Mats Olsson (musiker)

Från Wikipedia
Mats Olsson
Mats Olsson (Musiker).jpg
FödelsenamnMatts Fredrik Olsson
Födelsedatum3 november 1929
FödelseortStockholm, Sverige
Dödsdatum11 september 2013 (83 år)
BakgrundSverige Stockholm, Sverige
Kända förNotknäckarna
GenrerJazz
Pop
RollKompositör
Dirigent
Kapellmästare
Arrangör
Musiker
InstrumentPiano
Orgel
Sång
År som aktiv1946-2013
ArtistsamarbetenHilding Rosenberg
Gösta Törner
Lars Gullin
Arne Domnérus
Jan Johansson
Svend Asmussen
Towa Carson
Lasse Lönndahl

Mats Olsson, egentligen Matts Fredrik Olsson, född 3 november 1929 i Stockholm, död 11 september 2013, var en svensk kompositör, dirigent, kapellmästare, arrangör, musikproducent, musiker (piano) och skivbolagsman.

Biografi

1940-talet

Olsson växte upp i Stockholm, där han tog realexamen 1946 för att sedan direkt gå in för en musikalisk karriär. Han hade redan under skoltiden börjat spela piano i en orkester som spelade jazz- och dansmusik på fester. Under två år efter sin examen studerade han för tre pedagoger: Henry Lindroth lärde honom orgelspel, harmonilära och gehörsspel, Rune Franzén var hans pianolärare, och för Folke Wedar studerade han sång. Sommaren 1948 for han till Uppsala och tog organistexamen för domkyrkoorganisten Henry Weman. På hösten prövade han in till Kungliga Musikhögskolan och blev den ende av 35 sökande som blev antagen som elev.

Han var föreslagen till stipendiat 1949, men när det kom fram att han under den gångna sommaren spelat dansmusik i Arthur Österwalls orkester på Nöjesfältet, drog man in stipendiet. Han valde då fortsätta sin utbildning genom privata studier: i kontrapunkt och komposition för Hilding Rosenberg, i piano för Sven Brandel och i fiol för John Forsberg.

1950–1960

Olsson spelade samtidigt i olika orkestrar och var pianist hos Gösta Törner, Carl-Henrik Norin och Seymour Österwall. Sedan kom han till Thore Ehrling, vars orkester han tillhörde 1953-57. Det blev spel på Skansen, Bal Palais och under somrarna turnéer i Folkparkerna. Under denna period och in på 60-talet spelade och samarbetade han med flera av sina musikervänner såsom Lars Gullin, Arne Domnérus, Jan Johansson och Svend Asmussen. Han spelade och turnerade även med flera internationella jazzstjärnor som Stan Getz och Roy Eldridge när de besökte Sverige på 50-talet.

Sedan Thore Ehrling upplöst orkestern övergick Mats Olsson till grammofonbolaget Electra, där han som orkesterledare i Mats Olssons kör och orkester och arrangör samt producent kom att samarbeta med populära artister som Towa Carson, Lasse Lönndahl och Jan Malmsjö. Han har skrev också det klassiska arrangemanget till Jules Sylvains "Det kommer en vår" - mera känd som signaturen till Sveriges Radios Svensktoppen. I With love from Sweden från 1958 arrangerade och dirigerade han genomgående svensk musik av bl.a. Evert Taube, Wilhelm Peterson-Berger och Hugo Alfvén. Skivan fick lysande recensioner, blev mycket uppmärksammad under en lång tid framåt i såväl dags- som veckopress och ledde till att han 1959 blev SKAP-stipendiat. With love from Sweden har i början av 1990-talet givits ut på CD.

1960–1970

Parallellt med inspelningarna hos Electra var Mats Olsson under första hälften av 60-talet anställd som musikalisk ledare på Stockholms stadsteater. Han ledde orkestrar till redan befintlig musik men komponerade också originalmusik till Shakespeares Trettondagsafton, vaudevillen På vift i Wien och Alf Henriksons Stockholmskrönika Lax, lax lerbak. Det blev skivinspelningar från de två sistnämnda pjäserna. Särskilt uppmärksammad blev visan ”Det året då eldkvarn brann” från Lax lax lerbak.

1965 lämnade inspelningschefen Carl-Erik Hjelm Electra och Mats Olsson fick på heltid överta hela det musikaliska ansvaret för bolagets skivinspelningar som arrangör, producent och orkesterledare. Mot slutet av 60-talet hade han och Electra en lång rad skivsuccéer med nya talanger som Lenne Broberg, Claes-Göran Hederström som han vann Melodifestivalen 1968 med låten "Det börjar verka kärlek banne mig", Nina Lizell och Mona Wessman och ett fint samarbete med två nya, framgångsrika låtmakare, Peter Himmelstrand och TV-profilen Sven Lindahl.

1970-, 1980- och 1990-talen

1970 övergick han till grammofonbolaget CBS som inspelningschef/producent där han bland annat kontrakterade Mikael Rickfors och Magnus Uggla och låg bakom ett stort antal skivinspelningar inom pop/rock/visa, vilket fortsatte fram till 1977. Då blev han sin egen genom att starta skivbolaget Planet Records och musikförlaget Planet Music. Bolagets första framgång var en skiva med Trazan och Banarne, Lasse Åbergs och Klasse Möllbergs TV-figurer från en rad populära barnprogram. Åtskilliga svenska samt internationella utgivningar gavs ut fram till 1994.

Han arrangerade och dirigerade bortåt 150 mindre och större TV-program. Under 80-talet blev hans namn särskilt förknippat med serien Notknäckarna, ett musikaliskt frågesportsprogram där han till en början ledde ett renodlat storband för att från 1985 till 1990 utöka orkestern med stråkar. På sitt eget skivbolag gav han ut tre LP-skivor med musik från TV-serien. Han var även ansvarig kapellmästare vid ett flertal melodifestivaler på 60- och 70-talet.

Övrigt

Han skrev också musik till åtskilliga långfilmer. 1961 blev han anlitad av Göran Gentele, som då spelade in sin tredje film efter eget manus, Tre önskningar med Lars Ekborg och Helena Brodin som två elever vid Musikaliska Akademien. Olssons musik spelades i filmen av en symfoniorkester under ledning av Sixten Ehrling.

Mats Olsson skrev också utpräglade schlagerlåtar som ”Fönstret mitt emot”, som sjöngs av Claes-Göran Hederström och Nina Lizell både i ett showprogram i TV och på skiva.

Under senare år ställde han upp mera tillfälligt arrangör som i exempelvis ett Frank Sinatra-program med Christer Sjögren. Så sent som 2003 dirigerade han en konsert i Helsingborg med idel egna arrangemang och med Hayati Kafe som solist.

Filmmusik i urval

Källor

Externa länkar

Mats Olsson på Internet Movie Database (engelska)

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mats_Olsson_(musiker)&oldid=39479739”