Samuel Pontinus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Samuel Pontinus
Född1658
StockholmSverige
Död1712 (53 år)
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidÅbo universitet
Uppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPräst
BarnDavid Pontin (f. 1687)
FöräldrarMagnus Jönsson Pontin
Redigera Wikidata

Samuel Pontinus, född 24 september 1658 i Stockholm, död 10 april 1712 i Vadstena, han var en svensk kyrkoherde i Vadstena församling.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pontinus föddes 24 september 1658 i Stockholm. Han var son till biskopen Magnus Johannis Pontin i Linköping. 1670 blev Pontinus student vid Åbo universitet och 22 juli 1674 vid Uppsala universitet (Stockholms nation). Pontinus reste 1681 till Tyskland, Holland och England. 12 december 1682 blev han magister vid Uppsala universitet. Pontinus blev 16 mars 1683 lektor i filosofi vid Linköpings gymnasium. 1686 blev han lektor i latin. Pontinus blev 10 april 1689 kyrkoherde i Vadstena församling och kontraktsprost i Aska och Dals kontrakt. Pontinus avled 10 april 1712 i Vadstena och begravdes 14 maj samma år i Vadstena Klosterkyrka.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Pontinus gifte sig första gången 1682 med Maria Tunander (1659-1700). Hon var dotter till Daniel Tunander och Catharina (död 1693). Tunanader och Pontinus fick tillsammans barnen Anna (född 1683), Magnus (1684-1716), Nils (1685-1711), David Pontin (1687–1736), Helena Maria (1690-1691) och Helena Maria.

Pontinus gifte sig andra gången med Ingeborg Olofsdotter (död 1717).

Gravsten[redigera | redigera wikitext]

Pontinus begravdes i Vadstena klosterkyrka. Gravsten ligger vid kyrkans kor.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1680 - De amore Ducis et Militum mutuo. Uppsala.
  • 1680 - De fama. Uppsala.
  • 1686 - Fons salutis eller Den törstige själens drickande medelst Trones kierille aff Helsobrunnen Jesu: efter lekamliga tings, som vid surbrunnar iakttagas, möjligaste anledning, förestäldt Jacobi dag 1684 i predikan vid Medevi surbrunnar.

Manuskript[redigera | redigera wikitext]

  • Iter per Belgiam perque Rhenum.
  • Iter Angelicum.
  • Iter Basileense.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 395-396. Libris 41148