Malmö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Malmö stad” leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Malmö stad (stadskommun). För tätorten, se Malmö.
Malmö kommun
Malmö stad
Kommun
Malmö stadshus (kommunhus).jpg
Malmö stadshus (kommunhus)
SloganMångfald, möten och möjligheter
Kommunens vapen.
Malmö kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortMalmö
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal334,45 kvadratkilometer ()[1]
- därav land156,95 kvadratkilometer[1]
- därav vatten177,5 kvadratkilometer[1]
Folkmängd356 165 ()[2]
Bef.täthet2 269,29 inv./km² (land)
Läge
Malmö Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°33′54″N 13°01′07″Ö / 55.565°N 13.018611111111°Ö / 55.565; 13.018611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsMalmö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1124[3]
Anställda18 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1280[5]
GeoNames2692965
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Malmö kommun, även kallad Malmö stad, är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Malmö. Kommunen ingår i Stormalmö och utgör en egen valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Kommunens område tillhör ett av Sveriges mest kulturpåverkade landskap. Under lång tid var kommunen en av Sveriges mest betydande industrikommuner, denna era är dock över. Stora sektorer är istället handel och företagstjänster, men framförallt den offentliga sektorn.

Efter att kommunen bildades 1971 var  befolkningsmängden sjunkande men trenden vände i början av 2000-talet och har därefter fortsatt stiga. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna, vilka också suttit vid makten sedan 1994. Mandatperioden 2018–2022 styr de i koalition med Liberalerna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar inom Malmö, Burlöv och Staffanstorps kommuner. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större storlek är kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Deras forna gränser markeras i rosa.

Kommunens område motsvarar socknarna Bunkeflo, Fosie, Glostorp, Husie, Hyllie, Lockarp, Oxie, Södra Sallerurp, Tygelsjö, Västra Klagstorp och Västra Skrävlinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Malmö stad som 1863 bildade en stadskommun.

Limhamns municipalsamhälle inrättades 7 juni 1901 och upplöstes 1906 när Limhamns köping bildades av Hyllie landskommun och en del av Fosie landskommun. Köpingen uppgick 1915 i Malmö stad. Sofielunds municipalsamhälle inrättades 21 februari 1896 i Västra Skrävlinge landskommun vilken 1911 uppgick i Malmö stad. Fosie municipalsamhälle inrättades 30 maj 1919 som upplöstes 1931 när Fosie landskommun uppgick i Malmö stad. 1935 införlivades Husie landskommun i Malmö stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de båda storkommunerna Bunkeflo (av de tidigare kommunerna Bunkeflo, Tygelsjö och Västra Klagstorp) och Oxie (av Glostorp, Lockarp och Oxie) samtidigt som Södra Sallerups landskommun uppgick i Malmö stad.

1967 uppgick Oxie landskommun i Malmö stad. Malmö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malmö stad och Bunkeflo landskommun.[6]

Malmö är en av de svenska kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Malmö kommun används normalt i svenskt offentligt tryck, till exempel i svensk författningssamling[7] och i namnet på valkretsen som Malmö utgör.

Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö kommun skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.

Kommunen ingår sedan bildandet i Malmö domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne med Öresund i väster. Malmö kommun gränsar i norr till Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, i öst till Svedala kommun och i syd till Vellinge kommun, alla i före detta Malmöhus län. Kommunen har havsgräns i norr mot Kävlinge kommun och Lomma kommun. På andra sidan Öresund gränsar Malmö kommun till Dragørs kommun, Tårnby kommun och Köpenhamns kommun i Region Hovedstaden på ön Själland i Danmark som kommunen förbinds med av Öresundsbron.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område tillhör ett av Sveriges mest kulturpåverkade landskap. Det finns inte mycket kvar av de ursprungliga strandängarna söder om staden. Dessa har formats av att de använts som betesmark under århundraden. Kusten har markant förändrats sedan början av 1900-talet i och med utfyllnaden från kalkbrottet i Klagshamn. Idag är denna en halvö med rik flora och fauna. Stranden mellan avfallsberget Lernackens vita skrotstenar och sopberget Spillepengen i norr är helt urban, med undantag för mindre områden som används för rekreation, bad och båtsport samt strövområden. Vid Oxie finns ett mer kuperat backlandskap där sorterade sediment utgör kullar vilka till vis del är täckta med uppodlade leror och bördig morän.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns tre naturreservat i Malmö kommunBunkeflo strandängar, Foteviksområdet och Limhamns kalkbrott.[10]

Kommunens första naturreservat, Bunkeflo strandängar, bildades 2006 och är ett reservat som förvaltas av kommunen. Detta inkluderar 300 olika växter varav några unika och sällsynta arter så som dansk iris, strandrödtoppa och strandmalört.[11] Nästa reservat, Limhamns kalkbrott, bildades 2010 och även detta område förvaltas av Malmö kommun. För tillträde till området, som är hem för 2000 olika arter, krävs guide.[12]

Foteviksområdet bildades 2011 och är även klassat som Natura 2000-område. Området är den viktigaste svenska platsen för den mycket ovanliga sydliga kärrsnäppan. Därtill hittas de sällsynta groddjuren grönfläckig padda och strandpadda. Den sällsynta nattfjärilen vitt stråfly kan hittas i områden med vass.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar inom Svenska kyrkanFosie, Husie, Hyllie, Limhamn, Malmö S:t Johannes och Malmö S:t Petri.

Distrikt inom Malmö kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt:[14]

Bunkeflo Limhamn Slottsstaden
Eriksfält Malmö Sankt Johannes Sofielund
Fosie Malmö Sankt Pauli Södra Sallerup
Husie Malmö Sankt Petri Tygelsjö
Hyllie Möllevången Västra Klagstorp
Kirseberg Oxie Västra Skrävlinge
Kulladal

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.

Det finns sex tätorter i Malmö kommun.[15]

I tabellen presenteras tätorter i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tät-/småort Befolkning
1 Malmö (del av)* &&&&&&&&&0291040.&&&&&0291 040
2 Bunkeflostrand &&&&&&&&&&013048.&&&&&013 048
3 Oxie &&&&&&&&&&012665.&&&&&012 665
4 Tygelsjö &&&&&&&&&&&03420.&&&&&03 420
5 Vintrie &&&&&&&&&&&&0777.&&&&&0777
6 Skumparp &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

* En mindre del av Malmö tätort ligger i Burlövs kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.

År Partier
1971-1985 S
1985-1988 M FP SKÅ C
1988-1991 S
1991-1994 M FP SKÅ
1994-1998 S
1998-2010 S V MP
2010-2015 S MP V
2015-2018 S MP
2018-2022 S L
2022- S MP L

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Katrin Stjernfeldt Jammeh, Finanskommunalråd.
från oktober 2022
Ansvarsområde Namn
Finans   Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)
Arbetsmarknad och socialtjänst   Sedat Arif (S)
Skola och utbildning   Sara Wettergren (L)
Äldreomsorg och strategisk personalpolitik   Anders Rubin (S)
Funktionsstöd, LSS   Roko Kursar (L)
Teknik   Andreas Schönström (S)
Stadsbyggnad   Stefana Hoti (MP)
Miljö och service   Sofia Hedén (S)
Kultur och fritid   Janne Grönholm (MP)
Demokrati och mänskliga rättigheter   Amani Loubani (S)
Kommunalråd utan beredningsansvar   Helena Nanne (M)
  Magnus Olsson (SD)
  Emma-Lina Johansson (V) (50%)
  Anfal Mahdi (V) (50%)
Källa: [16]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Malmö kommun, valen 1970–2022[redigera wikitext]

ValårVSMPFISPISDSKÅCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703371110
3371110
6188,7
5110
197323111512
3111512
6190,3
4912
19762308714
308714
6189,3
4714
19793305617
3305617
6187,5
4318
19823323320
3323320
6188,0
3922
198522752718
275718
6186,4
4219
198823033518
3033518
6183,5
4021
199122622524
26524
6182,1
3823
1994232231318
323318
6180,9
3625
19985272222318
527318
6173,01
3328
200252623227212
5263712
6172,54
3328
20064244255116
42445516
6173,49
3625
2010422527417
42257417
6174,34
3526
2014621629314
62169314
6175,19
3328
20187203113413
7203113413
6178,57
3625
20229204102313
920410313
6173,44
3229
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se Malmö stad (stadskommun).

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018-2022

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Finanskommunalråd/kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2013 är socialdemokraten Katrin Stjernfeldt Jammeh kommunstyrelsens ordförande.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Anders Gustafsson 1961 1965 Socialdemokraterna
  Arne Lundberg 1965 1973 Socialdemokraterna
  Tore Lundström 1973 1981 Socialdemokraterna
  Nils Yngvesson 1981 1985 Socialdemokraterna
  Joakim Ollén 1985 1989 Moderaterna
  Nils Yngvesson 1989 1990 Socialdemokraterna
  Lars Engqvist 1990 1991 Socialdemokraterna
  Joakim Ollén 1991 1994 Moderaterna
  Ilmar Reepalu 1994 2013 Socialdemokraterna
  Katrin Stjernfeldt Jammeh 2013 Socialdemokraterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsindelningen som den såg ut 2009

Den 1 januari 1996 införde Malmö en kommundelsnämnd-organisation där kommunen delades in i tio stadsdelar.[17] Varje stadsdel fick en styrande nämnd, kallad stadsdelsfullmäktige och varsin verkställande stadsdelsförvaltning.[18] Tanken hos Socialdemokraterna var framför allt att medborgarinflytandet skulle öka. Stadsdelsindelningen attackerades ständigt från den borgerliga oppositionen av både kostnads- och effektivitetsskäl.[17]

Vid halvårsskiftet 2008 centraliserades en del av det sociala ansvaret på en central nämnd, Sociala resursnämnden.[17]

Stadsområdesindelningen 2013

1 juli 2013 slogs de 10 stadsdelarna samman till 5 stadsområden. LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) flyttades från de tidigare stadsdelarna till den redan tidigare bildade Sociala resursnämnden med tillhörande förvaltning, Sociala resursförvaltningen.[19][20] Två kommunövergripande förvaltningar för förskola, Förskoleförvaltningen, och grundskola, Grundskoleförvaltningen, bildades och tog över respektive verksamhet från stadsdelarna.[19][20]

Vidare ombildades Utbildningsförvaltningen till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.[19]

Kirseberg och Centrum slogs samman till stadsområde Norr, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden slogs samman till stadsområde Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman till stadsområde Väster, Fosie och Oxie slogs samman till stadsområde Söder och Rosengård och Husie slogs samman till stadsområde Öster.[21][20]

1 maj 2017 lades stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursnämnden ned och den verksamhet de ansvarat för fördes över till tre nya nämnder – hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden – samt till kulturnämnden och fritidsnämnden.[22][23] Malmö återgick därmed till en ren facknämndsindelning utan geografisk indelning av den politiska ledningen.

Nämnder Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och socialnämnden S Sedat Arif L Joel Laguna M Helena Nanne
Fritidsnämnden L Ewa Bertz S Sven-Erik Rasmusson M Tony Rahm
Funktionsstödsnämnden L Roko Kursar S Medihe Ahmadi Pir Hosseinian M Josefin Anselmsson
Förskolenämnden S Rose-Marie Carlsson L Anneli Bojesson M Linda Obiedzinski
Grundskolenämnden L Sara Wettergren S Sanna Axelsson M John Eklöf
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden S Juan-Tadeo Espitia L Jacob Branting C Anton Sauer
Hälsa- vård- och omsorgsnämnden S Anders Rubin L Caroline Öwall M John Roslund
Kulturnämnden S Frida Tollmyr L Amanda Onsberg Brumark M Nicola Rabi
Miljönämnden L Simon Chrisander S Arwin Sohrabi M Helena Grahn
Servicenämnden S Jan Olsson L Arne Bojesson M David Blomgren
Stadsbyggnadsnämnden S Sofia Hedén L Lars Hellström C Martin Molin
Tekniska nämnden S Andréas Schönström L Håkan Linné M Håkan Fäldt
Valnämnden S Eva Sjöstedt L Olle Schmidt M Mats Svanberg
Överförmyndarnämnden S Zinaida Kajevic L Tore Robertsson M Mohammad Mohammad

Partiers starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Malmö kommuns valdistrikt
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Herrgården 77,06  % 31,07  %
M Bellevue-Nya Bellevue 50,03  % 20,65  %
SD Almgården 41,08  % 16,29  %
V Möllevångstorget SO 40,19  % 11,11  %
L Västervång-Fridhem 17,32  % 6,00  %
MP V Sorgenfri-N Folkets Park 14,85  % 5,41  %
C Kockum Fritid 8,85  % 4,18  %
KD Fridhem 6,69  % 2,29  %
FI N Sofielund-Nobelv 8,70  % 1,93  %
SKÅ Segevång V 1,53  % 0,27  %
MED Flensburg-Allm sjukhuset 1,00  % 0,24  %
TP Kronborg 0,93  % 0,20  %
PP Värnhem 0,81  % 0,20  %
SKP Hermodsdal 0,95  % 0,08  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Partiers starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Nydala NO 50,42  % 30,70  %
M Bellevue-Nya Bellevue 50,45  % 19,41  %
SD Almgården 37,27  % 14,94  %
V Möllevångstorget S 50,87  % 13,62  %
MP V Sorgenfri-Mariagatan 15,38  % 5,48  %
L Västervång-Fridhem 12,42  % 4,86  %
C Rörsjöstaden-Föreningsgatan 8,29  % 3,78  %
PNy Rosengård centrum 30,72  % 2,88  %
KD Fridhem 5,37  % 2,19  %
ML Bellevuegården Ö 3,3  % 0,82  %
MED Gamla staden-Caroli 1,34  % 0,34  %
FI Kirsebergsstaden-Rostorp 1,0  % 0,24  %
AfS Segevång V 0,9  % 0,18  %
PP Östervärn-Fredsgatan 0,91  % 0,17  %
SKÅ Lindängen Centrum 1,08  % 0,17  %
SKP Lindängen-Vårsången 0,51  % 0,08  %
TP V Söderkulla Centrum 0,36  % 0,04  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Malmös europeiska vänorter 2010.

År 2022 hade kommunen 10 vänorter. Det första vänortsamarbetet inleddes 1940, och då med Vasa i Finland. Därefter dröjde det till 1987 innan nya vänortsavtal tecknades, då med Varna i Bulgarien och Tangshan i Kina. Året därpå tillkom Port Adelaide i Australien. I samband med Berlinmurens fall 1989 och åren därpå tillkom Tallin i Estland och Florens i Italien 1989, Szczecin i Polen 1990 och Stralsund i Tyskland 1991.[24]

År 1994 ingicks ett vänortssamarbete med Kaliningrad i Ryssland. I mars 2022 beslutade dock Malmös kommunfullmäktige att bryta vänortsavtalet med Kaliningrad, på grund av Rysslands invasion av Ukraina.[25]

Givet den ökande internationaliseringen och kontakterna inom EU har lett till att "dagens vänortsutbyte handlar alltmer om att etablera partnerskap kring konkreta samarbetsprojekt, där den direkta nyttan för olika verksamheter i de samarbetande städerna är påtaglig". Särskilda samarbetsavtal ingicks med Provinsen Chieti i Italien 2001 och Newcastle i Storbritannien 2003.[24]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under lång tid var kommunen en av Sveriges mest betydande industrikommuner. Omfattande strukturförändringar inom framförallt varvsindustrin och annan verkstadsindustri samt inom teko- och läderindustri har gjort att industrins betydelse minskat. År 2014 svarade tillverkningsindustrin för cirka sju procent av abetstillfällena, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 12  procent. Ungefär 15 procent var sysselsatta inom företagstjänster och ytterliggare 15 procent inom handel. Bland större företag inom verkstadsindustrin hittas Rexam Beverage Can Fosie AB, Scan Coin AB och Wayne Fueling Systems Sweden AB.[9]

I kommunen finns en rik jordbruksbygd och en lång tradition av livsmedelsindustri. Bland företag u den branschen hittas Skånemejerier AB, Pågen AB och Nord Mills AB. Därtill har Skånska Lantmännen sitt säte i staden. Kunskapsintensiva företag har vuxit under 2000-talet, så som inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala medier. Energibolaget E.ON Sverige AB, som producerar och distribuerar el, har också sitt säte i kommunen. Inom handel hittas exempelvis en av kommunens största arbetsgivare, Coop Sverige AB och 2012 öppnades ett av Nordens största shoppingcentrum, Emporia. Grafisk industri och förlagsindustri är också två viktiga inslag i näringslivet. Utifrån sysselsättningssynpunkt är den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen själv, Skånes universitetssjukhus och Malmö universitet, den viktigaste näringsgrenen.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Malmös roll som transportcentrum ökat i betydelse som en följd av den fasta förbindelsen över Öresund. Genom kommunen går Europavägarna 6/20, 6/22 och 65. Malmö centralstation är en av Sveriges största järnvägsstationer och är utgångspunkt för linjerna Malmö–Stockholm (Södra stambanan), Malmö–Göteborg (Västkustbanan) och Malmö–Köpenhamn. Malmö Airport, ligger i Svedala kommun. Därtill är kommunen en viktig sjöfartsstad med godsförbindelse med Travemünde i Tyskland och Zeebrygge i Belgien.[9]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2022
År Invånare
1570
  
3 577
1650
  
2 504
1730
  
3 132
1800
  
3 962
1810
  
5 796
1820
  
6 723
1830
  
8 665
1840
  
10 203
1850
  
13 087
1860
  
18 919
1870
  
25 593
1880
  
38 054
1890
  
48 504
1900
  
60 857
1910
  
83 373
1920
  
113 553
1930
  
120 207
1940
  
155 506
1950
  
191 785
1960
  
234 453
1970
  
259 535
1980
  
233 803
1990
  
233 887
2000
  
259 579
2010
  
298 963
2020
  
347 949
2022
  
356 165
Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer.[26] Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[27][28]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.[27]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Malmö kommun.[29]

Födelseland 31 december 2021[29]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&0228459.&&&&&0228 459 64,95 % 80,00 %
2 Irak Irak &&&&&&&&&&011675.&&&&&011 675 3,32 % 1,40 %
3 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&08669.&&&&&08 669 2,46 % 1,88 %
4 Danmark Danmark &&&&&&&&&&&07485.&&&&&07 485 2,13 % 0,37 %
5 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien/Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien
&&&&&&&&&&&07257.&&&&&07 257 2,06 % 0,60 %
6 Polen Polen &&&&&&&&&&&06619.&&&&&06 619 1,88 % 0,91 %
7 Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina &&&&&&&&&&&06374.&&&&&06 374 1,81 % 0,58 %
8 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&04865.&&&&&04 865 1,38 % 0,60 %
9 Libanon Libanon &&&&&&&&&&&04509.&&&&&04 509 1,28 % 0,28 %
10 Iran Iran &&&&&&&&&&&04236.&&&&&04 236 1,20 % 0,80 %

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sociala förhållanden i Malmö kommun.

De sociala förhållandena i kommunen har varierat över tid och präglats av att kommunens näringsliv under efterkrigstiden haft stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 80-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena.

I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassade så 2017 och 2019. År 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga lämningar ovan mark från de första 5000-6000 åren av mänsklig bosättning. År 1960 påträffades dock en liten boplatslämning vid Segebro, daterad till cirka 9000 år f Kr. Denna är från tiden före skogens invandring till området. Från omkring 7000 f Kr. finns desto fler lämningar. Vid exempelvis Segeåområdet har boplatser hittats. Från tidig yngre stenålder har flera boplatser i anslutning till de forntida strandvallarna. Den mest kända är Soldattorpet vid Limhamn. Från Malmöområdet finns talrika fynd från samma period, den period då den första odlingsfasen tillkom. Exempel från denna period är Oxieboplatsen och ännu synliga megalitgravar, såsom Sjötorpsdösen söder om Klagshamn. Det finns inga synliga fasta fornlämningar från äldre järnålder och från yngre järnålderns första hälft (cirka 400-800 e Kr) är endast ett fåtal lämningar kända. Däremot finns ett stort antal lämningar från vikingatiden (800-1050 e Kr), ett exempel är Folierunstenen.[30]

År 2022 fanns 20 byggnadsminnen i Malmö kommun. Bland dessa hittas exempelvis Gamla Riksbanken, Sjöbergska palatset och Kompanihuset.[31]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malmö stadsvapen
Malmö fulla vapen.svg

Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.

Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Se till exempel SFS 2007:229
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d] ”Malmö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/malm%C3%B6. Läst 19 augusti 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 19 augusti 2022. 
  11. ^ ”Bunkeflo strandängar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/malmo/bunkeflo-strandangar.html. Läst 19 augusti 2022. 
  12. ^ ”Limhamns kalkbrott”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/malmo/limhamns-kalkbrott.html. Läst 19 augusti 2022. 
  13. ^ ”Foteviksområdet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/vellinge/foteviksomradet.html. Läst 19 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ Malmös politiker den kommande mandatperioden 2022-10-17
  17. ^ [a b c] Larsson, Lennart (2 februari 2016). ”Stadsdelsindelning närmar sig ett slut”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2016/03/02/stadsdelsindelning-narmar-sig-ett-slut/. Läst 13 januari 2019. 
  18. ^ ”Kommunala myndigheter”. Malmö stadsarkiv. 1 september 2017. Arkiverad från originalet den 26 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190126212123/https://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Stadsarkivet/Anvand-arkiven/Vara-arkiv/Kommunala-myndigheter.html. Läst 26 januari 2019. 
  19. ^ [a b c] Malmö stad (28 juni 2013). ”Ny organisation i Malmö stad från 1 juli”. Pressmeddelande. Läst 13 januari 2019.
  20. ^ [a b c] ”Nu får Malmö stad ny organisation” (PDF). Malmö stad. 26 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105111639/http://www.malmo.se/download/18.228b8e2313f81626274624a/NyOrganisation_tryck.pdf. 
  21. ^ ”Malmö delas upp i fem stadsområden”. Malmö stad. 7 november 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921054128/http://www.malmo.se/Nyheter/Centrala/11-7-2012-Malmo-delas-upp-i-fem-stadsomraden.html. 
  22. ^ ”Årsredovisning 2017: Verksamheterna”. Malmö stad. http://redovisningar.malmo.se/2017/startsida-2017/arsredovisning-2017/verksamheterna/. Läst 13 januari 2019. 
  23. ^ ”Ny organisation 2017”. Malmö stad. 2017. Arkiverad från originalet den 2 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170702185054/http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html. 
  24. ^ [a b] ”Startsida Malmö stad”. malmo.se. https://malmo.se/Sa-arbetar-vi-med.../Omvarld/Strategiskt-omvarldsarbete/Vanorter.html. Läst 19 augusti 2022. 
  25. ^ Erik Adell (8 mars 2022). ”Malmö bryter vänortsamarbetet med ryska Kaliningrad”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/malmo-kommunfullmaktige-kan-riva-upp-ryskt-vanortsavtal. Läst 10 augusti 2022. 
  26. ^ ”Befolkning”. Malmö stad. https://malmo.se/Fakta-och-statistik/Befolkning.html. Läst 23 augusti 2020. 
  27. ^ [a b c d] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 27 augusti 2019. 
  28. ^ ”Andel personer med utländsk bakgrund, 2019 jämfört med 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/andel-personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 23 augusti 2020. 
  29. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  30. ^ ”Kulturmiljöprogram: Malmö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-malmo.html. Läst 19 augusti 2022. 
  31. ^ ”Startsida Malmö stad”. malmo.se. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Platser-och-byggnader/Byggnadsminnen.html. Läst 19 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]