Kalmar stift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar stift
Kalmar stift vapen.svg
Kalmar stifts vapen
Inrättat 1603
Upplöst 1915
Samfund Svenska kyrkan
Biskopssäte Kalmar, Sverige Sverige
Domkyrka Kalmar domkyrka
Kalmar domkyrka ca 1900
"Series Episcoporum Calmariensis". Förteckning över superintendenter och biskopar i Kalmar stift, målad 1985. Foto från Kalmar domkyrka.

Kalmar stift var ett stift inom Svenska kyrkan mellan åren 1603 och 1915, då det gick upp i Växjö stift. Stiftet omfattade ungefär halva Kalmar län och bestod av kontrakten Norra Möre, Södra Möre, Stranda kontrakt, Handbörds kontrakt, Ölands norra kontrakt, Ölands medelkontrakt och Ölands södra kontrakt.[1]:224

I samband med reformationen sökte statsmakten minska biskoparnas, och då inte minst biskopen i Linköpings stifts, makt. Som en del av detta utnämndes ordinarie i de gamla stiften, vilka erhöll en regional maktutövning, som kunde anses vara i betydande utsträckning jämförbar med en biskops, utan att stiften formellt delades. Detta var anledningen till att man utnämnde en ordinarius i Kalmar, även om området alltjämt ansågs höra till Linköpings stift.

Varken ordinarie eller superintendenter hade erhållit någon biskopsvigning, och var således inte, i denna mening, delaktiga av den apostoliska successionen. Karl XI upphöjde emellertid superintendenturen i Kalmar stift till biskopsdöme den 5 april 1678.

Åren 16781680 ingick även östra Blekinge i stiftet. Under några decennier på 1600-talet tillhörde även den norra delen av länet till Kalmar stift, men det överfördes snart till Linköpings stift. Kalmar stifts område kom geografiskt att motsvara Kalmar läns södra landsting under den tiden då Kalmar län var uppdelat i två landsting; Kalmar läns norra landsting tillhörde då Linköpings stift.

Anledningen till att Kalmar stift drogs in var krav från riksdagen, då man ville minska kostnaderna, eftersom det ansågs nödvändigt att bilda Luleå stift. Inför Kalmar stifts indragning bestämdes redan 1901 att om biskopen i Växjö stift (N.J.O.H. Lindström) avled före biskopen i Kalmar stift (Henry William Tottie), skulle Tottie automatiskt bli biskop i Växjö stift och vara förpliktad att flytta till Växjö. Om däremot Tottie avled före Lindström skulle stiftssammanläggningen ske med förpliktelse för Lindström att vara biskop över det utvidgade stiftet, vilket alltså innebar att Kalmar stift skulle uppgå i Växjö stift. Detta reglerades i ett kungligt brev av 27 oktober 1903.[1]:30, 225. Tottie avled 1913 och Lindström först 1916.

Kalmar stift hade då det upphörde 7 kontrakt,[1]:30 45 pastorat[1]:28 och 69 församlingar.[1]:26 Stiftsstad var Kalmar, och Kalmar domkyrka har fortfarande domkyrkas rang. Då biskopen i Växjö är officiant i domkyrkan i Kalmar använder han den senares biskopsornat.


En bestående effekt av denna stiftsuppdelning är att de båda äldre svenska universitetsstäderna Lund och Uppsala har varsin studentnation med kalmarstiftet som traditionellt upptagningsområde; Kalmar nation, Lund och Kalmar nation, Uppsala. Detta var en följd av indigenatsrätten som följde med stiftsuppdelningen i äldre tider och det faktum att merparten av dåtidens studenter studerade vid teologiska fakulteten och blev präster.

Befattningshavare i Kalmar[redigera | redigera wikitext]

Ordinarius i Kalmar
Superintendenter i Kalmar stift
Biskopar i Kalmar stift

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kalmar stift 1603 - 1915 - 2003. Red. av Peter Bexell, 2005. 172 sidor. ISBN 91-86144-24-3
  • Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar 1-5. 1947-1980.
  • Martin Bergman, "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande : en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001, s. 67-100

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] SCB: Folkräkningen den 31 december 1910, läst 2 januari 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]