Marianne Rundström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marianne Rundström på Guldbaggegalan 2013.
Marianne Rundström i Gomorron Sverige i samband med Kungliga bröllopet den 19 juni 2010

Inga Marianne Rundström, född 10 januari 1951 i Ovansjö, Gävleborgs län (Gästrikland),[1] är en svensk journalist, programledare och föreläsare, som arbetar på Sveriges Television som ett av kanalens viktigaste ankare.[2]

Ingvar Oldsberg och Sofia Wistam har angett henne som en programledarförebild.[3][4]

Radio[redigera | redigera wikitext]

Marianne Rundström har även arbetat på Sveriges Radio, bland annat på Dagens Eko, Studio Ett, Tendens, Förmiddag och lokala program i Värmland.[5]

Television[redigera | redigera wikitext]

Rundström gick över från Sveriges Radio till SVT strax innan hon fyllde 50.[2] Sedan nyår 1995/1996 är hon programledare för Gomorron Sverige.[6] Hon har även varit programledare för bland annat valvakan 2002 tillsammans med Claes Elfsberg, USA:s presidentval 2004, partiledardebatten i valet 2006, Planeten 2006 och Engla Höglunds begravning 2008. Hösten 2010 tog hon över som en av programledarna för programmet Agenda efter att Karin Hübinette blivit tvungen att omplaceras inom SVT.

Om åldersdiskriminering[redigera | redigera wikitext]

Rundström uppfattade att sedan hon fyllde 58 så blev hon inte längre tillfrågad att delta i de stora begränsade projekten där medarbetare handplockades från hela SVT.[2] Flera erfarna SVT-medarbetare uttryckte liknande kritik som Rundström.[7]

2016 gav hon ut boken Passé − de ofrivilliga pensionärerna och ifrågasatte policyn att de som fyllt 67 inte får behålla sin fasta anställning på SVT eller Sveriges Radio och belyste att det saknas jämställdhet i Sverige när det kommer till ålder.[8]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frime, Monica (10 januari 2006). ”Marianne Rundström fyller 55 år 10 januari” (på svenska). Helsingborgs Dagblad (TT Spektra). http://hd.se/familj/2006/01/10/marianne_rundstroem_fyller_55_aar. Läst 28 augusti 2008. 
  2. ^ [a b c] "Barbara Walters – tv:s första feminist och sista journalist med stjärnstatus?" (vid 5 minuter 35 sekunder), Stil, Sveriges Radio, 30 maj 2014. Åtkomst den 29 augusti 2016.
  3. ^ Hagen, Cecilia (24 december 2006). ”"Det är förbaskat roligt att sitta och ljuga lite"” (på svenska). Expressen: s. 14. 
  4. ^ Cederskog, Georg (16 maj 2008). ”Talangspanare på vift” (på svenska). Dagens Nyheter: s. B07. 
  5. ^ Aschberg, Simone (27 mars 1996). ”Marianne Rundström, morgonpigg programledare, om att inte bli TV-kändis” (på svenska). Aftonbladet: s. 3. 
  6. ^ ”Marianne Rundström” (på svenska). Göteborgs-Posten. 29 december 1995. 
  7. ^ Emelie Henricson. "Kända tv-profilernas åldersilska mot SVT", expressen.se, 31 maj 2014. Åtkomst den 30 augusti 2016.
  8. ^ "När är man passé i arbetslivet?", Nordegren & Epstein i P1, 25 augusti 1016. Åtkomst den 19 augusti 2016.