Malmö rådhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Malmö rådhus och fontänen, 2005

Malmö rådhus är en byggnad från 1500-talet, som är belägen vid Stortorget i Malmö.

Helgeandsklostret[redigera | redigera wikitext]

I nordvästra delen av platsen för det nuvarande Stortorget låg under Medeltiden det stora Helgeandsklostret. Klostret med kyrka och trädgård och kyrkogård upptog en fjärdedel av nuvarande torgyta. [1] I samband med reformationen i Danmark kunde den mäktige borgmästaren Jörgen Kock riva ner klostret och på dess mark anlägga det nuvarande Stortorget. Nedrivningen skedde 1536–38. Stortorget kom att bli ett av 1500-talets största torg i Norden. Malmö var vid denna tid en av de största städerna i Norden och därför började man också uppbygga ett nytt rådhus utmed den östra torgsidan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett rådhus i Malmö omtalas första gången 1353. Detta låg direkt norr om S:t Petri kyrka, mellan kyrkogården och Adelgatan, vilken var stadens äldsta torggata.

Den 28 januari 1544 lånade Malmö stad Jörgen Brendere 300 marck danske för att han skulle kunna påbörja tegelbränningar vid stadens tegelugn. Staden skulle i hyra för tegelugnen erhålla 6000 tegel och 20 läster kalk om året. Den 5 mars 1548 blev hyreskontraktet uppsagt. Avtalet torde ha tillkommit i samband med rådhusets byggande, vilket arbete således pågått våren 1544-hösten 1547.

Dagens rådhusfasad i holländsk renässansstil tillkom på 1860-talet och ersatte då en nyklassicistisk fasad från början av 1800-talet. Arkitekten Helgo Zettervall utformade en mycket fri tolkning av hur den ursprungliga fasaden kunde (eller kanske enligt Zettervall borde) ha sett ut. På fasaden finns skulpturutsmyckningar som bland annat avbildar några av Malmös historiskt viktiga män som Jörgen Kock, Mattias Flensburg med flera.

Rådhusets fasad år 1857 enligt arkitekten Helgo Zettervall, också ritad av honom.

Äldre interiörer[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset, som är Nordens största uppförda rådhus under perioden 1500-tal - 1600-tal, är en tvåvåningsbyggnad med källare. Källaren är försedd med två parallella så kallade tunnvalv. Källaren har fortfarande kvar sin 1500-talsstil medan ovanvåningen under 1800-talet förseddes med ett väldigt tunnvalv och praktfulla stuckaturer.

I källaren inryms restaurang Rådhuskällaren. Den pampiga Knutssalen på andra våningen för tankarna till spegelsalarna i franska slottet Versailles, och den är platsen för särskilda festligheter och baler. På samma våningsplan finns också Bernadottesalongen, dit normalt endast kungliga, ambassadörer o dyl har tillträde och vars väggar pryds med porträtt över samtliga kungar i Bernadotteätten. I anslutning till denna salong finns den gamla landstingshus-tillbyggnaden med den så kallade Landstingssalen med unika 1600-talsporträtt av danska regenter.

I anslutning till rådhuset finns i en modern tillbyggnad Kommunfullmäktigesalen för Kommunfullmäktiges sammanträden.

Malmö Rådhushall och Tingsrättsbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

1958-59 kompletterades rådhuset med en modern tillbyggnad, ritad av arkitekt Sture Kelfve och med fasadkonst i relief av Thure Thörn. I denna byggnad inryms bland annat Malmö tingsrätt, och i dess källare återfinns fortfarande de medeltida valven från den tidigare bebyggelsen på platsen. Dessutom finns här Malmö Rådhushall för större konstutställningar och andra evenemang.

Läs mer[redigera | redigera wikitext]

  • Sydsvenska Dagbladet, 29/1 1978, "Rådhuset - Så ser det ut inuti"
  • Guide till Malmös arkitektur", Arkitektur Förlag, 2001

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.virtualhistory.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]