Hoppa till innehållet

Luleå domkyrka

Luleå domkyrka
Kyrka
Luleå domkyrka i juni 2010
Luleå domkyrka i juni 2010
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Ort Luleå
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Luleå stift
Församling Luleå domkyrkoförsamling
Plats Innerstaden, Luleå
 - koordinater 65°34′58″N 22°8′56.2″Ö / 65.58278°N 22.148944°Ö / 65.58278; 22.148944
Sittplatser 500  - 520
Invigd 3 december 1893
Geonames 8063695
Bebyggelse‐
registret
21300000003900
Webbplats: Luleå domkyrkoförsamling

Luleå domkyrka är en kyrkobyggnad från 1893 belägen i centrala delarna av Luleå. Den är domkyrka i Luleå stift och församlingskyrka i Luleå domkyrkoförsamling inom Svenska kyrkan.

Domkyrkan ligger mitt på den halvö där stadsdelen Innerstaden är belägen, på halvöns högsta punkt. En kyrka har funnits på platsen sedan 1667. Kyrkan fick status som domkyrka 1904, då Luleå stift bildades genom en delning av Härnösands stift.

Byggnaden är uppförd i rött tegel i nygotisk stil, och har en korsformad planform ritad av arkitekt Adolf Emil Melander. Den är Sveriges nordligaste och yngsta domkyrka.

Luleå stad grundades vid nuvarande Gammelstaden 1621, och där fanns kyrka sedan 1400-talet. Efter att landhöjningen gjort platsen olämplig för handel beslutades 1649 att staden skulle flytta till sin nuvarande plats på en halvö vid Luleälvens mynning. På halvöns högsta punkt uppfördes 1665–1667 en träkyrka.[1][2][3][4]

Den första träkyrkan var byggd rakt på marken, utan annan grund än träsyllar, vilket ledde till skador på byggnaden. En ny kyrka ritades av Olof Tempelman 1779, och 1787–1790 byggdes Gustafskyrkan, som uppfördes i sten.[5] Gustafskyrkan förstördes dock i stadsbranden 1887. I väntan på att en ny kyrka uppfördes, behövdes tillfälliga lokaler för den kyrkliga verksamheten. Först användes en av församlingens skolor, för stora högtider brukades kyrkan i Gammelstad och från 1889 en nyuppförd provisorisk träkyrka.[4][6]

I augusti 1887 beslutade kyrkstämman beslutade att den nya byggnaden skulle ha plats för 2 000 personer; utökningen syftade troligen till att möta en förväntad urbanisering till följd av Luleås industrialisering.[7] Ett förslag till ritningar upprättades av stockholmsarkitekten Adolf Emil Melander.[a] Förslaget godtogs av kyrkstämman i januari 1888 och sändes till Kunglig Majestät för godkännande.[4][6][7]

På tvåårsdagen av stadsbranden, 1889, lades grundstenen för den nya kyrkan i en högtidlig ceremoni ledd av landshövding Lars Berg i Norrbottens län i närvaro av stora folkskaror.[8][9][10] Den nya kyrkan skulle stå klar 1891, men byggarbetet kom att fördröjas efter att den ursprungliga byggherren inte lyckades hålla vare sig tidplan eller budget. Nya anbud togs in, men kyrkstämman avfärdade samtliga som för dyra. Församlingen blev därför själv byggherre, med stöd av Luleås stadsarkitekt Karl August Smith. Den första advent 1893[b] invigdes kyrkan. Kostnaden hade då stigit från ursprungliga 160 000 kr till 400 000 kr.[11][12]

Den nya kyrkan fick namnet Oscar Fredriks kyrka, efter kung Oscar II.[4][11] Redan innan den invigdes hade kyrkomötet debatterat ett förslag att dela Härnösands stift och inrätta Luleå som nytt biskopssäte. Först efter att en sammanslagning av Kalmar stift med Växjö stift beslutats kunde förslaget vinna gehör 1903, och den 1 januari 1904 inrättades Luleå stift. Oskar Fredriks kyrka fick ställning som domkyrka för det nya stiftet, och benämns sedan dess Luleå domkyrka.[11][13][14] Den blev därmed även Sveriges yngsta och nordligaste domkyrka.[källa behövs]

Den 10 april 1904 vigdes Olof Bergqvist till biskop av Luleå stift. Vigningen förrättades i Luleå domkyrka, av Martin Johansson, biskop av Härnösand. Luleå domkapitel köpte in ett nyuppfört trähus intill kyrkan som kom att fungera som biskopsresidens.[14]

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden är uppförd i tegel i nygotisk stil, och har en korsformad planform. Kyrkan är byggd i skånskt rött fasadtegel och rymmer upp till 650 personer, varav 500–520 sittande. Den är 54 meter lång och 35 meter bred. Kyrktornet är ca 67 meter högt.

Kyrkans interiör var ursprungligen i ornamenterad stil med många sniderier i mörkt trä, men 1936–1938 förändrades interiören efter arkitekt Knut Nordenskjölds ritningar. En enklare och ljusare inredning installerades, väggmålningar och takdekoren togs bort och interiören vitmålades. Rester av den ursprungliga inredningen kan fortfarande ses i kyrkans entréer.[4]

  • Köpte före 1773 ett positiv med sex stämmor från Danviks kyrka. Orgeln skänktes av inspektor Stigman.[15] 1729 förbättrades orgelverket.[16] 1755 reparerade organisten orgelverket. 1772 reparerades orgelbälgarna av Johan Beckman.[17]

Läktarorgeln, som invigdes 1987, är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Den väger 25 ton och har 4595 pipor. Man kan med hjälp av dator programmera in stämmor i förväg. Orgeln utökades 2011 med franskinspirerade trumpeter, så kallade chamader. Fasaden är ritad av Jan Boström i samverkan med arkitekten Bertil Fraklin.[18] 2023 rengjordes orgeln och i samband med detta byggdes en Kontrabasun 32’ till vilken, liksom de 2011 tillbyggda högtryckstrumpeterna, står placerade bakom orgelhuset. [19]

Huvudverk (C-c4) Öververk (C-c4) Svällverk (C-c4) Pedal (C-g1) Koppel
Principal 16' Principal 8' Borduna 16' Untersatz 32' HV/ÖV
Gedackt 16' Spetsgamba 8' Italiensk Principal 8’ Principal 16' HV/SV
Principal 8' Gedackt 8' Fl. Harmonique 8' Violon 16' ÖV/SV
Dubbelflöjt 8' Oktava 4' Fugara 8’ Subbas 16' HV/P
Gamba 8' Koppelflöjt 4' Voix Céleste 8' Oktavbas 8' SV/P
Oktava 4' Oktava 2' Kvint 5 1/3' Borduna 8' ÖV/P
Blockflöjt 4' Nasat 1 1/3' Oktava 4' Oktava 4'
Kvinta 2 2/3' Sifflöjt 1' Flûte Traversiére 4' Nachthorn 2'
Oktava 2' Sesquialtera 2 chor Ters 3 1/5' Mixtur 4 chor
Mixtur 5-6 chor Scharf 4 chor Spetskvint 2 2/3' Kontrabasun 32’
Grand Cornett 5 chor Dulcian 16' Oktava 2' Kontrafagott 32’
Trumpet 16' Cromorne 8' Ters 1 3/5' Basun 16’
Trumpet 8' Cymbelstjärna Mixtur 4 chor Trumpet 8'
Trumpet 4' Tremulant Terscymbel 3 chor Trumpet 4’
Bombarde 16'
Chamade 16’ (unit 8’ Trompette Harmonique 8’
Chamade 8’ Oboe 8'
Chamade 4’ (unit 8’) Vox Humana 8'
Eufon 8'
Trumpet 4'
Tremulant

Inspelningar av musik framförd på Grönlundsorgeln.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ En källa anger att Melander tog fram ritningsförslaget tillsammans med arkitekt Ferdinand Boberg.[7]
  2. ^ Första advent inföll 3 december 1893.
  1. ^ ”Gammelstad”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gammelstad. Läst 15 februari 2026. 
  2. ^ ”Luleå”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lule%C3%A5. Läst 15 februari 2026. 
  3. ^ Persson & Viklund 2021, sid. 30, 55.
  4. ^ a b c d e ”Luleå domkyrka”. Svenska kyrkan, Luleå domkyrkoförsamling. 2017. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1208839&ptid=. Läst 15 februari 2026. 
  5. ^ Persson & Viklund 2021, sid. 55.
  6. ^ a b Persson & Viklund 2021, sid. 72–74.
  7. ^ a b c Persson & Viklund 2021, sid. 74.
  8. ^ Sundsvalls tidning N:r 54, utkommen tisdagen 7 maj 1889, sidan tre.
  9. ^ Landshövdingar i Norrbottens län
  10. ^ Persson & Viklund 2021, sid. 75.
  11. ^ a b c ”Luleå domkyrka”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lule%C3%A5-domkyrka?isSearchResult=true. Läst 15 februari 2026. 
  12. ^ Persson & Viklund 2021, sid. 75–77.
  13. ^ ”Luleå stift”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lule%C3%A5-stift. Läst 15 februari 2026. 
  14. ^ a b Persson & Viklund 2021, sid. 123–124.
  15. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 246-247. Libris 2413220 
  16. ^ Luleå domkyrkoförsamling (BD) LIa:1 (1684-1754) Sida: 177
  17. ^ Luleå domkyrkoförsamling (BD) LIa:2 (1755-1805) Sida: 15, 247
  18. ^ Grönlunds Orgelbyggeri
  19. ^ Larsson, Erica (10 september 2022). ”Här visas den färdigrenoverade jätteorgeln i Luleå upp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/har-visas-den-fardigrenoverade-jatteorgeln-i-lulea-upp. Läst 15 februari 2026. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]