Knut Nordenskjöld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Knut Nordenskjöld

Knut Nordenskjöld, född 27 augusti 1882 i Kristianstad, död 10 oktober 1950, var en svensk arkitekt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Frans Schartaus handelsinstitut, Stockholm
Sädesärlan 4, Stockholm
Rikstens gård, huvudbyggnad.
Luleå domkyrka, interiör

Efter studentexamen i Kristianstad 1901 fortsatte Nordenskjöld studierna vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1902-06. Som brukligt för arkitekter studerade han sedan vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1906-09. Från detta år var han praktiserande arkitekt i Stockholm med egen verksamhet från 1912. En mängd statliga uppdrag följde: Nordenskjöld var tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentsämbetet från 1916, tjänstgörande arkitekt vid Byggnadsstyrelsen 1916-1929, Arméförvaltningens arkitekt 1929-1937, slottsarkitekt för Strömsholms slott 1931-1950 och Marinförvaltningens arkitekt 1936-1939

Bland hans verk finns en lång rad kyrkor (se förteckning nedan). Under sin tid som slottsarkitekt genomförde han också många renoveringar av betydande kyrkor, som domkyrkan i Luleå, Umeå stads kyrka och Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. I många av kyrkorna rensade han ut nygotiken och ersatte den med en stramare och mer modern stil, bland annat i Luleå och Överklintens kyrka.

Han är begravd på Stockholms norra begravningsplats.

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Nybyggnader[redigera | redigera wikitext]

Ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Banérska palatset, Stockholm
  • Luleå domkyrka. Nordenskjöld ersatte Melanders nygotiska inredning med en nyklassisistisk. Restaureringen var mycket omdanande och kan så här i efterhand ses som en smula hårdhänt. Även kyrkan i Överklinten fick sin nygotiska prägel helt ändrad till en stramare klassicistisk.

Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Knut Nordenskjölds sakrala arkitektur omfattade 15 kyrkor som uppfördes under åren 1922-1950. Följande kyrkor ritades och uppfördes efter ritningar av honom:

Stilen[redigera | redigera wikitext]

Samtliga Nordenskjölds kyrkor kan betraktas som arkitektoniska återblickar mot äldre kyrkoarkitektur. Influenser från medeltid, barock och tidigt 1800-tal återfinns i personliga och friare tolkningar. Nordenskjöld följde inte slaviskt äldre arkitekturmodeller men han fick, genom sin gärning som restaureringsarkitekt, en god inblick i äldre kyrkors byggnadsstilar. Genom den nya syn på ödekyrkor och kyrkorestaureringar som kom att prägla 1900-talets restaureringar synes Nordenskjölds kyrkor vara en återspegling av just restaurerade kyrkor med inslag av olika tidsperioder. Nordenskjöld försökte inte imitera medeltidskyrkan men han kunde exempelvis rita en putsad vit kyrka med inslag av medeltid t.ex. genom att infoga en liten glugg som skulle likna de äldre gluggar som återfunnits i gamla ombyggda kyrkor. Detta kallas iscensatt åldrande.

Han ritade också kryssvalv i kyrkornas inre och kunde sedan skildra kyrkans byggnadshistoria genom att rita stjärnvalv i koret. I äldre kyrkor kan man återfinna detta som ett tecken på att en liten medeltida kyrka blivit tillbyggd och fått ett nytt kor med stjärnvalv. Nordenskjöld försökte återge den syn på medeltiden som han förvärvat genom sina många uppdrag som restaureringsarkitekt. Genom att ha kartlagt en mängd äldre kyrkor hade Nordenskjöld stor kunskap om hur kyrkorna byggts och också senare tiders tillägg i både exteriör och interiör. Få kyrkor från medeltiden tros vara bevarade i exakt det skick de förmodligen hade under medeltiden. De byggdes till, fick gravkor och detta har Nordenskjöld gestaltat i sina kyrkobyggnader.

Kyrkor (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]