Lista över frankiska drottningar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna lista handlar om Frankerrikets drottningar fram till 987. För de franska drottningarna från och med 987, se Lista över Frankrikes regentgemåler.

Lista över frankiska drottningar är en förteckning över de personer, som var drottningar i Frankerriket, i egenskap av gemål till kungen, från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket på 400-talet, till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och kungarna istället blev kungar av Frankrike och deras gemåler därmed Frankrikes drottningar.

Eftersom den frankiska lagen alltid krävde att regenten skulle vara manlig har det aldrig funnits någon regerande frankisk drottning, även om vissa kvinnor har styrt som förmyndarregenter. Liksom med de frankiska kungarna är det lite problematiskt att göra en uppställning över de frankiska drottningarna, eftersom riket, enligt gammal germansk sed, ofta delades mellan en härskares söner vid hans död men så småningom förenades och drottningarna följde sina gemålers riken. En annan försvårande omständighet är bruket av polygami i det frankiska samhället, vilket ibland gör det osäkert vem som har varit konkubin, älskarinna, mäträss eller lagvigd hustru. De flesta av de tidiga merovingiska drottningarna är dessutom bara namn – nästan ingenting är med säkerhet känt om dem.

Listan följer listan över de frankiska kungarna i så stor utsträckning som möjligt och listar deras gemåler, från Chlodios första hustru Basina av Thüringen på 400-talet, till Ludvig Lättingens hustru Adelaide av Anjou i slutet av 900-talet. Liksom listan över regenterna följs den av lista över Frankrikes regentgemåler från och med 987. Liksom kungarnas titel ”Frankernas konung” försvann gradvis under 1100- och 1200-talen gjorde drottningarnas ”Frankernas drottning” detsamma under samma period. Även om den sista som bar denna titel var Ludvig den heliges drottning Margareta av Provence och den användes sista gången 1237 går listan alltså bara fram till 900-talets slut.

De saliska frankernas drottningar[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Basina av Thüringen
Basine
Chlodio Okänt Okänt Okänt
Hildegund av Kolonien
Hildegund de Colone
399 Okänt Omkring 445, 447, 448 eller 449
makens död
Basina av Thüringen
Basine de Thuringe
1200-talsmålning av Basina och Childerik I Childerik I Omkring 438
dotter till Basin av Thüringen och Basina av Sachsen
Omkring 465 481 eller 482
makens död
491
Evochildis
Evochildis
Klodvig I 462
möjligen dotter till en frankisk-rhensk prinsessa
484 Okänt 510
Clotilda av Burgund eller Sankta Clotilda
Clotilde de Burgondie eller Sainte Clotilde
Skulptur av drottning Clotilda från 1100-talet 475
dotter till kung Chilperik II av Burgund
493 509
då hon istället blev alla frankers drottning
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Merovingerna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Merovinger

Klodvig I enade alla frankiska småkungadömen och det mesta av det romerska Gallien under sitt styre. Han erövrade Soissons från den romerske generalen Syagrius och det visigotiska kungariket Toulouse. Så småningom tog han säte i Paris, som tillsammans med Soissons, Reims, Metz och Orléans blev huvudresidens för den merovingiska kungaätten.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Clotilda av Burgund eller Sankta Clotilda
Clotilde de Burgondie eller Sainte Clotilde
Skulptur av drottning Clotilda från 1100-talet Klodvig I 509
alla frankers drottning vid makens trontillträde
27 november 511
makens död
545
i klostret i Saint-Martin de Tours
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Efter Klodvigs död delades riket mellan hans fyra söner och deras gemåler blev drottningar över de olika delarna.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Soissons
Guntheuka
Gondioque
Chlothar I Omkring 495
dotter till kung Godomar av Burgund
Omkring 524 532
Radegunda
Radegonde
St. Radegund Saint-Germain l'Auxerrois.jpg Omkring 520
dotter till kung Berthar av Thüringen
Omkring 532 Omkring 532
förskjuten av sin make
13 augusti 587
Ingunda
Ingonde
Omkring 499
dotter till kung Baderik av Thüringen
Omkring 532 Omkring 546
Waldrada
Vuldetrade
531
dotter till lombardernas kung Wacho
Omkring 555 555
äktenskapet med Chlothar I upplöst
572
Arnegunda
Arégonde
Corset1905 035Fig19.png Omkring 515
dotter till kung Baderic av Thüringen
Okänt Omkring 555 13 december 558
då maken blev kung över alla franker och hon därmed drottning över dem
573
Då Chlothar I var ensam kvar av sina bröder den 13 december 558 uppgick Soissons i Frankerriket och därmed blev också hans gemål frankernas drottning.
Paris
Ultrogota
Ultrogothe
Ultrogothe dessiné par MTDMA.PDF Childebert I Omkring 510 Okänt 27 november 511
makens trontillträde
13 december 558
makens död
Omkring 567
Vid Childebert I:s död togs hans del av riket över av hans bror Chlothar I och blev åter en del av Frankerriket. Ultrogota blev änka och avled några år senare.
Orléans
Guntheuka
Gondioque
Chlodomer Omkring 495
dotter till kung Godomar av Burgund
514 eller 521 25 juni 524
makens död
Vid Chlodomers död togs hans del av riket över av hans bror Childebert I och blev en del av Parisriket. Guntheuka gifte då om sig med Chlothar I av Soissons.
Reims
Eustera
Eustère
Theoderik I 488
dotter till den visigotiske kungen Alarik II
511 Okänt 521
Sauvegota
Suavegotha
495 eller 496
dotter till kung Sigismund av Burgund och Ostrogota
516 eller 517 534
makens död
Wisigardis
Wisigarde
Theodebert I Okänt
dotter till lombardernas kung Wacho
Okänt 534
makens trontillträde
Okänt Okänt
Deuteria
Deoteria
Okänt Okänt Okänt 548
makens död
Okänt
Waldrada
Wuldetrade
Theodebald I 531
dotter till lombardernas kung Wacho
Okänt 548(?)
makens trontillträde
555
makens död
572
Vid Theodebald I:s död togs hans del av riket över av hans faders farbror Chlothar I och blev en del av Soissonsriket. Waldrada gifte då om sig med Chlothar I, men äktenskapet upplöstes samma år.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Vid de olika kungarnas död togs deras riken så småningom över av deras bröder vilket ledde till att Chlothar I 558 var den ende kvarvarande regenten och då åter blev kung över alla franker. Hans gemål Arnegunda blev därmed drottning över dem.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Arnegunda
Arégonde
Corset1905 035Fig19.png Chlothar I Omkring 515
dotter till kung Baderic av Thüringen
Okänt 13 december 558
makens trontillträde
29 november eller 31 december 561
makens död
573
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Efter Chlothar I:s död delades riket på nytt mellan hans fyra söner. Huvudsätena för de fyra rikena blev åter Soissons, Paris, Orléans och Reims. Sedan Paris härskare Charibert I snart hade dött kom Parisriket att skifta hand mellan de olika övriga härskarna, innan det helt övertogs av Soissons. De återstående tre rikena blev så småningom de tre rikena Neustrien i väster (Soissons), Burgund i mitten (Orléans) och Austrasien i öster (Reims).

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Soissons (så småningom Neustrien)
Audovera
Audovère
1800-talsmålning av drottning Audovera Chilperik I Omkring 530 Okänt Okänt Före 567 Omkring 580 i Le Mans (mördad)
Fredegund
Frédégonde
Fredegunds gravsten Omkring 545 i Montdidier i Somme Okänt Okänt September 584
makens död
8 december 597 i Paris
Adaltrudis
Haldetrud
Chlothar II Okänt Tidigast omkring 598 Troligtvis före 613, möjligtvis 602(?)
Den 10 oktober 613 var regenterna över alla de andra frankiska rikena döda och besegrade och Chlothar II hade tagit över dem. Därmed blev hans båda följande gemåler drottningar över hela Frankerriket.
Paris
Ingoberga
Ingeberge
Charibert I Omkring 519 Okänt Troligtvis före 565
bortjagad från hovet på grund av en skandal
Omkring 589 i Tours
Merofledis
Méroflède
Okänt
syster till Marcoveifa
Okänt (möjligen endast älskarinna) Okänt
Marcoveifa
Marcowefa
Okänt
syster till Merofledis
Okänt (möjligen endast älskarinna) Okänt
Theodechildis
Théodechilde
Okänt 566 567
makens död
Okänt
Efter Charibert I:s död övertogs Parisriket i olika omgångar av regenterna i de andra, omkringliggande rikena och Theodechildis blev änka. I mars 596 togs det slutligen över av Chlothar II, som 613 blev kung över hela Frankerriket.
Orléans (så småningom Burgund)
Veneranda
Vénérande
Gunthchramn Okänt Okänt
möjligen endast älskarinna
Okänt Okänt
Markatrudis
Marcatrude
Okänt Okänt 565
när maken lät upplösa äktenskapet
Okänt
Austregilda
Austregilde
Okänt Okänt 580
Vid Austregildas död gifte Guntchramn inte om sig och vid hans död 592 övertogs hans rike (som då även innefattade Paris) av hans brorson Childebert II av Reims. Vid dennes död 596 tog Chlothar II av Soissons över Paris-delen, medan Orléans-riket återigen fick sin egen regent i Theoderik II.
Ermenberga
Ermenberge
Theoderik II Okänt
dotter till visigoternas kung Witterik
Möjligen 606 Okänt
Året innan Theoderik II:s död (612) avled Theodebert II av Reims och Theoderik II tog då även över det riket. Om Ermenberga då fortfarande var vid liv blev hon därmed även drottning av Reims, men vid Theoderik II avled året därpå (613) blev hon i så fall änka. Eftersom han efterträddes av sin son Sigibert II, som då endast var 11 år gammal och blev mördad senare samma år var han aldrig gift och Orléans och Reims fick ingen ny drottning. Vid hans död togs hans riken över av Chlothar II, som då redan hade tagit över Paris och därmed återigen enade hela Frankerriket.
Reims (så småningom Austrasien)
Brunhilde
Brunehaut
Skildring av Brunhildes död från slutet av 1400-talet. Sigibert I Omkring 547 i Spanien
dotter till den visigotiske kungen Athanagild och hans drottning Gosuinda
Våren 566 i Metz December 575
makens död
613
avrättad i Renève
Faileuba
Faileube
Childebert II Okänt Okänt Mars 596
förgiftad tillsammans med maken
Bilihildis
Bilichilde
Theodebert II Okänt Okänt Efter mars 596 610
mördad
Tichildis
Théodechilde
Okänt Tidigast 610 612
makens död
613
Vid Theodebert II:s död 612 blev Tichildis änka, men avled året därpå. Riket övertogs av kungarna av Orléans, men den 10 oktober 613 enade Chlothar II hela Frankerriket kortvarigt.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Chlothar II tog så småningom över alla de tre övriga rikena och vid Sigibert II:s död 613 var han den ende återstående härskaren. Därmed blev han då kung över alla franker och hans andra gemål Bertrudis blev därigenom (eller ett tag därefter) alla frankers drottning. Redan 623 delades riket emellertid ånyo, då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien som tack för detta rikes hjälp vid hans enande av Frankerriket. Hans gemål Gomatrudis blev därmed drottning av Austrasien, men Chlothar II behöll dock titeln som kung över alla franker, vilket gjorde att hans gemåler behöll motsvarande kvinnliga titel.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Bertrudis
Bertrude
Avbildning av Bertrudis gravsten. Chlothar II Okänt Okänt Tidigast 10 oktober 613
makens tillträde som kung över alla franker
Omkring 619
Sichildis
Sichilde
Okänt Tidigast omkring 619
efter Bertrudis död
623
vid Frankerrikets delning mellan maken och hans son
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

623 blev Dagobert I kung av Austrasien och hans gemål Gomatrudis blev därmed drottning över området. Vid hans faders död 629 övertog han styret över resten av Frankerriket. Samtidigt utnämnde han dock sin bror Charibert II till kung av Akvitanien och hans gemål Fulberta blev drottning där. Efter sonen Chilperiks död 632 enades riket på nytt under Dagoberts styre.

Neustrien & Burgund Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Sichildis
Sichilde
Chlothar II 623
vid makens tillträde
627 Gomatrudis
Gomatrude
Dagobert I Okänt Okänt Tidigast 623
makens trontillträde
18 oktober 629
makens tronbyte
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Neustrien & Burgund Austrasien

Vid Chlothar II:s död 629 blev Dagobert I kung över hela riket, men utnämnde direkt sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Denne efterträddes 632 av sin son Chilperik, som dock dog redan samma år. Då blev Dagobert på nytt kung över hela riket. Deras gemåler följde dem naturligtvis som drottningar.

Neustrien, Burgund & Austrasien Akvitanien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Gomatrudis
Gomatrude
Dagobert I 18 oktober 629
makens tronbyte
630 Fulberta
Fulberte
Charibert II Okänt Okänt Tidigast 18 oktober 629
makens trontillträde
Okänt
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Neustrien, Burgund & Austrasien Akvitanien

Charibert II efterträddes vid sin död 8 april 632 som kung av Akvitanien av sin son Chilperik. Denne var dock född samma år, så han var högst några månader gammal vid trontillträdet och blev dessutom mördad på Dagobert I:s order senare samma år. Eftersom han inte ens blev ett år gammal var han aldrig gift. Vid hans död blev hans farbror Dagobert I återigen kung över hela Frankerriket till dess att han 634 delade riket på nytt.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Nantechildis
Nantechilde
1300-talsmålning av Klodvig II och hans mor Nantechildis Dagobert I Någon gång mellan 608 och 610 633 634
makens tronbyte
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

634 utnämnde Dagobert I sin son Sigibert III till kung av Austrasien. Själv var han fortsatt kung av Neustrien och Burgund till sin död 639. Delningen fortsatte sedan i ytterligare 40 år, innan riket på nytt enades 679. Mellan Nantechildis och Wulfegundis hade Dagobert I ytterligare en kvinna vid namn Ragentrudis, men hon var bara hans älskarinna och aldrig drottning, eftersom de inte var gifta.

Neustrien & Burgund Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Nantechildis
Nantechilde
1300-talsmålning av Klodvig II och hans mor Nantechildis Dagobert I 633 634
makens tronbyte
642 Chimnechildis
Chimnechilde
Sigibert III Okänt Efter makens trontillträde 634 Senast 1 februari 656
makens död
Okänt
Wulfegundis
Wulfégonde
Okänt Okänt Okänt
Bertechildis
Berchilde
Okänt Okänt Senast 19 januari 639
vid makens död
Okänt
Balthild
Bathilde
St. Bathild Jardin du Luxembourg.jpg Klodvig II Omkring 630 Okänt, möjligen 649 31 oktober 657
makens död
30 januari 680
i Chelles
Vid Sigibert III:s död övertogs Austrasien av hans (troligtvis) adoptivson Childebert den adopterade, men han var bara sex år vid trontillträdet och tolv år när han dog 662, så han var aldrig gift. Efter hans död övertogs riket av Chlothar III, som tillfälligt alltså blev kung över hela Frankerriket. Redan samma år överlämnade han dock riket till sin bror Childerik II.
Vid Klodvig II:s död övertogs riket av hans och Balthilds son Chlothar III. Denne var vid trontillträdet omkring fem år och gifte sig aldrig under sin regeringstid. 673 avled han vid 21 års ålder och hans rike övertogs av Childerik II av Austrasien, som 673–675 alltså var kung över hela Frankerriket. Vid hans död 675 delades riket på nytt mellan Theoderik III (son till Klodvig II och Balthild) och Klodvig III, som antingen var dennes bror eller son.
Bilichildis
Bilichilde
Childerik II Omkring 654
dotter till Sigibert III och Himnechildis
Slutet av 662 675
Chrotildis
Clotilde
Theoderik III Okänt Okänt Tidigast 675
makens trontillträde
23 december 679
makens tronbyte
Efter Childerik II:s död 675 övertogs Austrasien i tur och ordning av Klodvig III och Dagobert II, som aldrig var gifta (Klodvig var fem år vid sitt trontillträde och sex år vid sin död). Därför hade Austrasien ingen drottning mellan 675 och 679, då Frankerriket på nytt enades under Theoderik III.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Neustrien & Burgund Austrasien

Theoderik III erkändes 679 som kung över alla franker. Därefter förblev riket enat fram till 715, då det tillfälligt delades; Chilperik II tog över tronen efter sin far Dagobert III, samtidigt som Chlothar IV utropade sig till kung av Austrasien.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Chrotildis
Clotilde
Theoderik III 23 december 679
makens tronbyte
Okänt Okänt
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Theoderik III:s tre efterträdare (Klodvig IV, Childebert III och Dagobert III) var alla kungar över hela Frankerriket, men ingen av dem var gifta, så efter Chrotildis död hade riket ingen drottning. Vid Dagobert III:s död 31 december 715 delades riket mellan Chilperik II, som fick Neustrien och Burgund, och Chlothar IV, som fick Austrasien. Inte heller dessa hade några gemåler, så när Chlothar IV avled 719 och Chilperik II på nytt enade riket stod det fortfarande utan drottning. Efterföljaren Theoderik IV var också ogift och efter hans regeringstid (721737) följde dessutom sex år då riket stod utan kung. Den siste merovingiske kungen var Childerik III, som regerade 743751, också han ogift. I november 751 blev han avsatt av Pippin den lille, som blev den förste karolingiske kungen.

Karolingerna[redigera | redigera wikitext]

Karolingerna var ursprungligen maior domus (rikshovmästare) under merovingerna, men kom till makten då Childerik III avsattes och Pippin den lille kröntes till kung av påven Zacharias i mars 752. Vid Pippins död 768 delades riket mellan hans båda söner Karloman och Karl.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Bertrada av Laon
Bertrade de Laon
Bertrada of Laon Jardin du Luxembourg.jpg Pippin den lille Omkring 720 i Samoussy
dotter till okänd far och Caribert av Laon
741, 743 eller 744 November 751
makens trontillträde
24 september 768
makens död
12 juli 783 i Choisy-au-Bac
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Vid Pippin den lilles död 768 delades riket mellan hans söner Karloman och Karl. Karloman avled dock redan 771, varvid Karl tog över hans delar och därmed åter enade riket.

Burgund, Alemannien och södra Austrasien Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Gerberga
Gerberge
Karloman I Okänt Omkring 768 9 oktober 768
makens trontillträde
4 december 771
makens död
Okänt Himiltrudis
Himiltrude
Karl den store Okänt Okänt 9 oktober 768
makens trontillträde
770
förskjuten av maken till förmån för Desdirata
Okänt
Desiderata av Lombardiet
Désirée de Lombardie
Okänt
dotter till langobardernas konung Desiderius
770 771
förskjuten av maken till förmån för Hildegard
Okänt
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död
Burgund, Alemannien och södra Austrasien Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien

Vid Karloman I:s död 771 övertogs hans del av riket av brodern Karl den store, som därmed ånyo enade det. Det förblev sedan enat fram till 843, då det delades i tre delar genom fördraget i Verdun. 800 kröntes Karl den store också till romersk kejsare av påven. Med denna handling ville man försöka återupprätta det romerska riket, men efter delningen 843 var det den östra delen, som titeln kom att kvarstå i och så småningom utvecklas till att bli tysk-romersk kejsare över det tysk-romerska riket. Den västra delen kom sedermera att bli Frankrike, medan den mittersta så småningom delades mellan dem.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Hildegard av Vinzgouw
Hildegarde de Vintzgau
Målning av Hildegarde från 1499 Karl den store 758
dotter till kung Gerald I av Vinzgouw och Emma av Alemanien
771 4 december 771
makens trontillträde
30 april 783
i Thionville
Fastrada
Fastrade de Franconie
Omkring 765
dotter till greve Rudolf III av Frankonien och Aeda av Bayern
Oktober 783 i Worms 10 augusti 794
i Frankfurt am Main
Luitgard av Sundgau
Luitgarde d'Alémanie
Omkring 776
dotter till hertig Luitfrid II av Sundgau och Hiltrude de Wormsgau
Omkring slutet av 794 4 juni 800
i Tours
Ermengard av Hesbaye
Ermengarde de Hesbaye
Ludvig den fromme Omkring 778
dotter till greve Ingramm av Hesbaye
Omkring 794 11 september 813
då maken blev medregent till Karl den store
28 januari 814
ensam frankisk drottning och tysk-romersk kejsarinna då maken blev ensam regent vid Karl den stores död
3 oktober 818
i Angers
Judith av Bayern
Judith de Bavière
JudithWelfenchronik.jpg Omkring 805
dotter till greve Welf I
Februari 819 20 juni 840
makens död
19 april 843
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Ludvig den fromme lät genomföra många delningar av sitt kejsardöme under sin livstid. Den sista delningen, genomförd i Worms 838, gjorde Karl den skallige till tronarvinge i väst, inklusive Akvitanien, och Lothar till tronarvinge i öst, inklusive Italien, men exklusive Bayern, som lämnades till Ludvig den tyske. Efter kejsarens död 840 utbröt dock ett inbördeskrig i riket, vilket varade i tre år. Det frankiska kungariket delades sedan genom fördraget i Verdun 843. Lothar fick behålla sin kejsartitel och sitt kungadöme i Italien samt fick överta det nyskapade kungariket Mellanfrankiska riket, en landkorridor från Italien till Nordsjön, vilket inkluderade Nederländerna, Rhenlandet (inklusive Aachen), Burgund och Provence. Karl bekräftades i Akvitanien, där Pippin I:s son Pippin II var motkonung mot honom, och erhöll Västfrankiska riket (nuvarande Frankrike), landområdena väster om Lothars rike. Ludvig den tyske bekräftades i Bayern och erhöll Östfrankiska riket (nuvarande Tyskland), landområdena öster om Lothars rike. Kejsartiteln kom att växla mellan de olika rikena innan den i mitten av 900-talet stannade i det Östfrankiska riket, som sedermera blev Tysk-romerska riket.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Mellanfrankiska riket (Lotharingia)
Ermengarde av Tours
Ermengarde de Tours
Lothar I 804 i Alsace
dotter till greve Hugo III av Tours
15 oktober 821
tysk-romersk kejsarinna, då maken hade blivit Ludvig den frommes medkejsare 817
11 augusti 843
drottning av Mellanfrankiska riket genom fördraget i Verdun
20 mars 851
Efter Lothar I:s död delades hans rike mellan hans tre söner. Denna delning kom att bestå och Mellanfrankiska riket återförenades inte.
Ludvig II blev kung av Italien redan 839 och vid faderns död 855 blev han också tysk-romersk kejsare och behöll båda titlarna till sin död. När han 851 gifte sig med Engelberga blev hon därmed Italiens drottning och 855 tysk-romersk kejsarinna. Vid makens död 875 blev hon änka och mot slutet av sitt liv abbedissa (hon avled omkring 900). Vid faderns död fick Lothar II norra halvan av riket, som efter honom kom att kallas Lothringen. Han blev hertig av Lothringen och ungefär samtidigt gifte han sig med Teutberga, som blev hertiginna. Den tredje sonen Karl övertog södra halvan av riket utom Italien, inklusive Provence och Burgund. Han blev kung av Burgund, men förblev ogift.
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Västfrankiska riket (sedermera Frankrike) Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)
Ermentrude av Orléans
Ermentrude d’Orléans
Karl den skallige 27 september 823
dotter till Odo av Orléans och Engeltrude av Paris
14 december 842 11 augusti 843
makens trontillträde
6 oktober 869
separerad men ej skild från maken 867, efter att han hade avrättat hennes bror efter ett uppror
Emma av Altdorf
Emma de Bavière
Hemma.jpg Ludvig den tyske Omkring 808
dotter till greve Welf I och Hedvig av Bayern
827 11 augusti 843
makens trontillträde
31 augusti 876 i Regensburg
Richilde av Provence
Richilde d'Ardennes
RichildaofProvence.jpg Omkring 845 22 januari 870 6 oktober 877
makens död
2 juni 910
Vid Ludvig den tyskes död 876 delades hans rike mellan hans tre söner, men redan 882 hade det återigen förenats under den yngste, Karl den tjocke.
Adelaide av Paris
Adélaïde de Frioul
Ludvig den stammande Mellan 855 och 860 875 6 oktober 877
makens trontillträde
10 april 879
makens död
18 november mellan 898 och 901
Ludvig den stammandes båda samregerande söner Ludvig III och Karloman II var båda under 20 år, när de dog (882 respektive 884) och var aldrig gifta. Vid den senares död övertogs Västfrankiska riket av deras fars kusin Karl den tjocke, som i tre år därmed återförenade hela det Frankiska riket, innan han 887 blev avsatt i öster av sin brorson Arnulf av Kärnten. Karloman hade 864 blivit sin fars medregent i Bayern och 877 även kung av Italien. Redan 879 fick han överlämna den italienska kungakronan till brodern Karl den tjocke och 880 dog han. Han gifte sig aldrig, så Bayern och Italien hade vid denna tid ingen drottning. Ludvig den yngre blev kung av Sachsen, Franken och Thüringen och 880 även kung av Bayern efter Karloman. Från bröllopet den 29 november 874 till hans död 20 januari 882 var hans gemål Liutgard av Sachsen därmed drottning över dessa områden. Vid faderns död blev den tredje brodern Karl den tjocke kung av Schwaben, Alemannien och Raetien. 879 tog han även över Italien från brodern Karloman och när brodern Ludvig den yngre dog 882 tog han även över resten av Östfrankiska riket. Hans gemål Rikardis blev därmed drottning över samma områden och även tysk-romersk kejsarinna, när Karl blev tysk-romersk kejsare 881.
Rikardis
Richarde de Souabe
Albé 074.JPG Karl den tjocke Mellan 840 och 843
dotter till Erchanger av Schwaben
862 20 januari 882
makens tillträde som kung av hela Östfrankiska riket
November 887
makens avsättning
18 september 896
Från december 884 till november 887 var Karl den tjocke alltså kung av både det Väst- och Östfrankiska riket och därmed var Rikardis alltså drottningen över områdena. I november 887 blev Karl avsatt i öster, men han förblev kung (och Rikardis därmed drottning) i väster till sin död 13 januari 888.
Theodrata av Troyes
Théodérade de Troyes
Odo 868 21 januari 891 eller 892 1 januari 898
makens död
903 Uta
Oda
Arnulf av Kärnten Omkring 874 Okänt Tidigast i november 887
makens trontillträde
8 december 899
makens död
Före 903
Frederuna
Frédérune
Karl den enfaldige Omkring 885 eller 887 16 april 907 10 februari 917 Arnulf av Kärnten efterträddes av Ludvig barnet, som förblev ogift. Han blev också den siste frankiske kungen av Östfrankiska riket och efter honom följde Konrad I och de ottonska kungarna, som blev kungar av Tyskland.
Eadgifu av Wessex
Edwige de Wessex
902 eller 903 919 30 juni 922
makens avsättning
26 september något år efter 951 eller 955
Västfrankiska riket (sedermera Frankrike) Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)|}
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Efter Ludvig barnets död 911 var Västfrankiska riket det enda kvarvarande riket, som styrdes av frankiska kungar, fortfarande av den karolingiska ätten (även om Odo, Robert I och Rudolf var av den konkurrerande robertingska ätten). Karolingerna förblev på tronen fram till 987, då Hugo Capet blev den förste kungen av den capetingska ätten och den förste kungen av Frankrike. Dessa regenters gemåler var likaså de sista frankiska drottningarna och Hugo Capets gemål Adelheid av Akvitanien blev den första drottningen av Frankrike.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor
Beatrice av Vermandois
Béatrice de Vermandois
Robert I Omkring 880
dotter till greve Herbert I av Vermandois och Bertha av Morvis
895 30 juni 922
makens trontillträde
15 juni 923
makens död
Efter 931
Emma av Frankrike
Emma de France
Rudolf 894
dotter till Robert I och Beatrice av Vermandois
921 13 juli 923
makens trontillträde
934
Gerberga av Sachsen
Gerberge de Saxe
Ludvig från andra sidan havet 913 eller 914
dotter till Henrik I av Sachsen och Matilda av Sachsen
Slutet av 939 10 september 954
makens död
3 februari 969
i Laon
eller
5 maj 984
i Reims
Emma av Italien
Emma d'Italie
Lothar 948
dotter till Lothar II av Italien och Adelheid av Burgund
965 2 mars 986
makens död
Efter makens död, möjligen 1006
Adelaide av Anjou
Adélaïde d'Anjou
Ludvig Lättingen Omkring 940, 945 eller 950
dotter till greve Fulk II av Anjou och Gerberga
982 2 mars 986
makens trontillträde
21 maj 987
makens död
1026, möjligtvis i Avignon
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Gift med Födelse Giftermål Blev regentgemål Upphörde att vara regentgemål Död Källor

Efter Ludvig lättingens död utsågs hans farbror Karl av nedre Lothringen till regent, men kyrkan framförde istället Hugo Capet som kandidat, då denne både var av kungligt blod och hade visat sig vara en skicklig militär. Därmed tog Hugo över tronen som den förste Capetingern och den förste kungen av Frankrike. I och med detta blev hans gemål Adelheid av Akvitanien den första drottningen av Frankrike.

Se även[redigera | redigera wikitext]