Lista över toner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B) och B.

Music ClefG.svgMusic 1b1-.svg Music ClefG.svgMusic 1b1.svg

Se olika skrivsätt.

Detta är en lista över toner i musik.

Information[redigera | redigera wikitext]

Toner som inkluderas[redigera | redigera wikitext]

Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (tidigare "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.

Frekvenser[redigera | redigera wikitext]

Ettstruket A (filinformation)
En sinusvåg vid 440 Hz: Ettstruket a (5 sekunder).


Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz.

Femstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b5        
    aiss/bess5      
  a5     7040 Hz
    giss/ass5      
  g5        
    fiss/gess5      
  f5        
  e5        
    diss/ess5      
  d5       Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
    ciss/dess5      
  c5       Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt

Fyrstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b4        
    aiss/bess4      
  a4     3520 Hz  
    giss/ass4      
  g4        
    fiss/gess4      
  f4        
  e4        
    diss/ess4      
  d4        
    ciss/dess4      
  c4       Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband.

Trestrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b3        
    aiss/bess3      
  a3     1760 Hz  
    giss/ass3      
  g3        
    fiss/gess3      
  f3       Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
  e3        
    diss/ess3      
  d3        
    ciss/dess3      
  c3       Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.

Tvåstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b2     987,8 Hz  
    aiss/bess2   932,3 Hz  
  a2     880,0 Hz  
    giss/ass2   830,6 Hz
  g2     784,0 Hz Ungefärlig högsta ton för en kontraalt.
    fiss/gess2   740,0 Hz  
  f2     698,5 Hz Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt.
  e2     659,2 Hz Högsta strängen på en violin.
    diss/ess2   622,2 Hz  
  d2     587,3 Hz Lägsta tonen på piccolaflöjt, men högsta tonen för en vanlig tenortrombon.
    ciss/dess2   554,4 Hz  
  c2     523,2 Hz Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt).

Ettstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b1   cess, aississ 493,9 Hz  Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot".
    aiss/bess1 cessess 466,2 Hz  
  a1   gississ, bdouble flat 440,0 Hz Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin.
    giss/ass1   415,3 Hz  Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan
  g1   fississ, assess 392,0 Hz  Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar.
    fiss/gess1 eississ 370,0 Hz  
  f1   eiss, gessess 349,2 Hz Lägsta tonen på en altblockflöjt.
  e1   fess, dississ 329,6 Hz Högsta/första strängen på en gitarr.
    diss/ess1   311,1 Hz  
  d1   essess, cississ 293,7 Hz Andra strängen på en violin.
    ciss/dess1   277,1 Hz  
  c1   hiss, dessess 261,6 Hz Kallas "nyckelhål-C" på ett piano. Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en flöjt.

Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b     246,9 Hz Andra strängen på en gitarr.
    aiss/bess   233,1 Hz   Lägsta tonen på en oboe
  a     220,0 Hz Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
    giss/ass   207,6 Hz  Lägsta tonen på en sopransaxofon.
  g     196,0 Hz Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
    fiss/gess   185,6 Hz  
  f     174,6 Hz  Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar.
  e     164,8 Hz Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton.  
    diss/ess   155,6 Hz  
  d     146,8 Hz Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
    ciss/dess   138,6 Hz Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Lägsta tonen på en altsaxofon.
  c     130,8 Hz Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B     123,5 Hz  
    A# / B   116,5 Hz  
  A     110,0 Hz Femte strängen på en gitarr.
    G# / A   103,8 Hz Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar")
  G     98,00 Hz Andra strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    F# / G   92,50 Hz  
  F     87,31 Hz  
  E     82,41 Hz Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
    D# / E   77,78 Hz  
  D     73,42 Hz Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    C# / D   69,30 Hz  
  C     65,41 Hz Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B1     61,74 Hz Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr
    Aiss/Bess1   58,27 Hz  
  A1     55,00 Hz Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Giss/Ass1   51,91 Hz  
  G1     50,00 Hz  
    Fiss/Gess1   46,25 Hz Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr
  F1     43,65 Hz Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta;
  E1     41,20 Hz Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Diss/Ess1   38,89 Hz  
  D1     36,71 Hz  
    Ciss/Dess1   34,65 Hz Lägsta strängen på en niosträngad gitarr
  C1     32,70 Hz Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension.

Subkontraoktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B2     30,87 Hz Lägsta tonen på en femsträngad elbas.
    Aiss/Bess2   29,13 Hz Lägsta tonen på en kontrafagott (med B-klockstycke)
  A2     27,50 Hz Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke)
    Giss/Ass2   25,96 Hz  
  G2     24,50 Hz  
    Fiss/Gess2   23,13 Hz  
  F2     21,83 Hz  
  E2     20,60 Hz  
    Diss/Ess2   19,45 Hz  
  D2     18,35 Hz  
    Ciss/Dess2   17,32 Hz  
  C2     16,35 Hz Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.