Marint skräp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Marint skräp på Röda havets strand vid Safaga, Egypten
Resterna av en ung Albatross och dess maginnehåll i september 2009.

Marint skräp är skräp i marina miljöer.

Tonvis med bildäck, cyklar och bilbatterier som dumpats längst Söder Mälarstrand och Norr Mälarstrand i Stockholm. Röjt av den ideella organisationen Rena Mälaren 2020. Observera motorcykeln till höger och bilbatterierna nederst.[1]
[marint skräp är] ett fast föremål som är tillverkat eller bearbetat och som direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet slängts eller övergivits på ett sådant sätt att det hamnat i en marin miljö.
– FN:s miljöorgans definition av marint skräp[2]

Det vanligaste marina skräpet är plast: förpackningar, snören, flaskor och dunkar.[3] Även ballonger (från till exempel ballongsläpp) är en av de vanligaste soporna i marina miljöer.[4] Av plastutsläppen i världens hav kommer 93 procent från tio floder: åtta i Asien (Yangtze, Gula floden, Haifloden, Pärlfloden, Amurfloden, Mekong, Indus och Ganges Delta), och två i Afrika (Nigerfloden och Nilen).[5] Flera av dessa utmynnar i det stora stillahavssopområdet, som är särskilt drabbat.

17 av världens länder står för 80 procent av allt skräp som kommer ut i marin miljö. Fem av dessa länder står i sin tur för 60 Procent av all nedskräpning – det är Kina, Filippinerna, Indonesien, Thailand och Vietnam.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är Bohuskusten den kuststräcka som är mest utsatt för skräp från havet.[6] Där flyter varje år cirka 8000 kubikmeter (100-tals ton[6]) iland på stränderna vilket enligt lokala politiker hotar både miljön och turismen.[3] Det mesta är plast och uppemot 80% beräknas komma från andra länder i Nordeuropa via havsströmmar.[6]

Mellan 1 juli och 1 september 2014 prövades en metod där allmänheten via en interaktiv karta kunde rapportera var städning behövdes eller, i de fall de hade städat själva, var skräp fanns att hämta.[7] Det var ett samarbete mellan Orusts kommun, Lysekils kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Strömstads kommun. [8]

2015 gick 11 kommuner i Bohuslän samman i projektet "Ren och attraktiv kust" och ansökte om pengar från Havs- och vattenmyndigheten om 2 miljoner kronor per år under tre års tid för stöd till strandstädning.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Här är Stadshuset – helt uppbyggt av skräp”. SVT Stockholm. 17 juli 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-stadshuset-uppbyggt-av-skrap. Läst 18 juli 2020. 
  2. ^ "Vad är marint skräp? Arkiverad 15 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.", Havsmiljöinstitutet. 9 juni 2014. Läst den 6 augusti 2014.
  3. ^ [a b] Sveriges Radios Morgoneko kl 7:00 den 6 augusti 2014.
  4. ^ Mitt i naturen (vid 26 minuter), Sveriges television, 4 december 2014.
  5. ^ Prachi Patel (1 februari 2018). ”Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans”. Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/stemming-the-plastic-tide-10-rivers-contribute-most-of-the-plastic-in-the-oceans/. 
  6. ^ [a b c d] Ekot kl 23:00, Sveriges radio, 7 april 2015.
  7. ^ "Plast skräpar ner kusten", Sveriges Radio, Kicki Möller, 6 augusti 2014. Läst den 7 augusti 2014.
  8. ^ "Interaktiv karta för rena stränder i norra Bohuslän Arkiverad 6 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.", renkust.se. Läst den 6 augusti 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]