Träkyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stensele kyrka sägs vara Sveriges största träkyrka, med plats för 2 000 personer, vy från sydväst i maj 2010, Lappland.
Alsters kyrka, Värmland.
Puottaure kyrka i juli 2011, Jokkmokks kommun, Lappland.
Amiralitetskyrkan, Karlskrona.
Arvidsjaurs kyrka i maj 2003, Lappland.
Bjurholms kyrka, Ångermanland.
Blekets kyrka, Bohuslän.
Brandstorps kyrka, Västergötland.
Forsviks kyrka, Västergötland.
Ammarnäs kyrka i augusti 2010, Lappland.
Granhults kyrka, Småland.
Hammarö kyrka, Värmland.
Hosjö kyrka, Dalarna.
Jokkmokks nya kyrka i februari 2009, Lappland.
Mikaelskyrkan, Linköping, Östergötland.
Naums kyrka, Västergötland.
Nikkaluokta kapell, Lappland.
Nysunds kyrka, Värmland.
Råda kyrka, Härryda kommun, Västergötland.
Rönnängs kyrka, Bohuslän.
Stenungsunds kapell, Bohuslän.
Rödbo kyrka, Bohuslän.
Södra Fågelås kyrka, Västergötland.
Ulrika kyrka, Östergötland.

En träkyrka är en kyrkobyggnad uppförd i trä. De första kyrkor som byggdes i Skandinavien var träkyrkor och det finns få lämningar kvar från dessa. De tidigaste kyrkorna förstördes ofta av brand, eller röta i de fall trävirket hade kontakt med jorden (palisadkonstruktioner). Från 1000-talet och framåt ersattes de ofta av stenkyrkor som byggdes med hjälp av hantverkare från Tyskland, Frankrike och England. I främst Götalands skogsbygder finns ett antal högmedeltida träkyrkor bevarade och i Norge flera stavkyrkor från 1100–1300-talen. Nya träkyrkor och kapell har tillkommit alltsedan medeltiden och framåt.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Trä var ett naturligt byggnadsmaterial vid byggandet av kyrkor ända från den första missionstiden fram till romansk tid, då sten blev det dominerande byggnadsmaterialet. I början, under tiohundratalet, råder en gemensam byggnadsstil i hela Norden. Senare skiljer sig länderna åt. Särskilt i de fattiga skogsbygderna lever seden att bygga kyrkor i trä kvar länge och den utvecklas även.

Dock har ett mycket ringa antal medeltida träkyrkor överlevt till våra dagar, men det finns en hel del arkeologiska och arkivariska vittnesbörd bevarade. Under senare tid har man genom dendrokronologiska undersökningar också kunnat datera många av de gamla träkyrkorna.

Kyrkor i resvirke[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stavkyrka

De första träkyrkorna i Sverige och norra Europa anses ha varit palissadkyrkor. I dessa utgjordes väggarna av stående virke, resvirke, som stacks ned i marken. Hemse stavkyrka är ett exempel på en återfunnen palissadkyrka. Senare byggdes stolpkyrkor som hade jordfasta hörnstolpar, men väggplankorna stod i en not på en liggande syll på marken, vilket förlängde motståndskraften mot röta och därmed kyrkans livslängd. Den egentliga stavkyrkan vilar i sin helhet på en stengrund. Hedareds stavkyrka 1½ mil nordväst om Borås i Västergötland är en stavkyrka i sin enklaste form. I Norge finns det fortfarande flera mycket avancerade stavkyrkor kvar från medeltiden.

Timmerkyrkor[redigera | redigera wikitext]

Även bland timmerkyrkorna är endast ett litet fåtal bevarade. Grunden utgörs liksom hos de senare stavkyrkorna av en låg stengrund med ett eller två skift i kallmur ovanpå vilken en syll ligger. I hörnen väljs normalt litet större stenar. Ibland fogas med murbruk, i en del fall kombinerat med utvändig putsning. Man tycks ha varit medveten om att kallmuren möjliggjorde genomluftning av grunden och därmed minskade risken för angrepp av röta.

I bevarade kyrkor utgörs väggarna av liggande, fyrkantbilat timmer av furu. Väggarnas tjocklek håller sig mellan 20 och 25 centimeter. Timrets längd håller sig normalt under 10 meter men i Tidersrums kyrka är stockarna hela 11,75 meter långa. Kvalitén hos träet var hög och vid rivning av en kyrka återanvändes virket i den nya kyrkan eller i andra byggnader. Vid sammanfogning använde man sig genomgående av laxknutning, som ger släta väggar utan utstickande ändar.

Under medeltiden kunde väggarna sakna yttre beklädnad, såsom i Granhults kyrka, men ofta kläddes de som nu med rödmålade eller rödtjäradespån. Även panelbeklädnad eller revetering förekommer.

Träkyrkor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

A

B

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

P

R

S

T

U

V

Å

Ä

Ö

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]