Vilhelm V av Oranien
| Vilhelm V av Oranien | |
 | |
| Född | 8 mars 1748[1][2][3] Haag |
|---|---|
| Död | 9 april 1806[1][2][3] (58 år) Braunschweig |
| Begravd | Nieuwe Kerk |
| Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
| Sysselsättning | Politiker, aristokrat, konstsamlare, statsperson[4] |
| Befattning | |
| Prins av Oranien | |
| Maka | Wilhelmina av Preussen (g. 1767–)[5] |
| Barn | dödfödd son (f. 1769)[6] Frederica Louise Wilhelmina av Oranien (f. 1770) dödfött barn (f. 1771)[6] Vilhelm I av Nederländerna (f. 1772)[7] Fredrik av Oranien-Nassau (f. 1774) |
| Föräldrar | Vilhelm IV av Oranien Anna av Storbritannien |
| Släktingar | Carolina av Oranien (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Strumpebandsorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Vilhelm V (nederländska: Willem V), född 8 mars 1748 i Haag, död 9 april 1806 i Braunschweig, var arvståthållare i Republiken Förenade Nederländerna samt prins av Oranien.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vilhelm V efterträdde 1751 sin far Vilhelm IV, men stod först under förmynderskap av sin mor Anna av Storbritannien, därefter sin farmor Marie Louise av Hessen-Kassel och slutligen systern Carolina av Oranien.
Den egentligen regerande under hans minderårighet och långt efter sedan han 1766 blivit myndig var hertig Ludvig Ernst av Braunschweig-Lüneburg, som redan av fadern kallats till Nederländerna och ställts i spetsen för republikens försvarsväsen till lands och sjöss. Vilhelm själv spelade i sitt hemland aldrig annat än en underordnad roll. Han stod alltid under andras ledning; och sedan hertigen av Braunschweig 1784 nödgats lämna Nederländerna, var det hans gemål (sedan 1767) Vilhelmina av Preussen (död 8 juni 1820), som blev den bestämmande för Vilhelms inre och yttre politik.
Hans styrelse utmärktes av ständiga strider mellan partierna, oranier och republikaner-patrioter, och medförde många olyckor för Nederländerna. De motgångar, som drabbade Nederländerna under nordamerikanska frihetskriget, vari de visserligen mot Vilhelms vilja indragits, bidrog i hög grad till att öka hans impopularitet. De monarkiska planer som hystes av Vilhelm och hans gemål framkallade slutligen ett borgerligt krig, som 1787 slöts med "patrioternas" nederlag, tack vare den hjälp som Vilhelm erhöll av sin svåger Fredrik Vilhelm II av Preussen.
Efter franska revolutionens utbrott invecklades Holland i det första koalitionskriget. I januari 1795 måste Vilhelm med sin familj fly över till England, arvståthållarvärdigheten avskaffades, och fransmännen upprättade Bataviska republiken. Några år senare, 1802, avstod Vilhelm formellt från sina värdigheter och egendomar i Nederländerna samt mottog genom riksdeputationens huvudbeslut (1803) i vederlag biskopsstiftet Fulda, abbotsstiften Corvey och Weingarten samt riksstäderna Dortmund, Isny im Allgäu och Buchhorn, vilka han snart avstod åt sin son, sedermera kung Vilhelm I av Nederländerna. Själv drog han sig slutligen undan till Braunschweig.
Antavla
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Vilhelm V, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 RKDartists, RKDartists-ID: 93127, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Willem V van Oranje-Nassau, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 74162522.[källa från Wikidata]
- 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 10295, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20231180287, läst: 14 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p10122.htm#i101218, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ↑ Union List of Artist Names, 25 oktober 2016, ULAN: 500340314, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vilhelm V av Oranien.
