Hällefors kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hällefors kommun
Kommun
Hällefors vapen.svg
Vapensköld för Hällefors kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Landskap Västmanland
Domkrets Örebro domkrets
Läge 59°46′0″N 14°31′0″Ö / 59.76667°N 14.51667°Ö / 59.76667; 14.51667
Centralort Hällefors
Areal 1 151,26 km² (2015-01-01)[1]
102:a största (av 290)
 - land 984,96 km²
 - vatten 166,3 km²
Folkmängd 7 092 (2018-03-31)[2]
252:a största (av 290)
Befolkningstäthet 7,2 invånare/km²[2][1]
243:e högsta (av 290)
GeoNames 2708664
Kommunkod 1863
Tätortsgrad (%) 75 (2015)[4]
Antal anställda 775 ()[3]
Hällefors Municipality in Örebro County.png
Webbplats: www.hellefors.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Hällefors kommun ligger i nordvästra delen av Örebro län i Västmanland. Centralort är Hällefors och näst största ort är Grythyttan. Kommunen gränsar i söder mot Karlskoga kommun, i sydost mot Nora kommun, i öster mot Ljusnarsbergs kommun och Lindesbergs kommun, i väster mot Filipstads kommun (Värmlands län) och i norr mot Ludvika kommun (Dalarnas län).

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Grythyttan, Hjulsjö och Hällefors. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Grythyttans municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 31 december 1956.

Hällefors köping bildades 1950 genom en ombildning av Hällefors landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Noraskog genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Hjulsjö, Järnboås Nora och Viker medan Grythyttans landskommun samt Hällefors köping förblev opåverkade.

1965 uppgick Noraskogs landskommun i Nora stad. 1967 införlivades Grythyttans landskommun samt Hjulsjö församling ur Nora stad i Hällefors köping.

Hällefors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hällefors köping.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 14 februari 2005 i Lindesbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[6]

Kommunen samarbetar i olika lokala konstellationer åt både Värmlandshållet och Bergslagen, bland annat med intilliggande kommuner i gruppen Kommuner i Norra Örebro län (Nora, Ljusnarsberg och Lindesberg). För brandförsvar sker samarbetet västerut och i viss mån även för turistfrågor.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1942 för Hällefors landskommun. Berget kommer från bergslagssigill och tecknen för silver och järn betecknar de metaller som hanterades i bygden. Vapnet övertogs oförändrat av den nya kommunen och registrerades hos PRV 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hällefors kommun 1810–2015
År Invånare
1810
  
6 234
1850
  
9 251
1900
  
12 293
1950
  
10 354
1968
  
11 723
1975
  
11 219
1980
  
10 576
1990
  
9 346
2000
  
8 025
2005
  
7 627
2010
  
7 220
2015
  
7 032
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Hällefors kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Hällefors kommun.[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Hällefors &&&&&&&&&&&04449.&&&&&04 449
2 Grythyttan &&&&&&&&&&&&0859.&&&&&0859

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Susanne Grundström
Förste vice ordförande
M
Per Karlsson
Andre vice ordförande
V
Stefan Backius

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Annalena Järnberg
Förste vice ordförande
M
Christina Johansson
Andre vice ordförande
GL
Maria Jansson Andersson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Valnämnden
S
Torbjörn Saxin
GL
Wilhelm Tham

Mandatfördelning i Hällefors kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDGLHOBLPoCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970425532
425532
3989,6
34
1973425622
425622
3991,0
318
1976524622
524622
3990,3
2910
19795244312
524432
3988,8
2910
19827224114
72244
3989,1
2811
198572112314
721234
3986,5
2712
19888182434
8182434
3981,5
2514
199161816215
618625
3980,7
2613
199431561312
315632
3183,0
1912
199841236213
4123623
3177,30
1912
2002317632
317632
3174,04
1813
2006415444
415444
3176,64
1912
2010411134314
4113434
3179,86
1615
20147933135
793335
3179,46
1615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Hällefors har liksom många av grannkomunerna i Begslagen sedan lång tid bakåt dominerats av bergsbruk och järnframställning. De sista gruvorna lades dock ned på 1960-talet (Ösjöberg), liksom den sista hyttan (Bredsjö).

Dominerande företag på orten blev under 1900-talet Hellefors Bruks AB, som även ägde gruvor, bruk och fabriker på andra håll i landet. Sedermera blev SKF ägare av den järn- och stålindustri i centralorten som än idag dominerar näringslivet men numera ingår i Ovako-koncernen.

Bland andra större företag märks Spendrups bryggeri (före detta Hellefors Bryggeri).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]