Sankt Petri kyrka, Malmö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sankt Petri kyrka
Kyrka
Sankt Petri kyrka i mars 2015
Sankt Petri kyrka i mars 2015
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Malmö
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Malmö Sankt Petri
församling
Koordinater 55°36′25″N 13°00′13″Ö / 55.60694°N 13.00361°Ö / 55.60694; 13.00361
Höjd 105 m[källa behövs]
Invigd 1300-talets förra hälft
GeoNames 3331414
Bebyggelse-
registret
21300000002259
Interiör med predikstol och altaruppsats.
Interiör med predikstol och altaruppsats.

Sankt Petri kyrka är en kyrkobyggnad i centrala Malmö. Den är församlingskyrka i Malmö Sankt Petri församling i Lunds stift. Den är byggd som en basilika med tre skepp och tvärskepp, i en stil kallad baltisk tegelgotik.[1] Den invigdes i början av 1300-talet.

Den nuvarande kyrkan är egentligen vigd till två helgon, S:t Petrus och S:t Paulus, Ecclesia beatorum Petri et Pauli apostolorum.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans medeltida byggnadshistoria[redigera | redigera wikitext]

S:t Petri kyrkas medeltida byggnadskronologi kan fastställas genom de olika byggnadsfaser som i dag finns synliga i kyrkans murverk.

Skede 1[redigera | redigera wikitext]

På platsen stod tidigare en mindre tegelkyrka, omtalad första gången 1269. Denna var troligen helgad åt S:t Nikolaus, sjöfararnas helgon. Parallellt med att Köpenhamn fick sin Vor Frue Kirke, troligen invigd 1316,[2] påbörjades en identisk kyrka i Malmö. Den tidigare Nikolaikyrkan stod kvar under början av nybygget, se skrafferat område på ritningarna här bredvid. När valvslagningen skulle påbörjas av S:t Petris höga södra tvärskepp störtade emellertid detta.

Skede 2[redigera | redigera wikitext]

För att klara valvtrycket byggdes efter raset kyrkans karakteristiska förstärkningar i form av yttre stödpelare och strävbågar. Eventuellt invigdes högaltaret 1319 i samband med att relikerna från den gamla kyrkan överfördes till det nya Nikolaialtaret. Samtidigt påbörjades kyrkans huvudingång, vapenhuset, i norr.

Skede 3[redigera | redigera wikitext]

Efter det att koret byggts och det nya högaltaret invigts fortsatte man med det norra sidoskeppet, delar av mittskeppet samt slutförandet av det norra vapenhuset vilken blev kyrkans huvudingång ut mot det medeltida torget och rådhuset. Under denna byggperiod stod delar av den gamla kyrkan kvar, antagligen som lagerlokal. Kyrkbygget avstannade nu. Möjligen kan det ha varit digerdöden i mitten av 1300-talet som varit orsak till detta.

Skede 4[redigera | redigera wikitext]

Först runt 1380 slutfördes uppförandet av huvudkyrkan. År 1384 hölls ett stort prästmöte i S:t Petri vilket rimligtvis anger att kyrkan var färdig. Kyrkan avslutades åt väster av ett mittorn som red på den västra delen av mittskeppet. År 1420 störtade detta torn och fördärvade vid fallet kyrkans västra delar. Dopfunten, som stod i mittskeppet under tornet, krossades. Rester efter denna finns i dag bevarad på Malmö museum. Den stora funten var tillverkad på Gotland.

Skede 5[redigera | redigera wikitext]

Ett nytt torn väster om mittskeppet började byggas efter raset. År 1442 störtade emellertid även detta torn och ersattes av det nuvarande västtornet.

Skede 6[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan påbyggdes under 1400-talet med flera kapell av vilka S:ta Annas kapell och Krämarekapellet återstår i dag. Krämarekapellet innehåller väggmålningar från dels 1460-talet, dels från 1520-talet. Dessa målningar är bland de bästa bevarade senmedeltida målningarna i Danmark. Det Dringenbergska kapellet, rivet 1792, låg öster om koromgången. I kapellet förvarades sedan 1500-talet kyrkans värdefulla bibliotek. Detta, det Dringenbergska liberiet, finns delvis kvar än i dag – numera förvarad i kyrkans sakristia.

Kyrkans senare historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan genomgick en genomgripande renovering runt 1850, ledd av professor Carl Georg Brunius från Lund. Vid denna förstördes nästan all äldre träinredning. Golvet i hela kyrkan var täckt av gamla gravstenar. Dessa togs upp och de flesta sönderslogs. Åren 1904-1906 försökte domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin återställa det som undgått förödelsen femtio år tidigare. År 1852 revs sakristian vid kyrkans sydsida. Året efter, 1853, revs den gamla kyrkomuren som gick runt kyrkan. I sydöstra hörnet av kyrkogården låg sedan början av 1400-talet kyrkans medeltida latinskola. Denna lämnades 31 oktober 1827 för nya lokaler. Byggnaden togs över av staden som byggde om den till sprutstation vilken togs i bruk 1831. 1868 flyttades redskapen över i en ny station vid Baltzarsgatan och byggnaden såldes till privatperson med krav på att den skulle rivas senast 1871. Utmed hela södra kyrkogårdsmuren fanns dessutom de medeltida så kallade “själabodarna”. All denna bebyggelse försvann vid denna tid. Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1890 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altaruppsatsen i S:t Petri kyrka är norra Europas största i trä. Den stod färdig 1611. Arbetet påbörjades 1608 då den i Malmö bosatte tyskfödde bildhuggaren Hendrich Könnicke (Köning) fick kontrakt på att leda arbetet. Ett flertal av dåtidens i Danmark berömda skulptörer engageras i arbetet: Den tyskfödde Stadtzius billedsnider från Helsingör, Cort snedker och Ölldrich suarfuer (svarvare) från Malmö och Jacob Kregenbierg (Kremberg) billedsnider från Lund. Målningsarbetet utförs av den också I Malmö verksamme tyske målaren Peiter Hartman.

Predikstolen i S:t Petri kyrka invigdes 1599. Efter två års arbete kunde Daniel stenhuggare härigenom avsluta ett mycket stort arbete. Den karakteristiska svarta stenen hämtades från stenbrottet i Fogelsång nordost om Lund. Denna väldiga predikstol bekostades av rådmannen i Malmö Engelbret Fris och överlämnades av honom som en gåva till staden. Om denna gåva finns en senare anteckning i kyrkans s.k. ”kyrkostolsbok” från året 1634: ”Anno 1599 Haffuer Eengellbredt Fris Radman her vdj Staden Forerredtt Predike Stollen vdi Sanckte Peders Kirke, Gud Till eerrre och Kirken Till Sirrat och Beprydellse. Dette vaar Een god Gaffue.”

I S:t Petri kyrka finns en mängd epitafier. Nästan alla är av sten då man vid ”restaureringen” av kyrkan vid mitten av 1800-talet brände upp alla äldre träinredningar och nästan alla träminnesmärken. De flesta av kyrkans bevarade epitafier härrör från 1600-talet och är alla bekostade av rika borgare vilka fått sina gravar inne i kyrkan.

I kyrkan finns ett stort antal gravstenar från 1600-talet och 1700-talet bevarade. Fram till mitten av 1800-talet var hela kyrkgolvet täckt av gravstenar från medeltiden och framåt. Merparten av dessa togs emellertid då upp, sönderslogs och forslades bort. De gravstenar som i dag bevarats är slitna efter seklers fotnötning men vittnar ändå om den rikedom som på den tiden fanns i handelsstaden Malmö.

I kyrkans sakristia finns i dag klenoder från äldre tider. Boksamlingen ”Dringenbergska liberiet” tillhör dessa sevärdheter. Böckerna i biblioteket går tillbaka till 1500-talet och har alltsedan dess varit i kyrkans ägo. När Linne besökte S:t Petri 1749 fanns boksamlingen i ett speciellt kapell öster om koret. Böckerna var då länkade med järnkedjor till gamla ”munkestolar”.

I sakristian finns också textilier i form av välbevarade fragment av medeltida, rikt broderade prästskrudar.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Manual I (C-a3) Manual II (C-a3) Manual III (C-a3) Manual IV (C-a3) Pedal (C-f1) Koppel
Principal 16' Kvintadena 16' Lieblich gedackt 16' Fjärrverk Principal 32' II/I
Borduna 16' Flöjtprincipal 8' Violinprincipal 8' Vox angelica 8' Principal 16' III/I
Principal 8' Kvintadena 8' Flûte harmonique 8' Lieblich gedackt 8' Subbas 16' III/II
Dubbelflöjt 8' Konsertflöjt 8' Salicional 8' Ekogamba 8' Violon 16' IV/III
Gamba 8' Fugara 8' (htr) Rörflöjt 8' Gemshorn 4' Harmonikabas 16' I/P
Grobgedackt 8' Gedackt 8' Voix céleste 8' Vox humana 8' Ekobas 16' (transm.) II/P
Gemshorn 8' Violin 8' Eolin 8' Tremulant Quinta 10 2/3' III/P
Flauto amabile 8' Violinprincipal 4' Violin 4' Kororgel Octavbas 8' IV/P
Syntematofon 8' (htr) Traversflöjt 4' Flauto dolce 4' Rörgedackt 8' Cello 8' II 4'/I
Octava 4' Piccolo 2' Flautino 2' Dulcian 8' Gedacktbas 8' (transm.) II 16'/I
Flûte octaviante 4' Mixtur 3-4 chor Harmonia aethera 3 chor Spetsflöjt 4' Salicetbas 8' (transm.) III 4'/I
Kvinta 2 2/3' Kornettino 3-5 chor Eufon 8' Koralbas 4' III 16'/I
Octava 2' Fagott 16' (htr) Oboe 8' Mixtur 5 chor II 4'/II
Mixtur 5 chor Trumpet 8' (htr) Crescendosvällare Bombardon 32' II 16'/II
Kornett 5-8 chor Trumpet 4' Kontrafagott 16' I 4'/P
Trumpet 16' Klockspel Basun 16' II 4'/P
Tuba mirabilis 8' (htr) Crescendosvällare Trumpet 8'
Clairon 4' Clairon 4'
  • Den nuvarande orgeln byggdes 1951 av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark. Orgeln har fira och fasta kombinationer. Orgeln har mekanisk traktur i manual I, II, III och pedal, elektrisk traktur i manual IV och elektrisk registratur. Fasaden är från 1797 års orgel.

Disposition för läktarorgeln:[4]

Ryggpositiv I (C-g3) Huvudverk II (C-g3) Öververk III (C-g3) Svällverk IV (C-g3) Fjärrverk IV (C-c4) Korverk IV (C-a3) Chamade (C-c4) Pedal (C-f1) Koppel
Principal 8' Principal 16' Italiensk Principal 8' Gedackt 16' Gedackt 8' Rörgedackt 8' Chamade 16' Basse acoustique 64' (2017) I/P
Gedackt 8' Quintadena 16' Rörflöjt 8' Flûte harmonique 8' Ekogamba 8' Salicional 8' Chamade 8' Soubasse 32' (2017) II/P
Quintadena 8' Oktava 8' Gedackt 8' Gedackt 8' Gemshorn 4' Spetsflöjt 4' Chamade 4' Principal 16' III/P
Oktava 4' Spetsflöjt 8' Oktava 4' Salicional 8' Oktava 2' Subbas 16' IV/P
Gedacktflöjt 4' Oktava 4' Blockflöjt 4' Voix celestes 8' Sivflöjt 1' Gedackt 16' I/II
Oktava 2' Rörflöjt 4' Quintadena 4' Gamba 8' Tremulant Quinta 10 2/3' III/II
Gemshorn 2' Spetsquint 2 2/3' Oktava 2' Traversflöjt 4' Oktava 8' IV/II
Sivflöjt 1 1/3' Oktava 2' Gedacktflöjt 2' Quint 2 2/3' Gedackt 8' -II
Oktava 1' Flachflöjt 2' Nasat 1 1/3' Waldflöjt 2' Oktava 4'
Sesquialtera 2 chor Rauschquint 3 chor Waldflöjt 1' Ters 1 3/5' Koppelflöjt 4'
Scharf 4-6 chor Mixtur 6-8 chor Mixtur 4 chor Mixtur 5-7 chor Nachthorn 2'
Dulcian 16' Cymbel 3 chor Cymbel 2 chor Cymbel 3 chor Rörflöjt 1' + 1/2'
Krumhorn 8' Trumpet 16' Skalmeja 8' Fagott 16' Rauschquint 4 chor
Regal 4' Trumpet 8' Vox humana 8' Trumpet 8' Mixtur 6 chor
Tremulant Tremulant Oboe 8' Basun 32'
Clairon 4' Basun 16'
Crescendosvällare Sordun 16'
Trumpet 8'
Trumpet 4'
Cornet 2'
Läktarorgeln med fasad från 1797 och ryggpositiv från 1951.
  • 2016 skedde den första i raden av flera om- och tillbyggnader av kyrkans orglar. Läktarorgeln omintonerades och tre år senare utökades den med Soubasse 32', Basse acoustique 64' Chamade 16', 8' och 4'. Omintoneringen utfördes av Th. Frobenius & Sönner och Mårtenssons orgelbyggeri. De nya stämmorna tillverkades av Orgelbau Klais i Bonn. Såväl altarorgeln som echoorgeln som ursprungligen kommer från Walckers instrument, restaurerades dessutom av orgelbyggare Anders Sällström.[4][5]
  • 2019 kommer en helt ny kororgel med 18 stämmor och 5 effektregister på plats. Orgelns mycket omfattande övertonsverk som ursprungligen var tänkt för Orgel Acusticum i Luleå, är i princip uteslutande uppbyggt av transmissioner. Den till synes stora dispositionen motsvarar alltså inte det verkliga stämantalet. Ett nytt universalspelbord från vilket samtliga orglar i kyrkan kan spelas på byggdes av firmen Aug. Laukhuff. [5][6]

Disposition för kororgeln:

Manual/Pedal (C-c4) Manual/Pedal (C-c4) Pedal (C-g1) Effektregister
Montre 16' Bourdon 16' Basse acoustique 32' Chimes (g-g2)
Montre 8' Contre Gambe 16' Flûte 16' Rain
Principal 8' Grosse Quinte 10 2/3' Contrebasse 16' Thunder
Bourdon 8' Diapason 8' Bordun 16' Drum
Prestant 4' Flûte d'orchestre 8' Violonbasse 16' Rossignol
Octave 4' Cor de nuit 8' Grosse Quinte 10 2/3'
Flûte douce 4' Viole 8' Flûte 8'
Quinte 2 2/3' Voix angélique 8' Montre 8'
Doublette 2' Neuvième mineur 7 9/17' Principal 8'
Plein jeu 5 chor Neuvième majeur 7 1/9' Bourdon 8'
Trompette 16' Tierce mineur 6 14/19' Diapason 8'
Trompette 8' Tierce majeur 6 2/5' Flûte d'orchestre
Quarte 5 9/11' Cor de nuit 8'
Quinte 5 1/3' Viole 8'
Sixte 4 12/13' Neuvième mineur 7 9/17'
Septième mineur 4 4/7' Neuvième majeur 7 1/9'
Septième majeur 4 4/15' Tierce mineur 6 14/19'
Octave 4' Tierce majeur 6 2/5'
Flûte de concert 4' Quarte 5 9/11'
Flûte amabile 4' Quinte 5 1/3'
Dulciane 4' Sixte 4 12/13'
Neuvième mineur 3 13/17' Septième mineur 4 4/7'
Neuvième majeur 3 5/9' Septième majeur 4 4/15'
Tierce mineur 3 7/19' Octave 4'
Tierce majeur 3 1/5' Flûte 4'
Quarte 2 10/11' Flûte de concert 4'
Quinte 2 2/3' Flûte amabile 4'
Sixte 2 6/13' Dulciane 4'
Septième mineur 2 2/7' Aliquot 3 chor 10 2/3'
Septième majeur 2 2/15' Mixture 4 chor 2 2/3'
Flageolet 2' Bombarde 16'
Neuvième mineur 1 15/17' Trompette 16'
Neuvième majeur 1 7/9' Basson 16'
Tierce mineur 1 13/19' Trompette 8'
Tierce majeur 1 3/5' Petite Trompette 8'
Quarte 1 5/11' Clairon 4'
Quinte 1 1/3'
Sixte 1 1/13'
Septième mineur 1 1/7'
Septième majeur 1 1/15'
Piccolo 1'
Neuvième mineur 16/17'
Neuvième majeur 8/9'
Tierce mineur 16/19'
Tierce majeur 4/5'
Quarte 8/11'
Quinte 2/3'
Sixte 8/13'
Septième mineur 4/7'
Septième majeur 8/15'
Grand Cornet 5 chor 16'
Cornet 5 chor 8'
Théorbe 3 chor 6 2/5'
Carillon 3 chor 1 3/5'
Progressio 2-5 chor 2 2/3'
Basson 16'
Baryton 16'
Trompette 8'
Hautbois 8'
Voix humaine 8'
Clarinette 8'
Clairon 4'
Trémolo
Crescendosvällare
Manual I Manual II Pedal Koppel
Gedackt 8' Trägedackt 8' Gedacktpommer 16' I/P
Principal 4' Rörflöjt 4' II/P
Waldflöjt 2' Principal 2' II/I
Terscymbel 2 chor
Manual Pedal
Gedackt 8' Bihängd
Rörpommer 4'
Svegel 2'
Larigot 1 1/3'
Crescendosvällare

Berömda präster i kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Genom århundradena har ett antal namnkunniga präster tjänat i Malmö S:t Petri kyrka. Av dessa kan nämnas:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kristina Simonsson (2017), S:t Petri kyrka, Lunds stift: Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Jais arkitekter och Svenska kyrkan, Lunds stift. Läst 17 maj 2021.
  2. ^ Vor Frue Kirke: Københavns domkirke, 1945–1958, Danmarks Kirker, Nationalmuseet. Läst 18 maj 2021.
  3. ^ ”1792 Malmö”. walcker.com. https://walcker.com/opus/1000_1999/1792-malmoe.html. Läst 3 oktober 2021. 
  4. ^ [a b] ”Orgelbau Klais Bonn” (på tyska). www.klais.de. http://www.klais.de/m.php?tx=225. Läst 2 oktober 2021. 
  5. ^ [a b] ”Malmö/SE, S:t Petri Kyrka” (på engelska). www.klais.de. http://www.klais.de/m.php?sid=481. Läst 2 oktober 2021. 
  6. ^ ”Malmö, S:t Petri kyrka: Specification and Stoplist”. Orgelbau Klais, Bonn. https://klais.de/_klais/bilder/pdf/Malmoe_Pipework.pdf. Läst 2 oktober 2021. 


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bager, Einar Henrik (1948). S:t Petri kyrka. Malmö: Sydsvenska dagbladet. Libris 2787638 
  • Bengtsson, Carl (1951). S:t Petri kyrkas orglar : kort översikt. Malmö. Libris 2526776 
  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 8-9. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 
  • Lindgren, Mereth (1976). Krämarkapellets målare - en motreformationens förridare? : ikonografiska problem i Malmö S. Petri. Libris 11629017  - Kopia ur Bild och betydelse. Föredrag vid det 4. nordiska symposiet för ikonografiska studier, s. 163-171.
  • Lindskog, Bengt I; Nyalnder Göran (1973). Döden dansar i S:t Petri kyrkan i Malmö. [Stockholm. Libris 11627364 
  • Molander, Mait (1981). S:t Petri kyrka. [Malmö]: [S:t Petri församl.]. Libris 7629198. ISBN 91-7260-553-7 
  • Schlyter, Herman (2000). S:t Petri kyrka och dess "märkvärdigheter". Malmö. Libris 11624345 
  • Schlyter, Herman; Helander, Olle (1965). S:t Petri kyrka och kyrkligt liv i Malmö under gången tid. [Malmö]: [församl.]. Libris 1166435 
  • Rosborn, Sven (2016). Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia. Malmö. Libris 19789527  - Det medeltida Malmö https://archive.org/details/DetMedeltidaMalmoDetektivarbeten

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]