Socknar inom Malmö, Burlöv och Staffanstorps kommuner. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större storlek är kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Deras forna gränser markeras i rosa.
1967 uppgick Oxie landskommun i Malmö stad. Malmö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malmö stad och Bunkeflo landskommun.[6]
Malmö är en av de svenska kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Malmö kommun används normalt i svenskt offentligt tryck, till exempel i svensk författningssamling[7] och i namnet på valkretsen som Malmö utgör.
Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö kommun skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.
Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.
Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 155 913, eller 45,94 % av befolkningen (hela befolkningen: 339 313 den 31 december 2018).[9]
Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Malmö[9]
Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.[9]
Historisk utveckling av utrikes födda personer i Malmö[9]
Årtal
Antal utrikes födda personer
Totala antalet personer i Malmö
Andel av totala befolkningen
2002
64 476
265 265
24.3 %
2003
66 198
267 171
24.8 %
2004
68 406
269 142
25.4 %
2005
70 590
271 271
26.0 %
2006
75 156
276 244
27.2 %
2007
79 389
280 801
28.3 %
2008
83 209
286 535
29.0 %
2009
87 554
293 909
29.8 %
2010
90 349
298 963
30.2 %
2011
92 228
302 835
30.5 %
2012
94 743
307 758
30.8 %
2013
97 320
312 994
31.1 %
2014
99 788
318 107
31.4 %
2015
102 047
322 574
31.6 %
2016
106 222
328 494
32.3 %
2017
110 464
333 633
33.1 %
2018
114 772
339 313
33.8 %
I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
Den 1 januari 1996 införde Malmö en kommundelsnämnd-organisation där kommunen delades in i tio stadsdelar.[12] Varje stadsdel fick en styrande nämnd, kallad stadsdelsfullmäktige och varsin verkställande stadsdelsförvaltning.[13] Tanken hos Socialdemokraterna var framför allt att medborgarinflytandet skulle öka. Stadsdelsindelningen attackerades ständigt från den borgerliga oppositionen av både kostnads- och effektivitetsskäl.[12]
Vid halvårsskiftet 2008 centraliserades en del av det sociala ansvaret på en central nämnd, Sociala resursnämnden.[12]
1 juli 2013 slogs de 10 stadsdelarna samman till 5 stadsområden. LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) flyttades från de tidigare stadsdelarna till den redan tidigare bildade Sociala resursnämnden med tillhörande förvaltning, Sociala resursförvaltningen.[14][15]
Två kommunövergripande förvaltningar för förskola, Förskoleförvaltningen, och grundskola, Grundskoleförvaltningen, bildades och tog över respektive verksamhet från stadsdelarna.[14][15]
Vidare ombildades Utbildningsförvaltningen till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.[14]
Kirseberg och Centrum slogs samman till stadsområde Norr, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden slogs samman till stadsområde Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman till stadsområde Väster, Fosie och Oxie slogs samman till stadsområde Söder och Rosengård och Husie slogs samman till stadsområde Öster.[16][15]
1 maj 2017 lades stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursnämnden ned och den verksamhet de ansvarat för fördes över till tre nya nämnder – hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden – samt till kulturnämnden och fritidsnämnden.[17][18] Malmö återgick därmed till en ren facknämndsindelning utan geografisk indelning av den politiska ledningen.
Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.
Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.
Malmö kommun erhåller bidrag genom det kommunala utjämningssystemet och är systemets största nettomottagare. År 2016 var bidraget cirka 4,6 miljarder kronor.[20]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
.jpg)
(js)01.jpg)
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
/
Danmark
Polen
Bosnien och Hercegovina
Iran
Afghanistan
Turkiet
Syrien
Somalia
Tyskland
Finland
Thailand
Kina
Norge
Island
Sovjetunionen
.png)
Chieti (provins), Abruzzo, Italien
Kaliningrad, Kaliningrad oblast, Ryssland
Newcastle, England
Stralsund, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Szczecin, Västpommerns vojvodskap, Polen
Tallinn, Harjumaa, Estland
Varna, Varna, Bulgarien
