Visa källa för Litteratur

{{Sidoruta begrepp|250px|namn=Litteratur|
[[Fil:Books_of_the_Past.jpg|center|230px]]
Litteratur publiceras ofta i [[bok|bokform]].
----
*'''Betydelse''' – [[text (språk)|text]]er eller [[berättelse]]r av en viss ([[estetik|estetisk]]) karaktär
*'''Bakgrund''' – [[berättelse|muntliga berättelser]], [[inskription]]er och [[bokrulle|bokrullar]]
*'''Exempel''' – [[skönlitteratur]], [[facklitteratur]], [[tecknad serie|tecknade serier]], [[teaterpjäs|teatertexter]], [[journalistik]]
}}

[[File:Printing3 Walk of Ideas Berlin.JPG|thumb|[[Skulptur]] i [[Berlin]].]]

'''Litteratur''' är en samlingsbeteckning för [[Text (språk)|texter]], både [[Skrift|nedskrivna]] och [[Muntlig tradition|muntliga]], som uppfyller vissa [[Estetik|estetiska]] kriterier. Ordet litteratur kommer från [[Latin|latinets]] ''litteratura'' som i latinet används i tre betydelser: någonting skrivet, [[filologi]] eller lärdom eller [[vetenskap]]. ''Litteratura'' kommer av ''littera'', som betyder [[bokstav]].<ref name=ne/>

Under [[romantiken]] började litteratur betyda texter med vissa estetiska kvaliteter, vilket ledde till att ordet blev synonymt med [[skönlitteratur]].<ref name=ne/> Under de senaste decennierna har begreppet litteratur vidgats. Genregränserna har brutits ner av blandgenrer, och författare har på senare år försökt komma ifrån det "finkulturella", subjektiva och fiktionalistiska.<ref name=ne/> Inom ämnet litteraturvetenskap studerar man nu även [[journalistik]], [[talekonst]] och [[biografier]].<ref name=ne/> Enligt litteraturkritikern [[Ezra Pound]] var litteratur "nyheter som förblir nyheter".

Litteratur återfinns numera tillgängligt att låna på [[bibliotek]], till försäljning i [[bokhandel|bokhandlar]] och att läsa på [[internet]]. Det finns många priser och utmärkelser inom området litteratur, varav ett av de mest kända är [[Nobelpriset i litteratur]].

== Litteraturvetenskap ==
{{Fördjupning2|Litteraturvetenskap}}
Litteraturvetenskapen är den vetenskap som studerar de litterära texterna och hur de kommer till, utformas, sprids, mottas, verkar och värderas.<ref name=ne-littvet/> Under antiken studerades litteratur ur biografiska och språkliga perspektiv. Under [[renässansen]] återupptogs ämnet och blev mer historiskt inriktat. Under romantiken fördjupades det historiska intresset. Med [[positivism]]ens började man alltmer se på psykologiska och biografiska aspekter av litteratur.

[[Fil:GilgameshTablet.jpg|miniatyr|stående|En lertavla med delar av [[Gilgamesheposet]].]]
Kring [[1900|förra sekelskiftet]] utvecklades komparativ litteraturforskning som studerade förhållandet mellan olika kulturers litteratur, verkens relation till varandra, etc. Under efterkrigstiden tillkom ett stort antal inriktningar och den teoretiska basen för vetenskapen växte enormt. Bland annat tillkom [[litteratursociologi]] och [[litteraturdidaktik]]. [[Litteraturhistoria]] och [[litteraturkritik]] är andra väsentliga riktningar, och studiet av litteratur ingår i [[modersmålsundervisning]] och [[språkundervisning]] från grundskolenivå.

== Litteraturens historia ==
{{Fördjupning2|Litteraturhistoria}}
=== Muntlig tradering till bokrullar ===
Litteraturens historia är jämngammal med människans förmåga att kommunicera. Från de tidigaste muntliga berättelserna ledde skriftspråkets uppfinnande omkring [[2100 f.Kr.|2100]]–[[2000 f.Kr.]] till övergången från muntlig tradition till nerskriven. Exempel på forntida kända bibliotek är [[Ashurbanipals bibliotek]] i [[Nineve]] och [[biblioteket i Alexandria]]. Det är mycket svårt att datera många av de äldsta verken.

De första litterära verken var [[muntlig litteratur|muntliga]] och fördes vidare via muntlig tradering. Omkring [[2100 f.Kr.|2100]]–[[2000 f.Kr.]] uppstod [[skriftspråk]]et och nedteckningar på lertavlor av till exempel ''[[Gilgamesheposet]]'' har bevarats, och senare även verk på [[papyrus]]. Den äldsta muntliga litteraturen, som vi fått den förmedlad, framfördes på vers, där [[rytm]] och [[rim]] hjälpte berättare att minnas. Genom att jämföra berättelser som vandrat olika vägar fram till nedtecknandet kan man se, att berättelserna hållit sig förvånansvärt oförändrade genom många led av tradenter.

[[Fil:Bookshelf armarium 300 CE sarcophogus.jpg|mini|stående|vänster|Den tidiga litteraturen (här på en [[relief]] från 300-talet e.Kr.) var ofta i form av [[bokrulle|bokrullar]].]]
Litteraturen i form av [[codex]]boken är en relativt ny företeelse, och tidig litteratur skrevs i ofta på [[bokrulle|bokrullar]]. Till en början var den till största delen [[muntlig litteratur|muntlig]], bland annat eftersom [[papyrus]] och [[pergament]] var svåråtkomligt och dyrt.

=== Greker, kineser och romare ===
Dessutom såg framförallt de [[Antikens Grekland|antika grekerna]] ner på både skrivandet och läsandet.<ref>[[Platon]]s dialoger, såsom ''[[Faidros (dialog)|Faidros]]''</ref> Detta gjorde att de antika grekerna aktivt motverkade en utvecklad läsfärdighet. Läsningen var till för [[slav]]arna, eftersom den sågs som ett sätt att underkasta sig det skrivna ordet och därmed inte anstod en fri man. Denna motvilja mot det skrivna ordet gjorde även att greker som [[Pythagoras]] och [[Sokrates]] båda vägrade att skriva. Platon skrev endast med vetskapen att det enbart publicerades för hans utbildade akademi där ingen skulle kunna feltolka hans skrifter.<ref name=svenbro/>

[[Sun Tzu]]s bok ''[[Krigskonsten]]'', samt [[Konfucius]] och [[Lao Zi]]s filosofiska verk från 500–400 f.Kr., tillhör de tidiga verk som ingår i [[litterär kanon|den litterära kanonen]], även om de är väsensskilda från de västerländska motsvarigheterna. [[Homeros]] episka ''[[Iliaden]]'' och ''[[Odysseen]]'' räknas ibland som inledningen på den grekiska [[antiken]], tillsammans med [[Aiskylos]], [[Sofokles]], [[Euripides]] och [[Sapfo]] som kan sägas ha definierat den lyriska poesin. 

Inom den del av litteraturen som numera kallas facklitteratur (tidigare fanns inga större skillnader mellan påhittat och dokumentärt material) införde [[Platon]] element av [[filosofi]] i sina skildringar av sin mentor [[Sokrates]]. Platons lärjunge [[Aristoteles]] utvecklade senare det [[vetenskap]]liga forskandet i litterär form, och med sin ''[[Om diktkonsten]]'' utformade han en litterär teori som fortfarande används. Mycket av den latinska litteraturen (omkring 100 f.Kr till omkring 500 e.Kr.) var variationer på de teman som antikens greker utformade. Nytt var dock [[Horatius]] införande av [[satir]]en som retoriskt grepp och att [[Juvenalis]] utvecklade satiren till att bli ett vapen. Under 100-talet e.Kr. kom [[Nya testamentet]], en under närmare 2000 års tid mycket inflytelserik samling texter.

=== Medeltiden, romaner och bokformat ===
[[Fil:Genji emaki YADORIGI Ms.JPG|mini|''[[Genji monogatari]]'', kandidat till titeln som den första [[roman]]en.]]
En av de tidigast tryckta verken är den kinesiska ''[[Diamantsutran]]'', en bokrulle från år [[868]]. Codexboken fick sitt inträdande bland annat med [[Johannes Gutenberg|Gutenberg]]s boktryckarkonst,<ref name=snickars /> med rörliga [[Typ (tryckningsprocess)|typ]]er istället för fasta tryckplåtar. Från att ha varit en ganska dyr vara, sjönk priset.

Därefter har boken fått olika former: olika inbindningar, format och papperskvalitet. [[Halvfranskt_band#Bandtyper|Halvfranska band]] och andra skinninbindningar var vanliga ända fram till mitten av 1900-talet. Under början av 1900-talet utvecklades [[pappersmassa]]-pappret som var grövre och därför billigare. Förlaget [[Penguin Books]] var ett av de första att satsa på [[Pocketbok|pocketböcker]].

Det råder stor osäkerhet om vilken som är den första [[roman]]en. Några av de verk som nämnts är ''[[Don Quijote]]'' av [[Miguel Cervantes|Cervantes]] (från [[1605]]) och ''[[Genji monogatari]]'' av [[Murasaki Shikibu]] (från omkring [[1010]]). Olika historiska perioder har betonat olika delar hos litteraturen. Tidiga verk hade ofta religiösa eller didaktiska syften, såsom i [[medeltiden]]s [[mysteriespel]]. Från och med medeltiden har [[romantiken]] använt sig av exotism och känslor som viktiga inslag. [[Upplysningen]] innebar ett ökat antal [[nationalism|nationalistiska]] episka verk och filosofiska traktat. Under 1800-talet inleddes en era av [[realism]] och [[naturalism (filosofi)|naturalism]] för att undersöka vad som var verkligt. 1900-talet innebar större betoning på [[symbolism]] och [[psykologi]]ska insikter i rollfigurerna.

=== Internet och 2000-talet ===
Under [[2000-talet]]s första decennium skedde en smärre revolution på det litterära mediaområdet. [[Amazon.com|Amazon]] lanserade 2007 sin läsplatta [[Kindle]], som salufördes som bokens slutgiltiga substitut. Den kom i mångt och mycket att bana vägen för [[e-bok]]ens intåg. [[surfplatta|Surfplattor]] som [[Apple]]s [[Ipad]] har fortsatt den trenden, och varje sekund beställs mer än 70 produkter online från [[Amazon.com|Amazon]]s internetbaserade bokhandel. Internets spridning har vidgat begreppet litteratur, när distributionen blivit friare och fenomen som [[blogg]]ar och [[beställtryck]] ("print-on-demand") uppstått. Robotförfattaren [[Philip M. Parker]] har författat fler än 100&nbsp;000 böcker, baserat på redan tillgänglig information från internet.

[[Fil:Amazon 2024.svg|mini|[[Internet]] har både hotat litteraturens roll i kulturen och globaliserat bokförsäljningen.]]
Den digitala texten är, till skillnad från den klassiska texten, dynamisk i det att även texten förändras. 2011 bildades den svenska e-bokhandeln [[dito.se]], vilket följdes upp av e-bokhandlar på bland annat [[Adlibris]], och [[Svenska Förläggareföreningen]] räknar med att e-boken tagit omkring 5 procent marknadsandelar från den tryckta boken. Den spanska webbplatsen [[24symbols]] publicerar böcker som [[Strömmande media|strömmas]] baserat på samma idé som [[Spotify]] erbjuder musik. Dessutom har internets spridning givit upphov till begreppet [[social reading]], där läsaren, författaren och distributören ingår i en gemensam diskussion. [[Boksingel]]n har därutöver introducerats på marknaden.<ref name="snickars"/>

Denna utveckling har tolkats som "bokens död", något som tillbakavisats av forskare. I USA har både codexboken och e-boken ökat i försäljning, samtidigt som läs- och surfplattor ökar i försäljning. Den senaste utvecklingen har beskrivits som först och främst "medialt gränsupplösande" – en form av "mediakonvergens". [[Pelle Snickars]] konstaterar att "den digitala textens mediala natur […] uppenbarat att skriften (och boken) är en medieform bland andra", och kallar [[Kungliga biblioteket]] för mediearkiv snarare än bibliotek.<ref name="snickars">{{tidskriftsref |författare=Snickars, Pelle |rubrik=Boken som medium |år=2012 |tidskrift=Läsarnas marknad, marknadens läsare : en forskningsantologi |utgivare=2012 |sid=247-259 |libris=13040114 }}</ref>

== Författarskapets historia ==
{{citat|Författarbegreppets tillkomst konstituerar individualiseringens kulmen i idéernas, kunskapernas, litteraturens, filosofins och vetenskapens historia.|Ur [[Michel Foucault]]s essä ''Vad är en författare?"'' (1969)}}
{{fördjupning2|Författare}}
=== Antiken och medeltiden ===
I den antika grekiska kulturen fanns det en förakt för skriften som gjorde att relativt få skrifter skrevs ned under den tiden, med några undantag ([[Platon]], [[Aristoteles]]). "Författarna" var då muntliga berättare som återberättade andra berättares historier. [[Homeros]] var en av de första som skrev ned en traderad berättelse, men det tvistas i huruvida nedskrivare av traderade berättelser kan räknas som författare.<ref>Steiner, s. 43</ref> [[Romarriket]]s syn på skriften var dock positivare, och de skrev ner många av de grekiska texterna.

Under [[800-talet]] uppstod två separata författarkretslopp, där det skrivna kretsloppet dominerades av [[kloster]]världen och [[Hov (uppvaktning)|hov]]kulturer medan den muntliga berättartraditionen var stark. De nedskrivna verken från den här tiden är därmed först och främst religiösa, med undantag för [[Beowulf]] och [[Rolandssången]] av [[Chrétien de Troyes]]. Först under [[Renässansen]] i [[Italien]] blev författandet mer allmängiltigt, och det var också där de första författarna i mer egentlig mening uppstod, såsom [[Dante Alighieri]] (1265-1321) och [[Francesco Petrarca]] (1304-1374).

=== Med tryckta böcker ===
Den stora förändringen kom dock med tryckkonsten under 1400-talet, och för första gången började författare nu framträda med sina namn på verken. De flesta författare arbetade dock med stöd av [[mecenat]]er och därmed ganska begränsade. Under sena 1500-talet började författare kunna lösgöra sig från sina [[mecenat]]er med bokhandlarnas framväxt, och marknadsorienteringen blev mer framträdande i författaryrket. Detta gjorde även yrket friare (även om censuren fortfarande var stark). Många var även statligt anställda och klarade sig därmed också utan en mecenat: exempel i Sverige är [[Carl Michael Bellman|Bellman]] och [[Olof von Dalin]].<ref name="s44">Steiner, s. 44-51</ref>

[[Fil:Announcement Nobelprize Literature 2009-2.ogv|mini|vänster|[[Svenska Akademien]] och [[Nobelpriset i litteratur]] (här offentliggörandet 2009) har bidragit till litteraturens höga status.]]
Det var först på 1700-talet och 1800-talet som författare med ambitioner att skapa konstnärliga verk kunde försörja sig på sitt värv. Industrialismens övergång till en billigare och effektivare bokproduktion och den ökade läskunnigheten gjorde att fler böcker såldes, vilket ledde till ökad efterfrågan av olika typer av författare för att passa olika typer av läsare. Det i sin tur ledde till att det skrevs en oerhörd mångfald av böcker. Dessutom växte [[Salong (samling)|salong]]erna fram, liksom akademier (som [[Kungliga svenska vitterhetsakademin]] 1753 och [[Svenska Akademien]] 1786), som stödde författarna. Som den första yrkesförfattaren brukar britten [[Samuel Johnson]] nämnas, som avböjde ekonomiskt stöd 1755 då han trodde sig kunna försörja sig på sitt författande.

=== Yrkesförfattare ===
Med kapitalismens framväxt under 1800-talet blev boken allt mer en kommersiell vara, och författare som [[Carl Jonas Love Almqvist]] brukar därifrån kallas den första svenska yrkesförfattaren. De första kvinnliga ''marknadsförfattarna'' (författare som skrev för en bred publik med texter som sålde i stora upplagor) dök även upp vid denna tid. De första uppträdde redan under 1700-talet, och i Sverige är bland andra [[Hedvig Charlotta Nordenflycht]] och [[Anna Maria Lenngren]] exempel på detta. Under 1800-talet blev de fler, och även om författarna i salongerna och akademierna var män framträdde ett gäng stora kvinnliga författare med [[Sophie von Knorring]], [[Fredrika Bremer]] och [[Emilie Flygare-Carlén]]. De kvinnliga marknadsförfattarna har dock i olika hög grad glömts bort, mycket på grund av det marknadsinriktade i deras verk snarare än kvalitetsinriktade. Situationen skilde sig något åt i [[Frankrike]], där kvinnor hade en mer framträdande roll i salongskulturen.<ref name="s44"/>

[[Fil:Lord_Byron_coloured_drawing.png|mini|stående|[[Romantiken]] (här [[Lord Byron]]) odlade idén om den genialiske konstnärssjälen.]]
Kommersialiseringen och kapitalismen till trots trädde myten om den unikt genialiske konstnärssjälen i samhällets utkant fram, och författaren förväntades stå utanför kraven från det konventionella samhället. Dessa krav kom ofta från salongerna, och är en bild som i mångt och mycket lever kvar av författaren. Det var dock svårt att klara sig ekonomiskt med ett leverne enligt myten; några få exempel är [[Lord Byron]] och [[Erik Johan Stagnelius]]. De andra stora samtida svenska författarna, däribland [[Erik Gustaf Geijer]] och [[Esaias Tegnér]], var delar av den [[borgerlig offentlighet|borgerliga offentligheten]].<ref name="s44"/> [[1812]] fick Sverige sin första författarrätt som erkände det litterära verket som konstverk, vilket etablerade termen "verkförfattare", vilket både medförde skillnader i inkomster och ekonomiska förutsättningar samt de estetiska idealen – [[romantiken]] – började träda fram.

Med [[Sveriges Författarförbund]] och andra starka krafter har professionaliseringen klargjort tydligare skillnad mellan "riktiga författare och de som inte ansågs vara det".<ref>Steiner, s. 51</ref> Internet har i sin tur inneburit en förändring av termen författare som begrepp, där litteraturvetare som [[George P. Landow]] och [[Terence Harpold]] menar att gränsen mellan författare och läsare blivit allt svårare att urskilja och att författaren på internet har förlorat kontroll över texten till förmån för läsaren. De menar därmed att [[Roland Barthes]] och [[Michel Foucault]]s teser om författarens död därmed återigen har blivit aktuella. Lisbeth Larsson menar dock att användningen av internet också har återskapat intresset för författaren, och att läsarens födelse snarare än författarens död har lett till författarens pånyttfödelse.<ref>Larsson, s. 44-45.</ref>

== Litteratur och dess typer ==
Litteratur är ett omfattande begrepp med vaga gränser mot åt ett håll vardagliga konversationer och åt ett annat håll andra typer av [[kultur]]. Några av de typer som ingår är:
{{kolumner|3}}
* [[biografi]]er
* [[brev]]
* [[dagbok|dagböcker]]
* [[e-bok]]
* [[epik]]
* [[epitafium]]
* [[essä]]er
* [[film]]er
* [[traktat|filosofiska traktat]]
* [[legend]]er
* [[litteraturkritik]]
* [[ljudbok]]
* [[låttext]]er
* [[novell]]er
* [[Teaterpjäs|pjäser]]
* [[poesi]]
* [[politik|politiska skrifter]]
* [[religion|religiösa skrifter]]
* [[roman]]er
* [[saga|sagor]]
* [[självbiografi]]er
* [[sketch]]er
* [[talekonst|tal]]
* [[tecknad serie|tecknade serier]]
* [[tidning]]sartiklar
* [[tidskrift]]er
* [[TV-spel]]
{{kolumner-slut}}

Alla dessa typer kan delas in i flera undergrupper, bland annat efter [[genre]] och [[målgrupp]]. De första genrerna uppstod under antiken - [[tragedi]]er, [[komedi]]er och [[dramatik|dramer]]. Sedan dess har många genrer tillkommit, såsom [[science fiction]], [[fantasy]], [[kriminallitteratur]] och [[alternativhistoria]]. Många [[författare]] har skrivit verk inom flera typer av litteratur och genrer. Det finns också verk av olika seriositet inom de olika typerna, även om vissa typer vanligtvis räknas som mer lättillgängliga och därmed mindre tillfredsställande.<ref name="strouf">
{{bokref|efternamn=Strouf |förnamn=Judie LH|titel="''Literature lover's Book of Lists''"|origår=1998|utgivare=Josey Bass|utgivningsort=San Francisco|språk=engelska|isbn=0-7352-0121-8|sid=3|kapitel=Literary Pyramid}}</ref>

Litteratur brukar numera delas in i två större delar: [[skönlitteratur]] (fiktion, med påhittat innehåll) och [[facklitteratur]] (som ska vara dokumentär). Denna uppdelning är historiskt sett relativt ny, och de första verken är svåra för litteraturforskare och [[historia|historiker]] att avgöra sanningshalten i.

{{konstarterna}}
== Se även ==

* [[Svensk litteratur]]
* [[Litterär riktning]]
* [[Barnlitteratur]]
* [[Ungdomslitteratur]]

== Referenser ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Literature&oldid=285450024}}

=== Noter ===
<references>
<ref name=ne>{{NE |författare=Olsson, Bernt |titel = litteratur|namn= litteratur|hämtdatum = 8 oktober 2016 }}</ref>
<ref name=ne-littvet>{{NE |författare= Johannesson, Hans-Erik |titel = litteraturvetenskap|namn= litteraturvetenskap|hämtdatum = 8 oktober 2016 }}</ref>
<ref name=svenbro>{{bokref|efternamn=Svenbro|förnamn=Jesper|titel=Vägraläsa,vägraskriva:attitydertilldetskrivnaordetiantikensGrekland|url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132|serie=Skeptronhäften,0284-0731;12|år=1997|utgivare=HLSFörlag|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|libris=11885384}}</ref>
</references>

=== Källförteckning ===
* {{bokref|författare=|redaktör=[[Staffan Bergsten|Bergsten, Staffan]]|år=2002|titel=Litteraturvetenskap - en inledning|upplaga=Andra upplagan|översättare=|utgivningsort=[[Lund]]|utgivare=[[Studentlitteratur]]|sid=|id={{ISBN|91-44-02332-4}}|uppslagsord=|hämtdatum=}}
*{{tidskriftsref
|författare=Larsson, Lisbeth
|rubrik=Virginia Woolfs hyperbiografi
|år=2012
|tidskrift=Litteraturens nätverk : berättande på Internet /
|utgivare=2012 |sid=35-47
|libris=13519197
}}
*{{bokref
|efternamn=Steiner
|förnamn=Ann
|titel=Litteraturen i mediesamhället
|utgåva=2., uppdaterade, rev. och något utök. uppl.
|år=2012
|utgivare=Studentlitteratur
|utgivningsort=Lund
|språk=swe
|isbn=978-91-44-07797-0
|libris=12457587
}}

== Externa länkar ==
* {{wiktionary|litteratur}}
* [http://wikisource.org/wiki/Main_Page Wikisource]
* [http://www.kb.se/katalogisering/Svenska-amnesord/genrer-form/skonlitteratur-vuxna/ Kungliga biblioteket - Genre]
* [https://web.archive.org/web/20051210201846/http://ca.geocities.com/gruppo04web/bookmarks.html Gruppo04]

{{Litteratur}}
{{Navbox språk}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Litteratur| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]