Hällefors
| Hällefors | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Hällefors kommun |
| Distrikt | Hällefors distrikt |
| Koordinater | 59°47′4″N 14°31′47″Ö / 59.78444°N 14.52972°Ö |
| Area | |
| - tätort | 520 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 1 151,26 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 459 (2020)[3][4] |
| - kommun | 6 553 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,6 inv./hektar |
| - kommun | 6 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0591 |
| Tätortskod | T5996[5] |
| Beb.områdeskod | 1863TC103 (1960–)[6] |
| Geonames | 2708665 |
  Ortens läge i Örebro län
| |
| Wikimedia Commons: Hällefors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hällefors är en tätort och centralort i Hällefors kommun i Örebro län.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Hällefors var och är kyrkby i Hällefors socken där Hällefors landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. Landskommunen ombildades 1950 till Hällefors köping där Hällefors bebyggelse bara omfattade en mindre del av köpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Hällefors kommun med Hällefors som centralort.[7]
I kyrkligt hänseende har Hällefors alltid hört till Hällefors församling.[8]
Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Hällefors socken.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Hällefors 1950–2020[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 4 293 | |||
| 1960 | 6 334 | |||
| 1965 | 7 641 | |||
| 1970 | 7 953 | |||
| 1975 | 7 862 | |||
| 1980 | 7 491 | |||
| 1990 | 6 278 | 624 | ||
| 1995 | 5 654 | 636 | ||
| 2000 | 5 128 | 636 | ||
| 2005 | 4 797 | 636 | ||
| 2010 | 4 530 | 633 | ||
| 2015 | 4 449 | 534 | ||
| 2020 | 4 459 | 520 | ||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I Hällefors ligger Hällefors kyrka, Pihlskolans gymnasium och Krokbornsparken samt bostadsområdena Mästarnas Park, Polstjärnan och Millesparken. Varje bostadsområde har egen skulpturpark. Även det nu nedlagda Formens hus återfinns i Hällefors.
Hällefors har en folkhögskola, Hällefors folkhögskola, som leder kurser i bland annat formgivning, smyckekonst, teater, scenografi och kultur.
I utkanten av Hällefors ligger Sveriges äldsta folkpark, Krokbornsparken, idag ett byggnadsminne.
I Hällefors finns även HundCampus som bland annat ingår i Stiftelsen CancerSökHund (SCSH) tillsammans med Karolinska institutet och Gävle sjukhus. På HundCampus utbildas hundar och förare inom olika områden där hundarnas luktsinne kan användas samtidigt som man forskar kring hundens luktsinne
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Orten ligger vid Bergslagsbanan med persontrafik till Borlänge och Kristinehamn, samt vid riksväg 63.
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Hellefors Bryggeri, sedan april 2008 ägt av Spendrups bryggeri, är beläget mellan Hällefors och Grythyttan i bebyggelsen Hammarn. Stålkoncernen Ovako har anläggningar i Hällefors liksom Stora Enso som har en stor virkesterminal för omlastning av virke från lastbil till tåg. Ungefär 11 km nordväst om orten ligger Hällefors flygfält.
Banker[redigera | redigera wikitext]
Värmlands enskilda bank etablerade runt år 1920 ett kontor i Hällefors, som dock bara varade i några år.[11][12] År 1938 öppnade Skandinaviska banken ett kontor i Hällefors.[13] SEB lade ner kontoret år 2000.[14][15] Även Örebro sparbank etablerade ett kontor i Hällefors. Denna bank uppgick senare i Swedbank, som alltjämt finns kvar på orten.
Personer från Hällefors[redigera | redigera wikitext]
- Torbjörn Länk, konstnär, uppvuxen i Hällefors[16]
- Ulrica Messing, tidigare statsråd, uppvuxen i Hällefors[16]
- Torgny Mogren, skidåkare, uppvuxen i Hällefors[16]
- Jonas Wenström, ingenjör, uppvuxen i Hällefors[16]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
- ^ Bankernas avdelningskontor, Svenska Dagbladet, 30 oktober 1918
- ^ Dagens Nyheter, 6 mars 1939
- ^ SEB lägger ner många kontor i storstäderna, Dagens Nyheter, 19 februari 2000
- ^ "Det ska väl sparas förstås", Svenska Dagbladet, 22 februari 2000
- ^ [a b c d] Enligt personartikeln
| ||||||||||||||||
| ||||||||