Martin Fröst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Martin Fröst
Födelsenamn Martin Fröst
Född 14 december 1970 (46 år) Uppsala Sverige
Roll Soloartist
Instrument Klarinett
Skivbolag BIS

Anders Martin Fröst, född 14 december 1970 i Uppsala,[1] är en svensk klarinettist och dirigent. Han är uppvuxen i Sollefteå och Sundsvall, och bosatt i Stockholm. Han arbetar med orkestrar och dirigenter över hela världen. Martin Fröst är även kammarmusiker och är konstnärlig ledare för Mora Vinterfest[2] och Stavanger International Chamber Music Festival[3].

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Martin Fröst inledde sin musikutbildning på Härnösands folkhögskola med Inge Magnusson som klarinettpedagog. Han studerade därefter vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Sölve Kingstedt och Kjell-Inge Stevensson samt vid Högskolan för musik och teater i Hannover för Hans Deinzer. Fröst har två bröder som också är professionella musiker, pianisten Johan Fröst och altviolinisten Göran Fröst.

Beställningsverk[redigera | redigera wikitext]

Martin Frösts repertoar innehåller inte bara den traditionella klarinettrepertoaren utan inkluderar också ett antal samtida verk som skrivits speciellt för honom. Ett av många exempel på detta är Anders Hillborgs Peacock Tales (innehållande element av mim och dans). Andra komponister som skrivit stycken speciellt för Fröst är Krzysztof Penderecki, Kalevi Aho, Rolf Martinsson, Victoria Borisova-Ollas, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström och Bent Sørensen.

Samarbete[redigera | redigera wikitext]

Martin Fröst har samarbetat med orkestrar som Philharmonia Orchestra, Los Angeles Philharmonic, Chamber Orchestra of Europe, National Symphony Orchestra i Washington, Wiener Symphoniker, Minnesota Orchestra, NHK Symphony Orchestra, Yomiuri Nippon Symphony Orchestra, Göteborgs Symfoniker, Oslo filharmoniska orkester, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Islands symfoniorkester, BBC Symphony Orchestra, City of Birmingham Symphony Orchestra, BBC Scottish Symphony Orchestra, Die Deutsche Kammerphilharmonie Bremen, Mostly Mozart festivalorkestern i New York och Rotterdams Philharmonisch Orkest. Hans banbrytande samarbeten med koreografer, dansare och filmskapare har gjort hans omfattande repertoar mycket eftersökt för bland annat olika residenser och profilprogram.[förtydliga]

Martin Fröst har även dirigerat orkestrar som Australian Chamber Orchestra, Oslo filharmoniska orkester, Academy of St Martin in the Fields, Verbier festivalorkestern, Stuttgarter Kammerorchester, Zürcher Kammerorchester, Die Deutsche Kammerphilharmonie Bremen, Svenska kammarorkestern, Norrköpings symfoniorkester och Det Norske Kammerorkester.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Martin Fröst har en omfattande diskografi för BIS som han har kontrakt med. Hans Mozart-inspelning har sålts i mer än 200 000 exemplar.

Album[redigera | redigera wikitext]

  • 1994 – Krzysztof Penderecki (CD-652)
  • 1994 – French Beauties and Swedish Beasts (CD-693)
  • 1997 – Close Ups (CD-744)
  • 1997 – 'Hekas! (CD-818)
  • 1998 – Clarinet Concertos Dedicated to Benny Goodman (CD-893)
  • 2000 – The Pied Piper of the Opera – Opera paraphrases on the clarinet (CD-1053)
  • 2002 – James MacMillan: The Confession of Isobel Gowdie (CD-1169)
  • 2003 – Schumann: Works for Clarinet & Piano (CD-944)
  • 2003 – Mozart : Clarinet Concerto & Quintet (SACD 1283)
  • 2004 – Holmboe: Concertos for Piano, Clarinet and Oboe; Beatus Parvo (CD-1176)
  • 2005 – Karin Rehnqvist: Arktis Arktis! (CD-1396)
  • 2005 – Brahms: Clarinet Sonatas & Trio (SACD-1353)
  • 2006 – Weber: Clarinet Concertos (SACD-1523)
  • 2007 – Nielsen & Aho Clarinet Concertos (SACD-1463)
  • 2008 – Christopher Rouse: Orchestral Music (CD-1386)
  • 2008 – Crusell: The Three Clarinet Concertos (SACD-1723)
  • 2010 – Fröst & Friends (SACD-1823)
  • 2011 – Dances to a Black Pipe (SACD-1863)
  • 2013 – Martin Fröst plays Mozart (SACD-1893)
  • 2014 – Martin Fröst plays Brahms (SACD-2063)
  • 2014 – Mozart: The Quintets (CD-9046)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2004
  2. ^ ”Mora Vinterfest”. http://www.vinterfest.se. 
  3. ^ ”Stavanger International Chamber Music Festival”. http://www.icmf.no/. 
  4. ^ ”Martin Fröst clarinet BBT Award Winner 2003” (webplats). Borletti-Buitoni Trust Award. http://www.bbtrust.com/2003/awards/martin_frost.html. Läst 14 september 2013. 
  5. ^ Carp, Ossi (8 maj 2007). ”Dagens Nyheters kulturpris till Martin Fröst”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/dagens-nyheters-kulturpris-till-martin-frost-1.695803. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Mottagare av Léonie Sonnings musikpris
Igor Stravinskij (1959) • Leonard Bernstein (1965) • Birgit Nilsson (1966) • Witold Lutosławski (1967) • Benjamin Britten (1968) • Boris Christoff (1969) • Sergiu Celibidache (1970) • Artur Rubinstein (1971) • Yehudi Menuhin (1972) • Dmitrij Sjostakovitj (1973) • Andrés Segovia (1974) • Dietrich Fischer-Dieskau (1975) • Mogens Wöldike (1976) • Olivier Messiaen (1977) • Jean-Pierre Rampal (1978) • Janet Baker (1979) • Marie-Claire Alain (1980) • Mstislav Rostropovitj (1981) • Isaac Stern (1982) • Rafael Kubelík (1983) • Miles Davis (1984) • Pierre Boulez (1985) • Svjatoslav Richter (1986) • Heinz Holliger (1987) • Peter Schreier (1988) • Gidon Kremer (1989) • György Ligeti (1990) • Eric Ericson (1991) • Georg Solti (1992) • Nikolaus Harnoncourt (1993) • Krystian Zimerman (1994) • Yuri Bashmet (1995) • Per Nørgård (1996) • András Schiff (1997) • Hildegard Behrens (1998) • Sofija Gubajdulina (1999) • Michala Petri (2000) • Anne-Sophie Mutter (2001) • Alfred Brendel (2002) • György Kurtág (2003) • Keith Jarrett (2004) • John Eliot Gardiner (2005) • Yo-Yo Ma (2006) • Lars Ulrik Mortensen (2007) • Arvo Pärt (2008) • Daniel Barenboim (2009) • Cecilia Bartoli (2010) • Kaija Saariaho (2011) • Jordi Savall (2012) • Simon Rattle (2013) • Martin Fröst (2014) • Thomas Adès (2015) • Herbert Blomstedt (2016) • Leonidas Kavakos (2017)
Katalogreferenser
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Martin_Fröst&oldid=33740553"