14] Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Linköping &&&&&&&&&0106502.&&&&&0106 502
2 Ljungsbro &&&&&&&&&&&06763.&&&&&06 763
3 Malmslätt &&&&&&&&&&&05074.&&&&&05 074
4 Tallboda &&&&&&&&&&&03311.&&&&&03 311
5 Linghem &&&&&&&&&&&02853.&&&&&02 853
6 Ekängen &&&&&&&&&&&02485.&&&&&02 485
7 Vikingstad &&&&&&&&&&&02335.&&&&&02 335
8 Sturefors &&&&&&&&&&&02228.&&&&&02 228
9 Berg &&&&&&&&&&&01307.&&&&&01 307
10 Slaka &&&&&&&&&&&&0593.&&&&&0593
11 Bestorp &&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
12 Askeby &&&&&&&&&&&&0503.&&&&&0503
13 Brokind &&&&&&&&&&&&0499.&&&&&0499
14 Bankekind &&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0437
15 Skeda Udde &&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368
16 Nykil &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322
17 Sjögestad &&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0307
18 Gistad &&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283
19 Kränge &&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269
20 Rappestad &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
21 Västerlösa &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
22 Ulrika &&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Linköpings kommun genomkorsas från norr till söder av riksväg 23/riksväg 34 och från öster till väster av E4, varifrån riksväg 35 avtar åt sydöst i Linköping. Öst-västlig riktning har även Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Uven-tågets regiontåg mot Sala och Östgötapendelns regiontåg med stopp i Linghem, Linköpings central och Vikingstad. Genom kommunens norra del sträcker sig Motala ström och Göta kanal i väst-östlig riktning.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1970 hade Linköpings stadsfullmäktige 56 mandat, vilket vid kommunsammanslagningen 1971 utökades till 79 mandat.

På 1980-talet hette Linköpings starke man Göthe Anderson (socialdemokrat).[15]

Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år.[16] (Se även lista över borgmästare i Linköping.)

Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, kallat Folkrörelsealliansen.[källa behövs] Efter valet 2002 lämnade miljöpartiet Folkrörelsealliansen.[källa behövs]

Efter valen 2006 och 2010 utgjorde moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick sverigedemokraterna 3 mandat, men de borgerliga allianspartierna hade ändå egen majoritet.

Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna 6 mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av socialdemokraterna, miljöpartiet och folkpartiet.[17] Kommunstyrelsens ordförande är Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) är Helena Balthammar (S). Trots att folkpartiet alltså fortsatte i styrande ställning, skedde en långt i förväg känd generationsväxling genom att kommunalrådet Linnéa Darell (FP, omsorgsnämnden) gick i pension och kommunalrådet Carina Boberg (FP) valde att lämna politiken.[18] Mellan valet i september 2014 och den nya koalitionens tillträde vid årsskiftet 2015 inträffade dessutom att den kvarvarande ledande folkpartisten Rebecka Gabrielsson lämnade sina uppdrag av personliga skäl,[19] och ersattes av förra riksdagsledamoten Karin Granbom Ellison, som blev kommunalråd med ansvar för gymnasieskola och arbetsmarknad.[20] Övriga kommunalråd[21] är Jakob Björneke (S, barn- och ungdomsnämnden), Kristina Edlund (S, samhällsbyggnadsnämnden), Eva Lindh (S, äldrenämnden), Nils Hillerbrand (MP), Evelina Alsén (MP, kultur- och fritidsnämnden), Daniel Andersson (FP), samt kommunalråd i opposition Paul Lindvall (M), Christian Gustavsson (M), Catharina Rosencrantz (M), Muharrem Demirok (C) och Andreas Ardenfors (KD).

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Lars Vikinge
Förste vice ordförande L Gustaf Appelberg
Andre vice ordförande S Niklas Nåbo

Källa:[22]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Birgitta Johansson (FP) 1991 1994
  Eva Joelsson (S) 1994 2006
  Ann-Cathrine Hjerdt (M) 2006 2014
  Helena Balthammar (S) 2014 2018
  Lars Vikinge (C) 2018

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018-2022
Ordförande M Niklas Borg
Förste vice ordförande KD Sara Skyttedal
Andre vice ordförande S Kristina Edlund

Källa:[23]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sven Lindgren 1991 1994 Moderaterna
  Lena Micko 1998 2006 Socialdemokraterna
  Paul Lindvall 2006 2014 Moderaterna
  Lena Micko 2014 2015 Socialdemokraterna
  Kristina Edlund 2015 2018 Socialdemokraterna
  Niklas Borg 2018 Moderaterna

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1991-1994[24] M FP KD C
1994-1998 S C
1998-2002 S C MP
2002-2006 S C
2006-2010 M KD FP C
2010-2014 M FP C KD
2014-2018 S MP L
2018- M C L KD

Mandatfördelning i Linköping kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970336151339
3615139
7989,7
70
1973335188312
3518812
7991,7
6217
1976334169314
3416914
7992,1
5920
1979435118318
43511818
7990,8
5524
1982336115321
3611521
7991,5
5128
19853351811219
3581119
7990,2
4831
19883326109316
32610916
7986,6
4435
19913263379721
2679721
7986,7
4633
19944354168318
43546818
7986,9
4237
19987285451119
7285451119
7981,20
4039
20026314610814
6314610814
7980,95
3841
2006429667621
429667621
7982,61
4336
20103248367325
2486725
7983,96
4534
20143277666420
277666420
7985,15
4435
20185225887618
5225887618
7986,56
4633
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.

Bolag som är ägda av kommunen[redigera | redigera wikitext]

En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink.[25] Därutöver har kommunen flera bolag:[26]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

År 2011 var följande de största arbetsgivarna inom kommunen:

Antal
anställda[28]
Antal
anställda[29]
Företag Bransch
8506 Linköpings kommun
6997 Östergötlands läns landsting
4225 3819 Saab AB Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d.
3143 Linköpings universitet Campus Valla och Hälsouniversitetet (men utan Campus Norrköping)
1275 1289 Ericsson AB Telekommunikation
838 Rikspolisstyrelsen
825 611 Attendo Care AB Vård och omsorg i särskilda boendeformer för personer med funktionshinder
775 315 ISS Facility Services AB Lokalvård
663 Försvarsmakten
525 657 Scan AB Styckning av kött
526 Tekniska Verken i Linköping AB
525 Academic Work Sweden AB Personaluthyrning
475 537 Carema Äldreomsorg 1 AB Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer
426 Samhall AB
425 287 Saab Dynamics AB Tillverkning av vapen och ammunition
425 307 Cloetta Sverige AB Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer
425 205 Releasy Customer Management AB Callcenterverksamhet
375 414 Veolia Transport Sverige AB Linjebussverksamhet
330 Combitech AB
325 314 Securitas Direct Sverige AB Säkerhetsverksamhet
325 236 Coor Service Management AB Fastighetsrelaterade stödtjänster
325 395 Arla Foods AB Annan mejerivarutillverkning
304 Skatteverket
300 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
275 407 Danske Bank A/S, Sverige filial Finansförmedling

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Linköpings europeiska vänorter (inaktuell).

Kommunens webbplats[30] skiljer mellan vänorter i Norden samt systerorter och samverkansorter i resten av världen. Kontakten med systerorterna sköts genom kommunens systerortsförening. Samverkansorter tillkommer genom samarbetsavtal med kommunen.

Vänorter

Danmark Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[31]

Samverkansorter

Rumänien Oradea, Rumänien var tidigare en samarbetsort, skriver kommunen 2010.[30]

Systerorter

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ ”Nu passerar Linköping 160 000 invånare - linkoping.se” (på sv). www.linkoping.se. Arkiverad från originalet den 1 november 2018. https://web.archive.org/web/20181101140211/https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/press/pressmeddelanden-fran-via-tt/201809/nu-passerar-linkoping-160-000-invanare/. Läst 1 november 2018. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Nu är vi 150 000!!!, Östgöta Correspondenten, 25 oktober 2013.
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ Göthe med th, Linköpings starke man, Östgöta Correspondenten, 16 juli 2014.
  16. ^ Eva Joelsson avgår som borgmästare, Sveriges Radio Östergötland, 27 februari 2006.
  17. ^ S, MP och FP bildar ny majoritet i Linköping Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Linköpings kommuns webbplats, 22 oktober 2014, läst 11 januari 2015.
  18. ^ Kommunalråd och riksdagsledamot lämnar politiken, Östgöta Correspondenten, 30 november 2013.
  19. ^ Rebecka Gabrielsson kliver av, Östgöta Correspondenten, 25 november 2014.
  20. ^ Karin Granbom Ellison nytt FP-kommunalråd i Linköping, Östgöta Correspondenten, 13 december 2014.
  21. ^ Kommunalråd Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Linköpings kommuns webbplats, läst 11 januari 2015.
  22. ^ ”Förtroendevalda Gislaveds kommun”. Gislaved kommun. http://troman.gislaved.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=kf. Läst 10 november 2018. 
  23. ^ ”Förtroendemannaregister Linköpings kommun”. Linköpings kommun. http://app.linkoping.se/fmannaregister/personer_namnd.asp?NamndID=2. Läst 23 juni 2019. 
  24. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
  25. ^ Leanlink Arkiverad 16 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  26. ^ Kommunägda bolag Arkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  27. ^ Lejonfastigheter Arkiverad 5 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats.
  28. ^ Större företag i Linköpings kommun 2011 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., Statistisk årsbok för Linköping 2013 Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 25 oktober 2013.
  29. ^ [a b] Vänorter Arkiverad 26 november 2010 hämtat från the Wayback Machine., kommunens webbplats, läst 11 augusti 2019.
  30. ^ Corren Arkiverad 28 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]