Lothar Beutel
| Lothar Beutel | |
| Tid i befattningen 13 september 1939–23 oktober 1939 | |
| Företrädare | — |
|---|---|
| Efterträdare | Josef Meisinger |
| Född | 6 maj 1902 Leipzig, Kungariket Sachsen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 16 maj 1986 (84 år) Steglitz |
| Nationalitet | Tysk |
| Yrke | Apotekare |
| Militärtjänst | |
| Försvarsgren | Schutzstaffel |
| Tjänstetid | 1929–1945 |
| Grad |  Brigadeführer
|
Lothar Benno Hermann Beutel, född 6 maj 1902 i Leipzig, död 16 maj 1986 i Steglitz, var en tysk apotekare och SS-Brigadeführer.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Beutel studerade farmaci, nationalekonomi och konstvetenskap och avlade apotekarexamen. Efter nazisternas maktövertagande 1933 blev han ställföreträdande riksledare för Tysklands apotekare. Beutel inträdde i NSDAP år 1929 och i SS året därpå. Hösten 1932 fick han i uppdrag att organisera Sicherheitsdienst, SS:s säkerhetstjänst, i Sachsen. År 1939 befordrades han till Brigadeführer, den lägsta generalsgraden inom SS.
Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]
Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen. I kölvattnet på de framryckande tyska trupperna följde särskilda insatsgrupper, Einsatzgruppen, vilka hade i uppgift att eliminera personer som kunde tänkas leda det polska motståndet, t.ex. politiska aktivister, intelligentia och reservister. Beutel utsågs i september 1939 till chef för Einsatzgruppe IV.[1] Beutel deltog i de initiala förföljelserna av Warszawas judar och påbörjade uppförandet av stadens getto. I Bydgoszcz beordrade han personligen att hundratals judar skulle skjutas i en närbelägen skog.
Beutel gjorde sig känd för sin korruption och ersattes i oktober 1939 av Josef Meisinger. Beutel greps, degraderades till SS-Mann och internerades i Dachau. Under fälttåget mot Frankrike 1940 ingick han i SS-division Totenkopf och gavs möjligheten att i SS:s ögon rehabilitera sig.
Beutel stred med Waffen-SS i Ungern 1944 och sårades. Han återvände till Berlin, där han i juni 1945 greps och hamnade i sovjetisk krigsfångenskap. Han släpptes 1955 och återvände till Tyskland, där han ånyo var verksam som apotekare.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Klee 2007, s. 46.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 46. ISBN 978-3-596-16048-8