Marint skräp
.jpg)
Marint skräp är skräp i marina miljöer, såsom vid kuster och hav.
Allmän information och förekomst
[redigera | redigera wikitext]Den vanligaste formen av marint skräp är plast, såsom förpackningar, snören, flaskor och dunkar.[2] Även ballonger (från till exempel ballongsläpp) är vanligt skräp i marina miljöer.[3] Av plastutsläppen i världens hav kommer 93 procent från tio floder: åtta i Asien (Yangtze, Gula floden, Haifloden, Pärlfloden, Amurfloden, Mekong, Indus och Ganges Delta), och två i Afrika (Nigerfloden och Nilen).[4] Flera av dessa utmynnar i det stora stillahavssopområdet, som är särskilt drabbat.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige är Bohuskusten den kuststräcka som är mest utsatt för skräp från havet.[6] Utefter denna kuststräcka flyter varje år cirka 8000 kubikmeter (100-tals ton[6]) i land på stränderna vilket enligt lokala politiker hotar både miljön och turismen.[2] Det mesta är plast och uppemot 80% beräknas komma från andra länder i Nordeuropa via havsströmmar.[6]
Mellan 1 juli och 1 september 2014 prövades en metod där allmänheten via en interaktiv karta kunde rapportera var städning behövdes eller, i de fall de hade städat själva, var skräp fanns att hämta.[7] Det var ett samarbete mellan Orusts, Lysekils, Sotenäs, Tanums och Strömstads kommuner. [8]
År 2015 gick 11 kommuner i Bohuslän samman i projektet "Ren och attraktiv kust" och ansökte om pengar från Havs- och vattenmyndigheten om 2 miljoner kronor per år under tre års tid för stöd till strandstädning.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Här är Stadshuset – helt uppbyggt av skräp”. SVT Stockholm. 17 juli 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-stadshuset-uppbyggt-av-skrap. Läst 18 juli 2020.
- 1 2 Sveriges Radios Morgoneko kl 7:00 den 6 augusti 2014.
- ↑ Mitt i naturen (vid 26 minuter), Sveriges television, 4 december 2014.
- ↑ Prachi Patel (1 februari 2018). ”Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans”. Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/stemming-the-plastic-tide-10-rivers-contribute-most-of-the-plastic-in-the-oceans/.
- ↑ Walker-Franklin, Imari (2023). Plastics. The MIT press essential knowledge series. The MIT Press. ISBN 978-0-262-54701-7. Läst 25 juli 2024
- 1 2 3 4 Ekot kl 23:00, Sveriges radio, 7 april 2015.
- ↑ "Plast skräpar ner kusten", Sveriges Radio, Kicki Möller, 6 augusti 2014. Läst den 7 augusti 2014.
- ↑ "Interaktiv karta för rena stränder i norra Bohuslän Arkiverad 6 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.", renkust.se. Läst den 6 augusti 2014.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Marint skräp.- "Interaktiv karta för rena stränder i norra Bohuslän", renkust.se
- "Med fokus på marint skräp", Havsmiljöinstitutet
- FN:s definition av marint skräp – Arkiverad 15 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
