Liviu Rebreanu

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Liviu Rebreanu
Rebreanu på ett rumänskt frimärke från 1985
Rebreanu på ett rumänskt frimärke från 1985
Född27 november 1885
Târlișua, Transsylvanien, Österrike-Ungern
Död1 september 1944 (58 år)
Valea Mare, Argeș, Rumänien
YrkeFörfattare
NationalitetRumän

Liviu Rebreanu, född 27 november 1885 i Târlișua, Transsylvanien, Österrike-Ungern (numera Bistrița-Năsăud, Rumänien), död 1 september 1944, var en rumänsk romanförfattare och dramatiker. Han var verksam under mellankrigstiden och skrev realistiska skildringar av bland annat livet i Transsylvanien.

Liv och gärning[redigera | redigera wikitext]

Liviu Rebreanu växte upp i Transsylvanien med en far som var lärare och en teaterintresserad mor. Han utbildade sig till officer i Budapest och arbetade som underlöjtnant i Österrike-Ungerns armé från 1906 till 1909, stationerad i sydöstra Ungern. Därefter sade han upp sig och flyttade lagligt till Rumänien. Han bosatte sig i Bukarest och kom snabbt in i stadens litterära kretsar. Han blev publicerad i tidskrifter och fick genom sina nyfunna kontakter anställning vid en tidning.[1]

Han romandebuterade 1920 med Ion, som skildrar bondelivet i Transsylvanien. Senare skrev han romanen Răscoala ("Upproret"), om det rumänska bondeupproret 1907, som har liknande tematik och räknas som ett centralverk i den rumänska mellankrigslitteraturen. En av Rebreanus kändaste romaner är De hängdas skog från 1922. Den handlar om en rumänsk officer i Österrike-Ungerns armé, som blir besatt av idén att desertera till förmån för Rumänien. Handlingen är inspirerad av Rebreanus bror, som var officer och blev avrättad när han försökte desertera.[1] Liviu Ciulei har filmatiserat romanen och fick för detta priset för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes 1965.[2]

Rebreanu blev invald i Academia Română 1939.[3] Åren 1941 till 1944 var han chef för Nationalteatern i Bukarest.[4]

I början av 1940-talet började hans hälsa försämras. Han var en inbiten rökare och drabbades 1941 av bronkit. Våren 1944 var han allvarligt sjuk och flyttade från Bukarest till Valea Mare i Argeș, där han tillbringade sin sista tid. Han avled 1 september samma år.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Kortromaner och noveller
  • Catastrofa (1921)
  • Norocul (1921)
  • Cuibul visurilor (1927)
  • Cântecul lebedei (1927)
  • Ițic Ștrul, dezertor (1932)
  • Golanii (1938)
Socialrealistiska romaner
  • Ion (1920)
  • Crăișorul (1929)
  • Răscoala (1932)
  • Gorila (1938)

Psykologiska romaner
  • De hängdas skog (Pădurea spânzuraților) (1922)
  • Adam și Eva (1925)
  • Ciuleandra (1927)
  • Jar (1934)
Dramatik
  • Cadrilul (1919)
  • Plicul (1923)
  • Apostolii (1926)
Övrigt
  • Métropoles (1931) - reseskildring
  • Amândoi (1940) - detektivroman
  • Jurnal I (1984) - dagböcker
  • Jurnal II (1984) - dagböcker

Utgivet på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Enkla själar: Vaktmästare Filibasch (anonym översättning?, Biblioteksbokhandeln, 1943)
  • De hängdas skog (översättning Ingeborg Essén, Bonnier, 1944)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Biografie Liviu Rebreanu” (på rumänska). Agonia.Net. http://agonia.ro/index.php/author/0002657/index.html. Läst 19 juli 2013. 
  2. ^ ”Padurea spinzuratilor (La foret des pendus)” (på franska). festival-cannes.fr. Filmfestivalen i Cannes. http://www.festival-cannes.fr/fr/archives/ficheFilm/id/2904/year/1965.html. Läst 19 juli 2013. 
  3. ^ ”Membrii Academiei Române din 1866 până în prezent” (på rumänska). academiaromana.ro. Academia Română. http://www.academiaromana.ro/bdar/armembriLit.php?vidT=R. Läst 19 juli 2013. 
  4. ^ ”History” (på engelska). tnb.ro. Nationalteatern i Bukarest. http://www.tnb.ro/index.php?page=istoric-tnb_en. Läst 19 juli 2013. 
  5. ^ Lazăr, Traian D. (15 augusti 2009). ”Liviu Rebreanu - Ultimele zile” (på rumänska). România literară. Rumänska författarförbundet. Arkiverad från originalet den 20 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130720051040/http://www.romlit.ro/liviu_rebreanu_-_ultimele_zile. Läst 19 juli 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]