Magnus Johannis Pontin

	Biskop; Magnus Johannis Pontin
Kyrka	Svenska kyrkan
Stift	Linköpings stift, biskop
Period	1681 - 1691
Företrädare	Olov Svebilius
Efterträdare	Haquin Spegel
Född	11 februari 1623; Kalmar
Död	21 augusti 1691; Linköping

Magnus Johannis Pontin, född 11 februari 1623 i Kalmar, död 21 augusti 1691 i Linköping, var en svensk biskop i Linköping.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Magnus Johannis Pontin föddes 1623 i Kalmar. Han var son till borgaren och skräddaren Jöns Månsson från Broagården i Nöbbele socken och Elin Andersdotter. Pontin studerade i Kalmar och Linköping. Han blev 23 augusti 1643 student vid Uppsala universitet och medlem i Smålands nation. Pontin avlade 1651 filosofie kandidatexamen och 19 februari 1652 filosofie magisterexamen. Han blev 6 mars 1652 lektor i latin i Kalmar och prästvigdes 28 augusti 1654. År 1654 blev han även hovpredikant hos drottning Hedvig Eleonora. Pontin blev 1661 utnämnd till kyrkoherde i Eskilstuna församling, men tillträde inte tjänsten utan blev 28 juni 1662 kyrkoherde i Jakob och Johannes församling i Stockholm, samt amiralitetssuperintendent. Han blev 24 december 1681 biskop i Linköpings stift. Pontin avled 1691 av slag och begravdes 24 januari 1692 i Linköpings domkyrka. Över hans grav ligger domkyrkans största gravsten.^[1]

Pontin var riksdagsman vid riksdagen 1680, riksdagen 1682 och riksdagen 1686.^[1]

Kallade sig Pontin efter faderns födelseort Broagärde (pons = bro). Han var förfader till Magnus Martin af Pontin.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Pontin gifte sig första gången 4 september 1653 med Anna Wallerius (1637–1661), dotter till kyrkoherden Lars Wallerius i Högsby församling och Catharina Ungius. De fick tillsammans barnen Karin Pontin (1654–1654), Lars Pontin (1656–1659), Johan Pontin (1657–1668), kyrkoherden Samuel Pontinus (1658–1712) i Vadstena församling, Anna Pontin (1659–1710) som var gift med kyrkoherden Johannes Gresilius i Gärdslösa församling och Daniel Pontin (1661–1661).^[1] Pontin gifte sig andra gången 10 februari 1663 med Helena Strömsköld (1642–1685), dotter av frälsekamreren Olof Strömsköld och Helena Klöfverblad. De fick tillsammans barnen kamreren Gabriel Pontin (född 1663) i Stockholm, Helena Pontin (1665–1665), Carl Pontin (född 1666), Helena Pontin som var gift med lektorn Petrus Broms i Linköping och kyrkoherden Arvid Borænius i Vreta Klosters församling, Margareta Pontin (född 1668) som var gift med biskopen Nicolaus Braun i Kalmar stift, Johannes Pontin (född 1671) Daniel Pontin (1672–1709), Maria Pontin (1673–1673), Gösta Pontin (1674–1674), notarien Magnus Pontin (1675–1716), Maria Pontin (1676–1729) som var gift med häradshövdingen Sven Hallenborg i Skåne, Beata Pontin som var gift med lektorn A. Törner i Linköping, Olaus Pontin (född 1679), Catharina Pontin (född 1680) som var gift med kyrkoherden Georg Svebilius i Ryssby församling och Anders Pontin (1685–1693).^[1]