Luthers psalmer

Från Wikipedia
Version från den 4 december 2017 kl. 14.14 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Luther musicerar tillsammans med sin familj. Oljemålning av Gustav Spangenberg cirka 1875.

Luthers psalmer spelade en viktig roll i utbredningen av den evangeliska tron och många av dem har använts också i senare psalmböcker i lutherska kyrkor.

Psalmer för gudstjänsterna

Vid reformationen stod Luther inför den praktiska utmaningen att förse församlingarna med ett gudstjänstliv i enlighet med den nyfunna tron. Han tog sig verket an bland annat genom att skriva psalmer, vilket skedde på folkspråk, i detta fall tyska. Psalmerna blev ett sätt att förmedla evangeliet. Även om församlingssång på folkspråk förekommit i någon mån under medeltiden hade det varit vanligare med körsång, ofta till latinska texter. Det var först med reformationen som allsång småningom började dominera musiklivet i gudstjänsten (en reform som länge gick trögt[1]), och nu alltid på folkspråk.[2] Luther vinnlade sig om tillräckligt enkla melodier som folket kunde lära sig.

Att den evangeliska läran bars på musikens vingar var något som också reformationens fiender vittnade om. "Folk sjunger sig själva in i de nya lärorna", konstaterade en och en annan beklagade sig över att "Luthers sånger har lett fler själar i fördärvet än alla hans böcker och tal".[3]

Sammanlagt skrev Luther 42 psalmer (tre liturgiska sånger ej medräknade),[4] därav över 20 inom loppet av ett år (1523-24).[5] En del utgick från psaltarpsalmer (det judiska folkets och Jesu psalmbok), andra var översättningar av äldre latinska psalmer, en del var korta folkvisor som reviderades och utökades med fler verser, flera skrevs som pedagogiska hjälpmedel för att lära ut kristen tro och liv — material och motiv var mångahanda.[6]

Luther ägde en ovanlig talang både poetiskt och musikaliskt. Han skrev musiken till många av sina psalmer själv, och hans litterära stil har lovordats av klassiska skalder som Coleridge, Heine och Carlyle.[7]

Texterna

Ämnesregistret i Luthers psalmer är tämligen brett, men frälsningen av nåd i Kristus intar den främsta platsen. Luthers budskap sammanfattas i en rad ur Vår Gud är oss en väldig borg, som ordagrant översatt lyder så: "han hjälper oss ur all nöd, som oss nu har drabbat". Uttryck som hjälp och nöd återkommer i ungefär en tredjedel av Luthers psalmer. Han hade en skarp blick för lidandet i världen men han framhåller samtidigt en existentiell hjälp mitt i livet, här och nu, genom Kristus.[4]

Reformationen hade avskaffat skärselden och de klagande själamässorna. Med sina psalmer ville han skänka tröst, vila och glädje genom syndernas förlåtelse och hoppet om uppståndelse. Psalmerna är inriktade på att stärka tron och väcka sann överlåtelse.[8]

Andlig kontra världslig musik

En vanlig uppfattning är att Luther skulle ha tagit musik från krogmiljö och försett den med kristna texter. Detta är en myt. I verkligheten undvek han sådant som förknippades med världsliga nöjen och ansåg att musiken hade ett budskap som bör stå i samklang med texten.

Det har varit en vitt spridd uppfattning att Luther inte gjorde desto större skillnad på andlig och världslig musik, utan såg texterna som det budskapsbärande. Som en följd av detta skulle han ha övertagit världsliga sånger och försett dem med andligt innehåll.[7] Robert Harrell avvisar denna uppfattning och hävdar att ingen av Luthers melodier kan härledas till någon dryckessång. Musikhistorikern Paul Nettle framhåller att Luther generades av att höra samma melodi som i sin psalm Av himlens höjd ljuda från krogar och dansplatser, varför han ändrade melodin.[9] Lutherexperten Markus Jenny beskriver händelsen som ”ett klassiskt exempel på hur en kontrafakt misslyckas.”[10]

Bland annat Leonard Payton har antagit att föreställningen att Luther skulle ha lånat melodier från dryckesvisor kan ha uppkommit genom den tyska musiktermen bar eller barform som syftar på versernas uppbyggnad.[11] Kontrafakta användes dock flitigt i psalmdiktning vid denna tid.[12]

Paul S. Jones har i detta sammanhang noterat att citatet ”varför skall djävulen ha all god musik?,” som ibland tillskrivs Luther (och senare blivit titeln på en rocklåt av Larry Norman), knappast yttrats av honom men däremot av en engelsk präst vid namn Rowland Hill (1744–1833) som skrev traditionella psalmer. Om Luther skulle ha sagt det vore det mest troligt att han syftat på påven, som han ibland kallade djävulen, och den Katolska kyrkan, vars musik han faktiskt utnyttjade.[9]

Luther såg ett behov av samklang mellan text och melodi. När han översatte psalmer betonade han att "texten, noterna, accenten, melodin och likså hela det yttre uttrycket måste vara en genuin utväxt av den ursprungliga texten och dess anda."[13] Han betraktade musiken i sig själv som antingen uppbygglig eller skadlig — den kan befordra självdisciplin genom att låta oss njuta av känslorna samtidigt som vi behåller kontrollen och den mentala friheten, eller jagets extatiska begär efter självtillfredsställelse, en distinktion som senare filosofer beskrivit med termerna apollonisk och dionysisk.[14]

Luthers psalmböcker

Den första samlingen där Luthers psalmer ingick, Achtliederbuch från 1524.

Luther utgav 1524 ett häfte med åtta psalmer, varav han själv skrivit fyra, ofta benämnt Achtliederbuch. Senare samma år utkom en utökad version, Erfurter Enchiridion, med 26 psalmer, av vilka Luther skrivit 18, och en annan, Geystliche Gesangk Buchleyn med 31 psalmer.[15] Luther noterade med glädje att andra tagit upp psalmskrivandet med ännu större framgång och förbättrat hans psalmer, men konstaterade också att alla inte hade så stor talang. Med tiden började hans psalmer florera i olika, ofta mindre goda, versioner och tillsammans med nyskrivna psalmer som förväxlades med hans egna. Därför gav han ut en upplaga 1543 där han skrev ut namnen på psalmförfattarna. Tidigare hade han gjort en dygd av att skriva anonymt.[16] I den sista upplagan före hans död, som utkom 1545, med 129 psalmer till 97 melodier, ingick 37 av hans egna psalmer.[14]

De olika versionerna brukar särskiljas genom förläggarnas namn: efter Erfurter Enchiridion utgavs psalmböcker av Johann Walther (Geystliche Gesangk Buchleyn, 1525), Joseph Klug (Geistliche Lieder auff neue gehessert, 1529) och Valentin Babst (Geystliche Lieder. Mit einer newen Vorrhede, 1545).

Liksom tryckningen av Luthers Bibel fick vital betydelse för utbredningen av läskunnigheten i de protestantiska områdena kom masspridningen av de psalmer han och hans lärjungar skrivit att befordra den musikaliska talangen.[17]

Böckerna

Spridning

Studenterna i Wittenberg, där Luther föreläste, tog psalmerna till sig och förde ut dem i Tyskland och till andra länder. Enligt ett dekret av Joachim I av Brandenburg var psalmerna förbjudna.[18] Repertoaren var länge smal i kyrkorna och de kommande tvåhundra åren sjöng man sällan andra sånger än de som förekom i Valentin Babsts utgåva av Luthers psalmbok.[1]

Psalmerna spreds snabbt till andra språkområden. Inom loppet av en generation översattes de flesta till de nordiska språken (finska något senare). De har stått sig förhållandevis bra ända in i vår tid. Tidsandan har dock ibland vänt sig mot psalmerna. Under upplysningstiden fick en tredjedel stryka på foten i Danmark och Island. Tron på förnuftet och människans förmåga undergrävde efterfrågan på det totala beroende av Kristus som Luther framhävde, och Bibeln tilläts inte på samma sätt bestämma gudstjänstlivet. I Sverige och Finland var det först på 1900-talet som man började utmönstra Lutherpsalmer i högre grad.[4]

Genom N.F.S. Grundtvig återupplivades Luther, men samtidigt förvanskades texterna i viss mån. Grundtvigs teologi färgade av sig så att kyrkan fick en mycket större plats och upplevelsen av nöd, förnedring och död ersattes med gladare sinnesstämningar. I Finland satte 1800-talets pietism sin prägel på psalmöversättningarna med förstärkning av mörka undertoner och betoning av människans litenhet och hjälplöshet. I vår tid har man i allmänhet strävat efter att närma sig Luthers egna texter i översättningarna.[4]

I den nu gällande svenska psalmboken är 16 bibehållna. I grannländerna rör det sig kring 20. På senare år har många dock kommit ur bruk, medan främst sånger av lättare karaktär tagit dess plats. I Finland minskade andelen Luther-psalmer i gudstjänsterna mellan 1975 och 2003 från 4,7 % till 2,1 % av det totala antalet psalmsjungningar. I Sverige utgör de endast 1,5 %. På frikyrkligt håll har man länge använt en del av Luthers psalmer; den katolska kyrkan har även övertagit flera — tio i den nuvarande svenska katolska psalmboken.[4]

Den mest uppskattade av Luthers psalmer är Vår Gud är oss en väldig borg,[7] av Heine kallad "reformationens Marseljäs".

I svenska psalmböcker

För psalmer, publicerade i 1695 års psalmbok, anges hans upphov till texter med lydelsen "D. Luth", vilket syftar på hans doktorstitel.

Av psalmer han skrivit/bearbetat/översatt eller komponerat musiken till finns följande i den svenska psalmboken:

Originaltext 1986: nr 50, 51, 126, 362, 400, 431. Bearbetade texter: nr 112, 336, 387. Musik och originaltext: 32, 125, 237, 345, 467, 477, 537, därtill musik till: nr 106 (vilken också används till nr 117, 120 och 125), nr 237 (som även används till nr 477), 373 (musik) och 486.

Av dessa är åtta psalmer — nr 50, 125, 237, 362, 387, 431, 467, 537 — representerade i alla de nordiska folkkyrkornas psalmböcker.

I 1819 års psalmbok med Nya psalmer 1921 finns han representerad med följande verk: (nr 9, 17, 22, 26, 46, 62, 63, 124, 134, 135, 152, 182, 263, 303, 339, 402, 478, 535, 552 och 554).

I Luthersk psalmbok (L. Ps.) är han representerad med 35 psalmer.

Referenser

  1. ^ [a b] Mary E. Frandsen: Recension Arkiverad 8 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine. av Joseph Herl: Worship Wars in Early Lutheranism: Choir, Congregation, and Three Centuries of Conflict. New York, 2004, Oxford University Press. ISBN 0-19-515439-8. Ingår i Journal of Seventeenth Century Music, Årgång 13, nummer 1 (2007).
  2. ^ Till någon del ville han dock bibehålla latinska sånger för studerande ungdomar, som behövde lära sig språket. (David Whitwell: Essays on the Origins of Western Music Essay Nr. 12: Martin Luther on Music)
  3. ^ 400 Years in Music. Coming Celebration of Reformation and Luther's Hymns The New York Times, 5 Augusti 1917.
  4. ^ [a b c d e] Karl-Johan Hansson & Sven-Åke Selander: Martin Luthers psalmer i de nordiska folkens liv Sammanfattning Lund 2008, Arcus förlag. ISBN 9188553167.
  5. ^ Rev. Dr. Paul J. Grime: Luther and the Church's Song For the Life of the World, januari 2004.
  6. ^ Rev. Dr. Paul J. Grime: Why Learn New Hymns? (Part 3) Lutheran Church — Missouri Synod.
  7. ^ [a b c] Leonard Woolsey Bacon: Introduction to The Hymns Of Martin Luther Arkiverad 18 september 2008 hämtat från the Wayback Machine. New York 1883, Charles Scribner's Sons.
  8. ^ The Hymns of Martin Luther Luthers förord till Christliche Geseng, Lateinisch und Deudsch zum Begrebnis, Wittenberg 1542, s. 25f.
  9. ^ [a b] Paul S. Jones, D.M.: Luther and Bar Song—The Truth, Please! utdrag ur Paul S. Jones, Singing and Making Music. Issues in Church Music Today, s. 171-178, Phillipsburg, NJ 2006, Presbyterian and Reformed Publishing Co.
  10. ^ Markus Jenny: Luthers geistliche Lieder und Kirchengesänge. Köln 1985, Böhlau Verlag. Refererad i Didn’t Martin Luther use drinking and bar tunes in his music? Dial-the-Truth Ministries.
  11. ^ Didn’t Martin Luther use drinking and bar tunes in his music? Dial-the-Truth Ministries.
  12. ^ John Barber: Luther and Calvin on Music and Worship Reformed Perspectives Magazine, Årgång 8, Nummer 26, 25 juni — 1 juli 2006.
  13. ^ David Whitwell: Essays on the Origins of Western Music Essay Nr. 12: Martin Luther on Music whitwellessays.com
  14. ^ [a b] Daniel Reuning: Luther and Music Arkiverad 9 september 2006 hämtat från the Wayback Machine. Concordia Theological Quarterly, årgång 48, nummer 1, januari 1984.
  15. ^ Douglas D. Anderson (ed.): Early German Lutheran and Reformation Hymnals hymnsandcarolsofchristmas.com.
  16. ^ The Hymns of Martin Luther Luthers tredje förord s. 29.
  17. ^ Martin Luther Classical Composers Database.
  18. ^ Tel Asiado: "Martin Luther, Writer of Hymns: Father of Protestant Reformation Movement", 10 november 2008, Suite101.com. christianmusic.suite101.com/article.cfm/martin_luther_writer_of_hymns.
v • r
Artiklar om psalmer
Psalmtexter på Wikisource
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Luthers_psalmer&oldid=42183573”