Lynda Benglis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lynda Benglis 1974
Eridanus

Lynda Benglis, född 25 oktober 1941 i Lake Charles, Louisiana, är en amerikansk feministisk konstnär, som bland annat gjort sig känd för vaxmålningar och latexskulpturer.

Lynda Benglis studerade på Newcomb College i New Orleans, där hon tog en kandidatexamen 1964. Hon flyttade därefter till New York.[1] Hon uttrycker sig med organiska former i sina verk och är influerad av bland andra Barnett Newman och Andy Warhol.[2] I sina tidiga verk använder hon sig av bivax, senare av polyuretan under 1970-talet och därefter av guld, zink och aluminium och andra metaller.[2] Hon var kontroversiell fram till 1980-talet, främst därför att hon hade tydliga sexuella referenser.[3]

Som många andra konstnärer vid denna tid experimenterade Lynda Benglis med slungande och droppande målningsmetoder i Jackson Pollocks efterföljd.[4]

År 1971 började hon samarbeta med Robert Morris, och gjorde videoverken Mumble (1972) och Morris Exchange (1973).[3] Benglis gjort ett antal videofilmer under 1970-talet, i vilka hon arbetade med frågor som självbild och kvinnoidentitet.[5]

Annons i Artforum[redigera | redigera wikitext]

Lynda Benglis kände sig åsidosatt i en mansdominerad konstvärld och gjorde satir på pinuppbilder och Hollywood-artister. Hon valde en serie tidningsannonser som medium, en bildsvit som avslutades med en särskilt kontroversiell bild i utgåvan av Artforum i november 1974. I denna poserade hon med ett stort latexdildo iklädd endast solglasögon som reklam för hennes nästkommande utställning på Paula Cooper Gallery.[6]

Lynda Benglis anses vara ett tidigt exempel på arbete med genusperformance.[7]

Senare utställningar[redigera | redigera wikitext]

Lynda Benglis första retrospektiva utställning i Europa visades november 2009 - januari 2010 på Irish Museum of Modern Art i Dublin i Irland.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Cheim & Read”. Lynda Benglis Artist Page. http://www.cheimread.com/artists/lynda-benglis/?view=bio. Läst October 18, 2011. 
  2. ^ [a b] Krane, Susan (Spring-Summer 1992). ”Lynda Benglis: Dual Natures”. Woman's Art Journal (Atlanta : High Museum of Art, 1990.) "3" (1): sid. 54. ISBN 0-939802-63-5. 
  3. ^ [a b] Joy, C. (2007). ”Benglis, Lynda”. Grove Art Online. Oxford University Press. http://www.groveart.com/shared/views/article.html?section=art.007881. Läst 2007-06-24. 
  4. ^ Jones, Amelia (1998). Body Art/Performing the Subject. Minneapolis: University of Minnesota Press. Sid. 96–97. ISBN 0-8166-2773-8 
  5. ^ Richmond, Susan. "The Ins and Outs of Female Sensibility: A 1973 Video by Lynda Benglis". Camera Obscura. 23.3 (2008): 80-109.
  6. ^ Doss, Erika (2002). ”Feminist Art and Black Art”. Twentieth-Century American Art. Oxford History of Art. Oxford: Oxford University Press. Sid. 184. ISBN 0-19-284239-0 
  7. ^ Richmond, Susan. "[1]" "Sizing Up the Dildo: Lynda Benglis' Artforum Advertisement as a Feminist Icon", n.paradoxa 15 (January 2005): 24-34.
  8. ^ Douglas, Sarah. “My Brilliant Career: Lynda BenglisArt+Auction, November 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]