Melatonin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strukturformel

Melatonin (N-acetyl-5-metoxitryptamin) är ett hormon som produceras av tallkottkörteln (epifysen) från tryptofan. Melatoninets effekt är att man blir sömnig, och utsöndringen av melatonin är troligen kroppens viktigaste mekanism för att få oss sömniga. Sekretionen av melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljus-/mörkernivån. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten.[1]

Melatonin som läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Melatonin ordineras vid behandling av kroniska sömnbesvär och för exempelvis blinda som inte kan reglera dygnsrytmen med hjälp av dagsljus. Melatonin fungerar genom att det aktiverar melatoninreceptorer, så kallade M1, M2 och M3-receptorer.[2] Särskilt M1 och M2-receptorerna är viktiga.[3]

Melatonin som läkemedel kan antingen tidigarelägga eller senarelägga dygnsrytmen beroende på när under dagen man tar det. Störst tidigareläggande effekt ses när dosen ges kring 6 timmar innan ordinarie sänggående, medan intag på natten eller morgonen snarare senarelägger dygnsrytmen.[4] Man ser en ökande effekt av melatonin upp till 0,5 mg, därefter uppnås en platåeffekt.[4]

Flera studier tyder på att melatonin kan mildra besvären av jetlag[5] och sömnsvårigheter.[6] Det finns även studier som visar att melatonin kan lindra tinnitus.[7]

Det har även delvis kunnat lindra tardiv dyskinesi.[8]

Melatonin hämmar/minskar noradrenalin men enbart om man lagt sig ner efter man tagit det.[9][10]

I Sverige tillhandahålls melatonintillskott som ett receptbelagt sömnmedel. I flera länder i Europa, och även i USA och Kanada säljs dock melatonin helt fritt, under kategorin kosttillskott.

Alkohol minskar melatonin.[förtydliga] [11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi Kapitel 6
  2. ^ https://books.google.se/books?id=qoyYobgX0uwC&pg=PA433&lpg=PA433&dq
  3. ^ http://www.fass.se/LIF/product?4&userType=2&nplId=20051203000025&docType=3
  4. ^ [a b] Emens, Jonathan S.; Burgess, Helen J.. ”Effect of Light and Melatonin and other Melatonin Receptor Agonists on Human Circadian Physiology”. Sleep medicine clinics 10 (4): sid. 435–453. doi:10.1016/j.jsmc.2015.08.001. ISSN 1556-407X. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4648706/. Läst 12 juni 2017. 
  5. ^ Arendt, R. (2009) Managing jet lag: Some of the problems and possible new solutions. Sleep medicin Reviews. 13 (4): 249-256
  6. ^ Brzezinskia, Vangelb, M.A., Wurtmanc, R.J., Norried, G., Irina Zhdanovae, I., Ben-Shushana, A., Fordd, I. (2005) Effects of exogenous melatonin on sleep: a meta-analysis. Sleep Medicine Reviews. 9, 41–50
  7. ^ Megwalu, U.C.,Finnell, J.E., Piccirillo, J.F. (2006) The Effects of Melatonin on Tinnitus and Sleep. Otolaryngology–Head and Neck Surgery. 134, 210-213
  8. ^ https://books.google.se/books?id=ED_xI-CEzFYC&pg=PA38&lpg=PA38&dq#v=onepage&q&f=false
  9. ^ https://examine.com/supplements/melatonin/
  10. ^ http://bebrainfit.com/balance-norepinephrine/
  11. ^ http://www.circadin.com/news-views/how-drinking-alcohol-affects-your-sleep/

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7