Malmö kommun

	Malmö kommun; Malmö stad; Kommun
	Malmö stadshus (kommunhus)
Slogan	Mångfald, möten och möjligheter
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–); Malmöhus län (–1996)
Centralort	Malmö
Inrättad	1 januari 1971
Anställda	18 880 (2017-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Areal, befolkning
Areal	335,14 kvadratkilometer
Folkmängd	338 230 (2018-09-30)
Bef.täthet	1 009,22 inv./km²
Karta, läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	55°35′00″N 13°02′00″E / 55.583333333333°N 13.033333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkrets	Malmö domkrets
Storstad	Stormalmö
Koder
Kommunkod	1280
Org.nummer	212000-1124
GeoNames	2692965
	Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Malmö stad” leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Malmö stad (stadskommun). För tätorten, se Malmö.

Malmö kommun, även kallad Malmö stad, är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Malmö. Kommunen ingår i Stormalmö och utgör en egen valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne med Öresund i väster. Malmö kommun gränsar i norr till Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, i öst till Svedala kommun och i syd till Vellinge kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar Malmö kommun till Dragørs kommun, Tårnby kommun och Köpenhamns kommun i Region Hovedstaden på ön Själland i Danmark som kommunen förbinds med av Öresundsbron.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar inom Malmö, Burlöv och Staffanstorps kommuner. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större storlek är kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Dess forna gränser markeras i rosa.

Kommunens område motsvarar socknarna: Bunkeflo, Fosie, Glostorp, Husie, Hyllie, Lockarp, Oxie, Södra Sallerurp, Tygelsjö, Västra Klagstorp och Västra Skrävlinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Malmö stad som 1863 bildade en stadskommun.

Limhamns municipalsamhälle inrättades 7 juni 1901 och upplöstes 1906 när Limhamns köping bildades av Hyllie landskommun och en del av Fosie landskommun. Köpingen uppgick 1915 i Malmö stad. Sofielunds municipalsamhälle inrättades 21 februari 1896 i Västra Skrävlinge landskommun vilken 1911 uppgick i Malmö stad. Fosie municipalsamhälle inrättades 30 maj 1919 som upplöstes 1931 när Fosie landskommun uppgick i Malmö stad. 1935 införlivades Husie landskommun i Malmö stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de båda storkommunerna Bunkeflo (av de tidigare kommunerna Bunkeflo, Tygelsjö och Västra Klagstorp) och Oxie (av Glostorp, Lockarp och Oxie) samtidigt som Södra Sallerups landskommun uppgick i Malmö stad.

1967 uppgick Oxie landskommun i Malmö stad. Malmö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malmö stad och Bunkeflo landskommun.^[5]

Malmö är en av de svenska kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Malmö kommun används normalt i svenskt offentligt tryck, till exempel i svensk författningssamling^[6] och i namnet på valkretsen som Malmö utgör.

Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö kommun skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.

Kommunen ingår sedan bildandet i Malmö domsaga.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malmö stadsvapen

Svart rödstjärt är Malmös kommunfågel.

Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.

Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2018

År			Invånare
1570			3 577
1650			2 504
1730			3 132
1800			3 962
1810			5 796
1820			6 723
1830			8 665
1840			10 203
1850			13 087
1860			18 919
1870			25 593
1880			38 054
1890			48 504
1900			60 857
1910			83 373
1920			113 553
1930			120 207
1940			155 506
1950			191 785
1960			234 453
1970			259 535
1980			233 803
1990			233 887
2000			259 579
2010			298 963
2018			338 230
Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 150 303, eller 45,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 333 633 den 31 december 2017).^[8]

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Malmö^[8]
Årtal	Antal personer med utländsk bakgrund	Totala antalet personer i Malmö	Andel av totala befolkningen
2002	84 840	265 265	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032,0 %
2003	87 300	267 171	&&&&&&&&&&&&&032.70000032,7 %
2004	90 416	269 142	&&&&&&&&&&&&&033.60000033,6 %
2005	93 520	271 271	&&&&&&&&&&&&&034.50000034,5 %
2006	99 236	276 244	&&&&&&&&&&&&&035.90000035,9 %
2007	104 633	280 801	&&&&&&&&&&&&&037.30000037,3 %
2008	109 884	286 535	&&&&&&&&&&&&&038.30000038,3 %
2009	115 830	293 909	&&&&&&&&&&&&&039.40000039,4 %
2010	120 117	298 963	&&&&&&&&&&&&&040.20000040,2 %
2011	123 531	302 835	&&&&&&&&&&&&&040.80000040,8 %
2012	127 613	307 758	&&&&&&&&&&&&&041.50000041,5 %
2013	131 590	312 994	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042,0 %
2014	135 509	318 107	&&&&&&&&&&&&&042.60000042,6 %
2015	139 240	322 574	&&&&&&&&&&&&&043.20000043,2 %
2016	144 718	328 494	&&&&&&&&&&&&&044.10000044,1 %
2017	150 303	333 633	&&&&&&&&&&&&&045.10000045,1 %

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 333 633 personer. Av dessa var 110 464 personer (33,10 %) födda i ett annat land än Sverige.^[8]

Historisk utveckling av utrikes födda personer i Malmö^[8]
Årtal	Antal utrikes födda personer	Totala antalet personer i Malmö	Andel av totala befolkningen
2002	64 476	265 265	&&&&&&&&&&&&&024.30000024,3 %
2003	66 198	267 171	&&&&&&&&&&&&&024.80000024,8 %
2004	68 406	269 142	&&&&&&&&&&&&&025.40000025,4 %
2005	70 590	271 271	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026,0 %
2006	75 156	276 244	&&&&&&&&&&&&&027.20000027,2 %
2007	79 389	280 801	&&&&&&&&&&&&&028.30000028,3 %
2008	83 209	286 535	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029,0 %
2009	87 554	293 909	&&&&&&&&&&&&&029.80000029,8 %
2010	90 349	298 963	&&&&&&&&&&&&&030.20000030,2 %
2011	92 228	302 835	&&&&&&&&&&&&&030.50000030,5 %
2012	94 743	307 758	&&&&&&&&&&&&&030.80000030,8 %
2013	97 320	312 994	&&&&&&&&&&&&&031.10000031,1 %
2014	99 788	318 107	&&&&&&&&&&&&&031.40000031,4 %
2015	102 047	322 574	&&&&&&&&&&&&&031.60000031,6 %
2016	106 222	328 494	&&&&&&&&&&&&&032.30000032,3 %
2017	110 464	333 633	&&&&&&&&&&&&&033.10000033,1 %

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[9]

Födelseland^[9]
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0218319.&&&&&0218 319	&&&&&&&&&&&&&068.60000068,6 %	–
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&012390.&&&&&012 390	&&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 %	&&&&&&&&&&&&&012.40000012,4 %
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&011734.&&&&&011 734	&&&&&&&&&&&&&&03.7000003,7 %	&&&&&&&&&&&&&011.80000011,8 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011003.&&&&&011 003	&&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 %	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011,0 %
5	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&08179.&&&&&08 179	&&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 %	&&&&&&&&&&&&&&08.2000008,2 %
6	Danmark	&&&&&&&&&&&07916.&&&&&07 916	&&&&&&&&&&&&&&02.5000002,5 %	&&&&&&&&&&&&&&07.9000007,9 %
7	Polen	&&&&&&&&&&&07103.&&&&&07 103	&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %	&&&&&&&&&&&&&&07.1000007,1 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06223.&&&&&06 223	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 %	&&&&&&&&&&&&&&06.2000006,2 %
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04745.&&&&&04 745	&&&&&&&&&&&&&&01.5000001,5 %	&&&&&&&&&&&&&&04.8000004,8 %
10	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04610.&&&&&04 610	&&&&&&&&&&&&&&01.4000001,4 %	&&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 %
11	Iran	&&&&&&&&&&&03604.&&&&&03 604	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 %	&&&&&&&&&&&&&&03.6000003,6 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&03523.&&&&&03 523	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 %	&&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 %
13	Afghanistan	&&&&&&&&&&&02835.&&&&&02 835	&&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 %	&&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&02391.&&&&&02 391	&&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 %	&&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&02240.&&&&&02 240	&&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 %	&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %
16	Somalia	&&&&&&&&&&&02065.&&&&&02 065	&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 %	&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&01900.&&&&&01 900	&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 %	&&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9 %
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&01652.&&&&&01 652	&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 %	&&&&&&&&&&&&&&01.7000001,7 %
19	Finland	&&&&&&&&&&&01595.&&&&&01 595	&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 %	&&&&&&&&&&&&&&01.6000001,6 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01115.&&&&&01 115	&&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 %	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 %
21	Kina	&&&&&&&&&&&01058.&&&&&01 058	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 %
22	Norge	&&&&&&&&&&&&0867.&&&&&0867	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %	&&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145	&&&&&&&&&&&&&&00.&500000,05 %	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar inom Svenska kyrkan:

Distrikt inom Malmö kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

Stadsområden[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsindelningen som den såg ut 2009

Stadsområdesindelningen 2013

Den 1 januari 1996 delades Malmö in i tio stadsdelar.^[11] Varje stadsdel fick en styrande nämnd, kallad stadsdelsfullmäktige och varsin verkställande stadsdelsförvaltning.^[12] Tanken hos Socialdemokraterna var framför allt att medborgarinflytandet skulle öka. Stadsdelsindelningen attackerades ständigt från den borgerliga oppositionen av både kostnads- och effektivitetsskäl.^[11]

Vid halvårsskiftet 2008 centraliserades en del av det sociala ansvaret på en central nämnd, Sociala resursnämnden.^[11]

1 juli 2013 slogs de 10 stadsdelarna samman till 5 stadsområden. LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) flyttades från de tidigare stadsdelarna till den redan tidigare bildade Sociala resursnämnden med tillhörande förvaltning, Sociala resursförvaltningen.^[13]^[14] Två kommunövergripande förvaltningar för förskola, Förskoleförvaltningen, och grundskola, Grundskoleförvaltningen, bildades och tog över respektive verksamhet från stadsdelarna.^[13]^[14] Vidare ombildades Utbildningsförvaltningen till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.^[13]

Kirseberg och Centrum slogs samman till stadsområde Norr, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden slogs samman till stadsområde Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman till stadsområde Väster, Fosie och Oxie slogs samman till stadsområde Söder och Rosengård och Husie slogs samman till stadsområde Öster.^[15]^[14]

1 maj 2017 lades stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursnämnden ned och den verksamhet de ansvarat för fördes över till tre nya nämnder – hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden – samt till kulturnämnden och fritidsnämnden.^[16]^[17] Malmö återgick därmed till en ren facknämndsindelning utan geografisk indelning av den politiska ledningen.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.

Det finns sex tätorter i Malmö kommun.^[18]

I tabellen presenteras tätorter i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tät-/småort	Befolkning
1	Malmö (del av)*	&&&&&&&&&0291040.&&&&&0291 040
2	Bunkeflostrand	&&&&&&&&&&013048.&&&&&013 048
3	Oxie	&&&&&&&&&&012665.&&&&&012 665
4	Tygelsjö	&&&&&&&&&&&03420.&&&&&03 420
5	Vintrie	&&&&&&&&&&&&0777.&&&&&0777
6	Skumparp	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

* En mindre del av Malmö tätort ligger i Burlövs kommun.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.

Sedan 2013 är socialdemokraten Katrin Stjernfeldt Jammeh kommunstyrelsens ordförande.

Mandatfördelning i Malmö kommun, valen 1970–2018[redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

33

7

11

10

33

7

11

10

61

88,7

51

10

1973

2

31

11

5

12

31

11

5

12

61

90,3

49

12

1976

2

30

8

7

14

30

8

7

14

61

89,3

47

14

1979

3

30

5

6

17

3

30

5

6

17

61

87,5

43

18

1982

3

32

3

20

3

32

3

20

61

88,0

39

22

1985

2

27

5

2

7

18

27

5

7

18

61

86,4

42

19

1988

2

30

3

5

18

30

3

5

18

61

83,5

40

21

1991

2

26

2

5

24

26

5

24

61

82,1

38

23

1994

2

32

2

3

1

3

18

32

3

18

61

80,9

36

25

1998

5

27

2

3

18

5

27

3

18

61

73,01

33

28

2002

5

26

2

3

2

7

2

12

5

26

3

7

12

61

72,54

33

28

2006

4

24

4

2

5

1

16

4

24

4

5

16

61

73,49

36

25

2010

4

22

5

2

7

4

17

4

22

5

7

4

17

61

74,34

35

26

2014

6

21

6

2

9

3

14

6

21

6

9

3

14

61

75,19

33

28

2018

7

20

3

11

3

4

13

7

20

3

11

3

4

13

61

78,57

36

25

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se Malmö stad (stadskommun).

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018-2022

Partiers starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommuns valdistrikt

r

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Herrgården	77,06 %	31,07 %
M	Bellevue-Nya Bellevue	50,03 %	20,65 %
SD	Almgården	41,08 %	16,29 %
V	Möllevångstorget SO	40,19 %	11,11 %
L	Västervång-Fridhem	17,32 %	6,00 %
MP	V Sorgenfri-N Folkets Park	14,85 %	5,41 %
C	Kockum Fritid	8,85 %	4,18 %
KD	Fridhem	6,69 %	2,29 %
FI	N Sofielund-Nobelv	8,70 %	1,93 %
SKÅ	Segevång V	1,53 %	0,27 %
MED	Flensburg-Allm sjukhuset	1,00 %	0,24 %
TP	Kronborg	0,93 %	0,20 %
PP	Värnhem	0,81 %	0,20 %
SKP	Hermodsdal	0,95 %	0,08 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Katrin Stjernfeldt Jammeh, Finanskommunalråd.

från oktober 2018

Ansvarsområde	Namn
Finans		Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)
Arbetsmarknad och socialtjänst		Sedat Arif (S)
Skola och utbildning		Sara Wettergren (L)
Hälsa, Vård och Omsorg samt Strategisk personalpolitik		Anders Rubin (S)
Funktionsstöd, LSS		Roko Kursar (L)
Teknik och service		Andreas Schönström (S)
Miljö och stadsbyggnad		Simon Chrisander (L)
Kultur och fritid		Frida Trollmyr (S)
Demokrati och mänskliga rättigheter		Ewa Bertz (L)
Kommunalråd utan beredningsansvar		Torbjörn Tegnhammar (M)
		Magnus Olsson (SD)
		Emma-Lina Johansson (V) (50%)
		Anders Andersson (V) (50%)
Källa: Så ser Malmös nya styre ut - Malmö stad

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnder	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och socialnämnden	S	Sedat Arif	L	Joel Laguna	M	Helena Nanne
Fritidsnämnden	L	Ewa Bertz	S	Sven-Erik Rasmusson	M	Tony Rahm
Funktionsstödsnämnden	L	Roko Kursar	S	Medihe Ahmadi Pir Hosseinian	M	Josefin Anselmsson
Förskolenämnden	S	Rose-Marie Carlsson	L	Anneli Bojesson	M	Linda Obiedzinski
Grundskolenämnden	L	Sara Wettergren	S	Sanna Axelsson	M	John Eklöf
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden	S	Juan-Tadeo Espitia	L	Jacob Branting	C	Anton Sauer
Hälsa- vård- och omsorgsnämnden	S	Anders Rubin	L	Caroline Öwall	M	John Roslund
Kulturnämnden	S	Frida Tollmyr	L	Amanda Onsberg Brumark	M	Nicola Rabi
Miljönämnden	L	Simon Chrisander	S	Arwin Sohrabi	M	Helena Grahn
Servicenämnden	S	Jan Olsson	L	Arne Bojesson	M	David Blomgren
Stadsbyggnadsnämnden	S	Sofia Hedén	L	Lars Hellström	C	Martin Molin
Tekniska nämnden	S	Andréas Schönström	L	Håkan Linné	M	Håkan Fäldt
Valnämnden	S	Eva Sjöstedt	L	Olle Schmidt	M	Mats Svanberg
Överförmyndarnämnden	S	Zinaida Kajevic	L	Tore Robertsson	M	Mohammad Mohammad

Finanskommunalråd/kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Anders Gustafsson	1961	1965	Socialdemokraterna
Arne Lundberg	1965	1973	Socialdemokraterna
Tore Lundström	1973	1981	Socialdemokraterna
Nils Yngvesson	1981	1985	Socialdemokraterna
Joakim Ollén	1985	1989	Moderaterna
Nils Yngvesson	1989	1990	Socialdemokraterna
Lars Engqvist	1990	1991	Socialdemokraterna
Joakim Ollén	1991	1994	Moderaterna
Ilmar Reepalu	1994	2013	Socialdemokraterna
Katrin Stjernfeldt Jammeh	2013		Socialdemokraterna

Politiska majoriteter i Malmö kommun[redigera | redigera wikitext]

År	Partier
1971-1985	S
1985-1988	M	FP	SKÅ	C
1988-1991	S
1991-1994	M	FP	SKÅ
1994-1998	S
1998-2010	S	V	MP
2010-2015	S	MP	V
2015-2018	S	MP
2018-	S	L

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommun erhåller bidrag genom det kommunala utjämningssystemet och är systemets största nettomottagare. År 2016 var bidraget cirka 4,6 miljarder kronor.^[19]

Skattesats[redigera | redigera wikitext]

År	Kommun	Landsting	Svenska Kyrkan	Begravning	Skatt inkl. kyrkoavgift	Skatt exkl. kyrkoavgift
2013	20,94 %	10,39 %	0,78 %	0,20 %	32,31 %	31,53 %
Källa: Skatteverket - Skattetabell 2012^{[död länk]}, Sydsvenskan - Höjd skatt i Malmö nästa år

Skattekraft[redigera | redigera wikitext]

Skattekraft per invånare som andel av riksmedelväret över tid:

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Malmös europeiska vänorter.

Källa (2019): ^[20]

I Norden:

Vasa, Österbotten, Finland

I övriga Europa:

Chieti (provins), Abruzzo, Italien
Florens, Toscana, Italien
Kaliningrad, Kaliningrad oblast, Ryssland
Newcastle, England
Stralsund, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Szczecin, Västpommerns vojvodskap, Polen
Tallinn, Harjumaa, Estland
Varna, Varna, Bulgarien

Utanför Europa:

Port Adelaide, South Australia, Australien
Tangshan, Hebei, Kina

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ läs online,
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
^ läs online, läst: 19 februari 2019,
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Se till exempel SFS 2007:229
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c d] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018.
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ [a b c] Larsson, Lennart (2 februari 2016). ”Stadsdelsindelning närmar sig ett slut”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2016/03/02/stadsdelsindelning-narmar-sig-ett-slut/. Läst 13 januari 2019.
^ ”Kommunala myndigheter”. Malmö stadsarkiv. 1 september 2017. https://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Stadsarkivet/Anvand-arkiven/Vara-arkiv/Kommunala-myndigheter.html. Läst 26 januari 2019.
^ [a b c] Malmö stad (28 juni 2013). ”Ny organisation i Malmö stad från 1 juli”. Pressmeddelande. Läst 13 januari 2019.
^ [a b c] ”Nu får Malmö stad ny organisation” (PDF). Malmö stad. 26 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105111639/http://www.malmo.se/download/18.228b8e2313f81626274624a/NyOrganisation_tryck.pdf.
^ ”Malmö delas upp i fem stadsområden”. Malmö stad. 7 november 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921054128/http://www.malmo.se/Nyheter/Centrala/11-7-2012-Malmo-delas-upp-i-fem-stadsomraden.html.
^ ”Årsredovisning 2017: Verksamheterna”. Malmö stad. http://redovisningar.malmo.se/2017/startsida-2017/arsredovisning-2017/verksamheterna/. Läst 13 januari 2019.
^ ”Ny organisation 2017”. Malmö stad. 2017. Arkiverad från originalet den 2 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170702185054/http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Staden "ett svart hål" för bidragspengar”. Dagens Industri. 29 september 2016. http://www.di.se/nyheter/staden-ett-svart-hal-for-bidragspengar/. Läst 5 januari 2017.
^ Vänorter Malmö stad. Läst 25 januari 2019.

Statistiska Centralbyrån

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Malmö stad - officiell webbplats
Malmös officiella webbplats för besökare

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-1] äs online,

[4b6b991c887aeb8becb777e95a8a7cbfb0c5b8e3-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-3] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online

[b95f5a2b6787b3ec5adddd0e0fd16f41a50be80c-4] äs online, läst: 19 februari 2019,

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Se till exempel SFS 2007:229

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-8] [a b c d] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018.

[Scbfödelseland-9] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[SkD_2016-03-02-11] [a b c] Larsson, Lennart (2 februari 2016). ”Stadsdelsindelning närmar sig ett slut”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2016/03/02/stadsdelsindelning-narmar-sig-ett-slut/. Läst 13 januari 2019.

[Malmö_stadsarkiv_-_Kommunala_myndigheter_2017-09-01-12] ”Kommunala myndigheter”. Malmö stadsarkiv. 1 september 2017. https://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Stadsarkivet/Anvand-arkiven/Vara-arkiv/Kommunala-myndigheter.html. Läst 26 januari 2019.

[Malmö_stad_PM_2013-06-28-13] [a b c] Malmö stad (28 juni 2013). ”Ny organisation i Malmö stad från 1 juli”. Pressmeddelande. Läst 13 januari 2019.

[Malmö_stad_-_Nu_får_Malmö_stad_ny_organisation_2013-06-26-14] [a b c] ”Nu får Malmö stad ny organisation” (PDF). Malmö stad. 26 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105111639/http://www.malmo.se/download/18.228b8e2313f81626274624a/NyOrganisation_tryck.pdf.

[Malmö_stad_-_Malmö_delas_upp_i_fem_stadsområden_2012-11-07-15] ”Malmö delas upp i fem stadsområden”. Malmö stad. 7 november 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921054128/http://www.malmo.se/Nyheter/Centrala/11-7-2012-Malmo-delas-upp-i-fem-stadsomraden.html.

[Malmö_stad_Årsredovisning_2017-16] ”Årsredovisning 2017: Verksamheterna”. Malmö stad. http://redovisningar.malmo.se/2017/startsida-2017/arsredovisning-2017/verksamheterna/. Läst 13 januari 2019.

[Malmö_stad_-_Ny_organisation_2017-17] ”Ny organisation 2017”. Malmö stad. 2017. Arkiverad från originalet den 2 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170702185054/http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-18] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[di26sep2016-19] ”Staden "ett svart hål" för bidragspengar”. Dagens Industri. 29 september 2016. http://www.di.se/nyheter/staden-ett-svart-hal-for-bidragspengar/. Läst 5 januari 2017.

[20] Vänorter Malmö stad. Läst 25 januari 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

Malmö kommun

Innehåll