Manicula

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Manicula skapad vid Cincinnati Type Foundry (stilgjuteri) 1882
Manicula som marginalanteckning i bok från 1400-talet.

Manicula (latin: ”liten hand”) är en typografisk symbol i form av en pekande hand: ☞.

Maniculan kan användas som grafisk detalj i en tryckt text eller som marginalanteckning i en bok eller handskrift, med syftet att styra läsarens uppmärksamhet mot ett bestämt avsnitt i texten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Handskrifter[redigera | redigera wikitext]

De äldsta säkra exemplen på manicula finns i spanska och engelska handskrifter från 1100-talet[1][2]. Det var inte skrivaren utan läsaren som använde tecknet för markera viktiga avsnitt i texten. Handen blev sedan vanlig som marginalanteckning under senmedeltiden och renässansen, exempelvis hos Petrarca, Boccaccio och andra humanister. Manicula utformning varierade, alltifrån osmyckade pekande finger till konstnärligt avancerade figurer.[3]

Boktryckarkonsten[redigera | redigera wikitext]

När de tryckta böckerna introducerades vid mitten av 1400-talet göts blytyper för maniculan. Äldsta kända exemplet finns i en bok tryckt i Lyon 1484 av Mathias Huss[1]. Laurence Sterne använder manicula i sin roman Välborne herr Tristram Shandy (1759-1767)[3][4] liksom August Strindberg i Röda rummet (1879)[5].

Under 1900- och 2000-talen blev det mindre vanligt med manicula i böcker men i stället ökade användningen på reklamskyltar och i broschyrer.[källa behövs]

Datormarkör[redigera | redigera wikitext]

När Xerox 1981 lanserade sin arbetsstation Star hade den en pekande hand som markör på skärmen. I Unicode finns sex varianter av manicula, U+261A – U+261F.[3][6]

Termen i svenska och engelska[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen allmänt vedertagen term i svenska språket för den pekande handen men IDG och Computer Sweden förespråkar i sin it-ordlista ordet manicula inom typografi[7]. Det gör också bokhistorikern Alexandra Borg för såväl marginalanteckningar som för det typografiska tecknet. På engelska är manicule vanligt men andra ord används också.[3][8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Shaw, Paul (2013). ”Doing things without words”. Print 67 (2013: Feb 9): sid. 22-23. 
  2. ^ Houston, Keith. ”The Mysterious Manicule”. Slate. https://slate.com/human-interest/2013/09/the-manicule-a-hand-with-a-pointing-index-finger-becomes-a-common-marginalia-during-the-renaissance.html. Läst 21 mars 2020. 
  3. ^ [a b c d] Borg, Alexandra (14 augusti 2016). ”Fingervisning om äkthet och tradition”. Svenska Dagbladet. 
  4. ^ Williams, Helen. ”Sterne's Manicules: Hands, handwriting and authorial property in Tristram Shandy”. Core. https://core.ac.uk/display/9990883. Läst 21 mars 2020. 
  5. ^ Strindberg, August (1981). ”Kapitel sju: Jesu Efterföljelse”. Röda rummet. Strindbergs samlade verk, nationalupplagan 
  6. ^ ”Miscellaneous Symbols”. Unicode. https://www.unicode.org/charts/PDF/U2600.pdf. Läst 21 mars 2020. 
  7. ^ ”IT-ord”. IDG och Computer Sweden. https://it-ord.idg.se/?s=manicula. Läst 21 mars 2020. 
  8. ^ Borg, Alexandra; Ulmaja, Nina (2019). Strindbergs lilla röda. Stockholm: Atlantis. sid. 24, 417. Libris t4vvj4qwrl033bjn. ISBN 978-91-7811-026-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]