Miljömål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Miljömål för att nå hållbar utveckling eftersträvas via olika sfärer som myndighetssfären och marknadssfären. Såväl politiker (med stöd av väljare/medborgare), som företagare (med stöd av sina kunder) har möjlighet att ställa upp och följa miljömål.

Miljömål för att nå ekologisk hållbarhet eftersträvas via olika sfärer som politiska sfären och marknadssfären. Såväl politiker (med stöd av väljare/medborgare), och företagare (med stöd av kunder/konsumenter) har möjlighet att ställa upp och följa miljömål. Även forskare och NGO tar fram miljömål för ekologisk hållbarhet med syfte att påverka bland annat politiker, näringsliv och enskilda individer. Övergripande miljömål är: släpp inte ut icke-nedbrytningsbara gifter i naturen (kan förgifta såväl vatten, luft och mark); använd förnybara resurser - överutnyttja inte icke-förnyelsebara resurser som t.ex. olja, kol, naturgas; påskynda inte ökad växthuseffekt som leder till klimatförändringar (se följder av global uppvärmning); vårda den biologiska mångfalden, dvs förstör inte livsmiljön för växter och djur så att arter utrotas i högre takt än vad som skedde innan industrialiseringen.

Miljömål framtagna inom politiska sfären[redigera | redigera wikitext]

Se exempelvis politiska miljömål på FN (Agenda 21)[1], nationell, samt kommunal[2] nivå. De 16 nationella miljömålen[3] i Sverige ska utvärderas under 2015.[4][5]

Miljömål framtagna inom näringslivssfären[redigera | redigera wikitext]

Se exempelvis De fyra systemvillkoren[6] som används inom bl a företag.

Miljömål framtagna inom forskning[redigera | redigera wikitext]

Se exempelvis Planetens gränser[7] .

Miljömål framtagna inom NGO[redigera | redigera wikitext]

Se exempelvis Ekologiskt fotavtryck [8][9] [10] [11].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”United Nations Conference on Environment & Development, Rio de Janerio, Brazil, 3 to 14 June 1992 AGENDA 21”. FN. https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf. Läst 15 juli 2015. 
  2. ^ ”LundaEko II - Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling 2014-2020”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150213075039/http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Kommunkontoret/Milj%C3%B6strategiska/LundaEko2/LundaEko%20II%20antagen%20av%20KF%202014-05-23.pdf. Läst 12 februari 2015. 
  3. ^ ”Miljömål.se – den svenska miljömålsportalen”. www.miljomal.se. http://www.miljomal.se/. Läst 3 mars 2015. 
  4. ^ ”En fördjupad utvärdering 2015”. www.miljomal.se. http://www.miljomal.se/fu. Läst 9 januari 2015. 
  5. ^ ”Fördjupad utvärdering av miljömålen”. www.naturvardsverket.se. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109124259/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Fordjupad-utvarderingav-miljomalen/. Läst 9 januari 2015. 
  6. ^ Holmberg, John (1995) (på eng). Socio-ecological principles and indicators for sustainability. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 1083. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 7620694. ISBN 91-7197-095-9 
  7. ^ Rockström, Johan m. fl. (23 september 2009). ”Planetary Boundaries: Specials,”. www.nature.com. Nature. http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html#feature. Läst 3 mars 2015. 
  8. ^ ”Ekologiska fotavtryck - och hur många planeter skulle krävas om alla levde som du?”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck-startsida. Läst 5 mars 2015. 
  9. ^ ”Living Planet Report 2014 - Species and spaces, people and places”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). http://www.wwf.se/source.php?id=1579930. Läst 5 mars 2015. 
  10. ^ ”Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs "Living Planet Report 2014" (svensk sammanfattning)”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). http://www.wwf.se/source.php/1580065/Living_Planet_Report_2014_Svensk_sammanfattning_20141030.pdf. Läst 5 mars 2015. 
  11. ^ ”Methodology and Sources”. www.footprintnetwork.org. Global Footprint Network. http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/methodology/. Läst 5 mars 2015.