Mikroplast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mikroplast i Medelhavet.
Mikroplast från floderna Elbe (A), Mosel (B), Neckar (C), and Rhen (D).
Mikroplastspiraler i tandkräm som är ungefär 30 µm i diameter.

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter.[1] De flesta mikroplasterna är dock under 1 millimeter. Mikroplast i havsmiljön kan exempelvis vara fragment av större skräpbitar eller utgöras av mikroplastpellets som i plastindustrin används som en råvara. Andra ursprung kan vara hygienprodukter.

Mikroplast kan spridas ut till havet, sjöar och vattendrag genom avloppsvatten[2], dagvatten, snötippning och via atmosfären.

Det finns forskare som stöder teorier om att det finns mer mikroplast i sjöar än det finns i havet[3], även om alla mätningar ännu inte är klara.

Mikroplast anses av de flesta vara ett allvarligt problem, och forskning har visat att minst två tredjedelar av blåmusslor som hade plockats mellan Orust och Halmstad hade mikroplast i sig[4]. Forskarna som ligger bakom anser att problemen kan vara större än så, eftersom de inte har haft tillgång till den mätutrustning som behövs för att de ska kunna mäta de allra minsta plastbitarna[4]. En undersökning av IVL och Svenskt Vatten har även visat att upp emot 70 miljoner partiklar av mikroplast släpps ut i havet per timme från ett ensamt stort svenskt reningsverk.[5] För att förhindra att lika mycket mikroplast släpps ut, kan man använda en membranbioreaktor som under samma undersökning hade visats vara tio gånger effektivare än andra reaktorer.[5]

Mikroplast kan vara kvar i havet i hundratals år innan det löses upp[1][6], och det i kombination med hur stora mängder som sprids ut i havet varje dag gör det till ett stort hot mot exempelvis Östersjön eller lokala svenska insjöar[1].

Mikroplaster i haven[redigera | redigera wikitext]

I den marina miljön är det ett allvarligt problem med mikroplaster. De små invånarna i havet misstar plastbitarna som föda. Deras matsmältningssystem kan inte bryta ned plasterna så det stannar kvar. Varje år skadas eller dör tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur i skräpet som släpps ut i haven. [7]

Haven innehåller en låg koncentration av miljögifter från exempelvis bekämpningsmedel och industriella kemikalier. Eftersom de flesta av gifterna är hydrofoba kommer de fästa sig på plastbitarna, som i sin tur kommer att få en högre koncentration gifter än i resterande havet. Mikroplasten som redan finns i havet kan man inte ta bort, utan försöker att begränsa intaget utav plasten som kommer ut i havet. [8]

Gifterna som kommer från mikroplasten stannar kvar i djuren i vattnet då kroppen inte kan bryta ned dessa ämnen. Störst problem har rovdjuren högst upp i näringskedjan. De konsumerar de mindre djuren som då bär på gifterna, detta gör att rovdjuren får en högre koncentration av gifter i sin kropp. [9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Microplastics, 13 februari 2017.
  1. ^ [a b c] Åstrand, Kerstin. ”Mikroplaster – uppdrag att identifiera viktigare källor och föreslå åtgärder” (på sv). Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214003648/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Identifiera-och-foresla-atgarder-mot-utslapp-av-mikroplaster-i-havet/. Läst 13 februari 2017. 
  2. ^ Mikroplast flödar ut i havet via avloppet” (på sv). Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/mikroplast-flodar-ut-i-havet-via-avloppet-6397669#conversion-556625980. Läst 13 februari 2017. 
  3. ^ Mer mikroplast i sjöar än i havet” (på sv). Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/mer-mikroplast-i-sjoar-an-i-havet-6336164. Läst 13 februari 2017. 
  4. ^ [a b] Plast i blåmusslor på Västkusten” (på "sv"). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article24321967.ab. Läst 13 februari 2017. 
  5. ^ [a b] Mikroplast flödar ut i havet via avloppet” (på sv). Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/mikroplast-flodar-ut-i-havet-via-avloppet-6397669. Läst 13 februari 2017. 
  6. ^ ”Artikel om mikroplast från Ministry of Evironment and Food of Denmark”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613030419/http://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2015/10/978-87-93352-80-3.pdf. Läst 13 februari 2017. 
  7. ^ Havet.nu. ”Havet.nu - Plast, sopor, skräp” (på sv). www.havet.nu. https://www.havet.nu/?d=3485. Läst 17 maj 2018. 
  8. ^ Mikroplast: Det dolda hotet i havet” (på sv). Forskning & Framsteg. 14 oktober 2014. https://fof.se/tidning/2014/9/artikel/mikroplast-det-dolda-hotet-i-havet. Läst 17 maj 2018. 
  9. ^ ”miljögifter”. miljo.vgy.se. http://miljo.vgy.se/miljogifter.html. Läst 17 maj 2018.