Medborgarrättsrörelsen (svensk förening)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Medborgarrättsrörelse.

Medborgarrättsrörelsen, MRR, är en svensk ideell förening som sedan 1974 har arbetat för att vidga enskilda människors frihet och att stärka de medborgerliga rättigheterna i den svenska grundlagen. Som nystartad förening hette den MSV (Medborgarrörelsen Sveriges väljare).

Grundande och tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Medborgarrättsrörelsen hade sitt konstituerande möte den 14 mars 1974. Upphovsmännen ansåg att den nyligen beslutade regeringsformen, som skulle komma att träda i kraft från och med den 1 januari 1975, inte hade tagits fram i dialog med medborgarna. De ansåg också att den nya grundlagen hade allvarliga brister, framförallt när det gällde skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Till stöd för dessa uppfattningar hade de en SIFO-undersökning om den nya grundlagen. Denna visade att svenska folket på avgörande punkter hade en annan uppfattning om grundlagen än riksdagen. Den 9 november 1974 hölls den första stämman och föreningen antog ett handlingsprogram.

Initiativtagare och förste ordförande var regeringsrådet Gustaf Petrén i samarbete med Anne Marie Bratt, ordförande för Nya Tisdagsklubben. Bland styrelseledamöterna har märkts Leif Leifland (ambassadör och kabinettssekreterare), Fredrik Sterzel (justitierådet och professor i konstitutionell rätt), Per Rudberg (amiral och chef för marinen), Jarl Kulle (skådespelare), Agneta Pleijel (regissör och professor) och Ulf Brunnberg (skådespelare).

Medborgarrättsrörelsen hade under 80‐talet en framskjuten position i svensk debatt. I ett uppmärksammat uttalande sade statsminister Olof Palme att Europadomstolen höll på att bli en ”lekstuga för Gustaf Petrén”[1][2]

Samgående med Friheten i Sverige och senare historia[redigera | redigera wikitext]

Medborgarrättsrörelsen gick 1988 samman med Friheten i Sverige, varvid Friheten i Sveriges grundare Andres Küng blev vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen.[3] Küng efterträdde 1990 Petrén som ordförande.[3] Den sammanslagna organisationens namn är enligt gällande stadgars överskrift "Medborgarrättsrörelsen Friheten i Sverige" men i stadgetexten anges namnet vara "Medborgarrättsrörelsen (MRR)".[4] Medborgarrättsrörelsen ändrade i juni 2016 sitt namn utåt till att vara Medborgarrättsrörelsen i Sverige.

Program[redigera | redigera wikitext]

Medborgarrättsrörelsens har blivit mest känd för kravet att Sverige ska införa en författningsdomstol. Andra viktiga krav på förändring i den svenska grundlagen är att den personliga integriteten, äganderätten och rätten till familj stärks; personval, samt att grundlagen blir rättsligt bindande för domstolarna.

Tidskrift[redigera | redigera wikitext]

Tidskriften Medborgarrätt utgavs som medlemsblad från 1978, till en början under namnet ”Medborgarrättsrörelsen”.[5] Utgivningen är sedan 2016 pausad.[6]

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

1974–1990 Gustaf Petrén, regeringsråd
1990–1993 Andres Küng, debattör och författare
1993–1994 Allan Ekström, hovrättsråd och riksdagsman
1994–1997 Brita Sundberg-Weitman, lagman
1997–1998 Gustaf Lagerbjelke, hovrättsråd
1998–2007 Anita Enflo, fil dr
2007–2016 Dick Erixon, företagare och debattör
2016– Leif V Erixell, Författare och debattör


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Claes von Hofsten (29 september 1983). ”Europadomstolen Petréns lekstuga”. Svenska Dagbladet: s. 1, 6. 
  2. ^ ”Europadomstolen är ingen lekstuga”, Medborgarrätt nummer 4 1983.
  3. ^ [a b] ”Andres Küng (Curriculum vitae)”. Info Ettevõtete Grupp / Info Enterprises Group. http://www.ieg.ee/ak/cv.html. Läst 22 september 2016. 
  4. ^ ”Stadgar för Medborgarrättsrörelsen Friheten i Sverige”. Medborgarrättsrörelsen i Sverige. http://www.mrr.se/medlem/stadgar2008.pdf. Läst 23 september 2016. 
  5. ^ Gustaf Petrén (1978). ”Anmälan” (på svenska). Medborgarrätt (Medborgarrättsrörelsen) 1 (1). http://mrr.se/mrr_doc/medborgarratt1978Nr1.pdf. Läst 23 september 2016. 
  6. ^ ”Tidskrift”. Medborgarrättsrörelsen i Sverige. http://mrrs.se/om-mrrs/arkiv/tidskrift/. Läst 23 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]