Lista över toner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B) och B.

Music ClefG.svgMusic 1b1-.svg Music ClefG.svgMusic 1b1.svg

Se olika skrivsätt.

Detta är en lista över toner i musik.

Information[redigera | redigera wikitext]

Toner som inkluderas[redigera | redigera wikitext]

Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (tidigare "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.

Frekvenser[redigera | redigera wikitext]

Ettstruket A (filinformation)
En sinusvåg vid 440 Hz: Ettstruket a (5 sekunder).


Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz.

Femstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b5        
    aiss/bess5      
  a5     7040 Hz
    giss/ass5      
  g5        
    fiss/gess5      
  f5        
  e5        
    diss/ess5      
  d5       Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
    ciss/dess5      
  c5       Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt

Fyrstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b4        
    aiss/bess4      
  a4     3520 Hz  
    giss/ass4      
  g4        
    fiss/gess4      
  f4        
  e4        
    diss/ess4      
  d4        
    ciss/dess4      
  c4       Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband.

Trestrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b3        
    aiss/bess3      
  a3     1760 Hz  
    giss/ass3      
  g3        
    fiss/gess3      
  f3       Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
  e3        
    diss/ess3      
  d3        
    ciss/dess3      
  c3       Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.

Tvåstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b2        
    aiss/bess2      
  a2     880 Hz  
    giss/ass2      
  g2       Ungefärlig högsta ton för en kontraalt.
    fiss/gess2      
  f2       Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt.
  e2       Högsta strängen på en violin.
    diss/ess2      
  d2       Lägsta tonen på piccolaflöjt, men högsta tonen för en vanlig tenortrombon.
    ciss/dess2      
  c2       Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt).

Ettstrukna oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b1   cess, aississ 493,9 Hz  
    aiss/bess1 cessess 466,2 Hz  
  a1   gississ, bdouble flat 440,0 Hz Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin.
    giss/ass1   415,3 Hz  
  g1   fississ, assess 392,0 Hz  
    fiss/gess1 eississ 370,0 Hz  
  f1   eiss, gessess 349,2 Hz Lägsta tonen på en altblockflöjt.
  e1   fess, dississ 329,6 Hz Högsta/första strängen på en gitarr.
    diss/ess1   311,1 Hz  
  d1   essess, cississ 293,7 Hz Andra strängen på en violin.
    ciss/dess1   277,1 Hz  
  c1   hiss, dessess 261,6 Hz Kallas "mitt-C" på ett piano. Lägsta tonen för en flöjt.

Lilla oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b     246,9 Hz Andra strängen på en gitarr.
    aiss/bess   233,1 Hz   Lägsta tonen på en oboe
  a     220,0 Hz Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
    giss/ass   207,6 Hz  
  g     196,0 Hz Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
    fiss/gess   185,6 Hz  
  f     174,6 Hz  
  e     164,8 Hz Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton.  
    diss/ess   155,6 Hz  
  d     146,8 Hz Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
    ciss/dess   138,6 Hz Lägsta tonen för en vanlig klarinett.
  c     130,8 Hz Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B     123,5 Hz  
    A# / B   116,5 Hz  
  A     110,0 Hz Femte strängen på en gitarr.
    G# / A   103,8 Hz (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar")
  G     98,00 Hz Andra strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    F# / G   92,50 Hz  
  F     87,31 Hz  
  E     82,41 Hz Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
    D# / E   77,78 Hz  
  D     73,42 Hz Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    C# / D   69,30 Hz  
  C     65,41 Hz Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B1     61,74 Hz  
    Aiss/Bess1   58,27 Hz  
  A1     55,00 Hz Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Giss/Ass1   51,91 Hz  
  G1     50,00 Hz  
    Fiss/Gess1   46,25 Hz  
  F1     43,65 Hz Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta;
  E1     41,20 Hz Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Diss/Ess1   38,89 Hz  
  D1     36,71 Hz  
    Ciss/Dess1   34,65 Hz  
  C1     32,70 Hz Lägsta tonen på en femsträngad kontrabas.

Subkontraoktaven[redigera | redigera wikitext]

  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B2     30,87 Hz Lägsta tonen på en femsträngad elbas.
    Aiss/Bess2   29,13 Hz Lägsta tonen på en kontrafagott (med B-klockstycke)
  A2     27,50 Hz Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke)
    Giss/Ass2   25,96 Hz  
  G2     24,50 Hz  
    Fiss/Gess2   23,13 Hz  
  F2     21,83 Hz  
  E2     20,60 Hz  
    Diss/Ess2   19,45 Hz  
  D2     18,35 Hz  
    Ciss/Dess2   17,32 Hz  
  C2     16,35 Hz Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.