Mårten Sjöbeck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mårten Sjöbeck
FöddEdvard Mårten Sjöbeck
19 september 1886
Köpenhamn, Danmark
Död6 november 1976 (90 år)
Helsingborg, Sverige
YrkeFotograf, författare
NationalitetSvensk
Verksam1920-1973

Edvard Mårten Sjöbeck, född den 19 september 1886 i Köpenhamn), död 6 november 1976 i Helsingborg, var en svensk kulturhistoriker och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mårten Sjöbeck avlade studentexamen 1907. Därefter vidtog universitetsstudier i geografi och botanik vid Lunds universitet. Redan efter två år avbröt han studierna eftersom fadern dog och sonen fick försörja sig som kontorsskrivare vid Statens Järnvägar. 1916 gifte han sig med Anna Olsson och paret fick snart också en dotter.

På 1920-talet utförde Sjöbeck kulturhistoriska dokumentationer i Skåne för Helsingborgs museums räkning, och han skrev en stor mängd tidningsartiklar främst i Helsingborgs dagblad och Sydsvenskan om äldre bebyggelse och traditionell odling i Skåne. För allmänheten blev Sjöbeck, från 1928 och framåt, känd för sina resehandböcker om olika landskap för Järnvägsstyrelsens räkning. Parallellt med landskapsböckerna skrev han många artiklar om främst Sydsveriges markhistoria.

Sjöbeck skrev 1927 uppsatsen Bondskogar, deras vård och utnyttjande. Han menade att han framställt en något generad och blyg protest mot den dåtida naturvetenskapliga åskådningen. Han insåg att naturen inte var statisk utan att snart sagt varenda kvadratmeter har en markanvändningshistoria, där människans inverkan i årtusenden ingått som en ofrånkomlig del i utvecklingen. Han menar att även om bondens omvandling av naturen resulterade i fantastiska skönhetsvärden med öppna landskap, artrikedom och blomsterprakt, så var detta i grund och botten en oavsiktlig bisak. Bondens avsikt var att med krafttag producera nyttigheter som mat, inte att putsa fram "vackra" landskap. Sjöbeck insåg redan då att mycket av landets naturvärden var en flertusenårig skapelse av otaliga bönder med yxa, eld och boskap, och att dagarna för detta sagolandskap var räknade.

Sjöbeck fick 1937 en specialinrättad tjänst som notarie (byråsekreterare) på Järnvägsstyrelsen, där arbetet sammanföll med hans största personliga intresse, att åka omkring i landet, fotografera och skriva landskapsböcker. Ett annat tecken på uppskattning fick han 1950 då han promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet. Hans viktigaste verk, den oerhört idé- och faktaspäckade boken Det sydsvenska landskapets historia och vård gavs ut så sent som 1973.

Arkiv[redigera | redigera wikitext]

Så gott som alla bilder som Sjöbeck publicerade fotograferade han själv. Bilderna är tagna med olika kameror, i regel i format 6x6 cm respektive 10x15 cm. Teknisk och estetisk kvalitet kan knappast överträffas. Det finns 6 812 bilder på Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm, ATA, flera tusen oräknade i Sjöbecks personarkiv på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet och ytterligare cirka 800 bilder på Helsingborgs museum (där de allra flesta är glasplåtar i format 13x18 cm), tillsammans med uppmätningsritningar av äldre bebyggelse och folkloristiska uppteckningar utförda av Sjöbeck under hans uppdrag med kulturhistoriska expeditioner på 1920-talet. Delar av detta material finns också i Folklivsarkivet i Lund. Sjöbecks herbarier bevaras på Botaniska museet i Lund. Korrespondensen finns på Lunds universitetsbibliotek. På Länsmuseet Gävleborg finns en samling på 740 fotografier som Sjöbeck tog 1937–1938 under arbetet med boken om Gästrikland och Hälsingland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1923 - Exteriör av gamla bondgårdar inom Luggude härad (Skåne)
  • 1925 - Skånska gärdesgårdar : ett bidrag till kunskapen om deras former och utbredning
  • 1926 - Handledning vid utflykter i norra och centrala Skåne
  • 1927 - Bondskogar, deras vård och nyttjande. Skånska folkminnen
  • 1928 - Skåne : en landskaplig orientering vid betraktandet av Skåne från statsbanornas tåg och under utfärder
  • 1929 - Östergötland : färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna
  • 1930 - Småland : en landskaplig orientering vid betraktandet av Småland från statsbanornas tåg och under utfärder
  • 1931 - Det äldre kulturlandskapet i Sydsverige : några synpunkter vid studiet av vegetationen
  • 1931 - Halland : en landskaplig orientering vid betraktandet av Halland från statsbanornas tåg och under utfärder
  • 1932 - Bohuslän och Göteborg : en landskaplig orientering
  • 1933 - Västergötland : en landskaplig orientering
  • 1933 - Göteborg, Småland, Karlskrona : Kortfattad beskrivning över turistleden
  • 1933 - Lövängskulturen i Sydsverige : Dess uppkomst, utveckling och tillbakagång
  • 1934 - Värmland : en landskaplig orientering
  • 1935 - Närke : en landskaplig orientering
  • 1935 - Sveriges nordligaste järnväg : Kiruna - fjällövergången - Narvik
  • 1937 - Inlandsbanesystemet
  • 1938 - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen
  • 1938 - Norr om polcirkeln med Sveriges nordligaste järnväg
  • 1938 - Inlandsbanan : natur och bebyggelse
  • 1939 - Gästrikland-Hälsingland : en landskaplig orientering
  • 194? - Utarmning och livsutrymme i det förhistoriska och medeltida landskapet : ett diskussionsinlägg
  • 1941 - Södermanland : en landskaplig orientering
  • 1946 - Småland - Öland : en landskaplig orientering
  • 1947 - Allmänningen Kulla fälad : en studie av Hälsingborgslandskapets bebyggelsehistoria
  • 1948 - Uppland : en landskaplig orientering
  • 1950 - Blekinge : en landskaplig orientering
  • 1952 - Mälar- och Hjälmarbygden : hur ett stycke sörmlandsnatur formats av kulturen
  • 1953 - Dalsland : färdvägar och vandringsstigar utgående från järnvägarna
  • 1963 - Skånes ljunghedar åren 1550-1750
  • 1973 - Det sydsvenska landskapets historia och vård

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • 2003 - Karin Gustavsson - Mårten Sjöbeck. Svenskt biografiskt lexikon 32
  • 2007 - Widar Narvelo - Markhistorikern Mårten Sjöbeck, Skånes Linné 1886-1976. I Kärrkanten. Skånes skogskarlars årsskrift 2007
  • 2009 - Karin Gustavsson - Naturen som kultur. Mårten Sjöbeck och bondens landskap. Kunskap, föreställning, natursyn, hållbar utveckling. Om mötet mellan myndigheter, lokalsamhällen och traditionella värderingar. Red. Håkan Tunón. CBM skriftserie 32. Uppsala 2009
  • 2009 - Birgitta Svensson - Kultur som natur. Landskapshistoriska källor i Mårten Sjöbecks miljöundersökningar. Agrarhistoria på många sätt, 28 studier om människan och jorden. Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag. Stockholm 2009
  • 2009 - Urban Emanuelsson - En risig skånsk skogsdunge som arkiv. Agrarhistoria på många sätt, 28 studier om människan och jorden. Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag. Stockholm 2009
  • 2010 - Karin Gustavsson - Mårten Sjöbeck och den folkliga kunskapen. Nycklar till kunskap. Om människans bruk av naturen. Red: Håkan Tunón och Anna Dahlström. Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) och CBM, 2010.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mårten Sjöbeck, fotografier av ett svunnet kulturlandskap. Riksantikvarieämbetet 1998.
  • 2003 - Mårten Sjöbeck. Svenskt biografiskt lexikon 32

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]