Följder av den globala uppvärmningen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En karta över den förutspådda globala uppvärmningen under 2000-talet. I den här klimatmodellen antas medeltemperaturen under seklet öka med 3 °C. IPCC skissar på en ökning på mellan 1,1 och 6,4 grader, bland annat beroende på utsläppen av växthusgaser.
(a) Fyra scenarier för världens framtida CO2-utsläpp från energi och industri: Ingen klimatpolitik, samma klimatpolitik som innan Parisavtalet 2015, INDC (regeringars frivilliga åtaganden om sänkta CO2-utsläpp vid uppstarten av klimatkonferensen i Paris) samt Parisavtalets tvågradersmål genom förhöjt tempo efter 2030. (b) Uppskattad sannolikhetsfördelning av ökningen av den globala medeltemperaturen från innan industrialiseringen fram till år 2100.

De nuvarande och förväntade följderna av den globala uppvärmningen får konsekvenser för den fysiska miljön, ekosystemen och mänskliga samhällen. Detta inkluderar också ekonomiska, politiska och sociala följder av att leva i en varmare värld.

IPCC:s klimatrapport från 2021 slår fast att mänsklig aktivitet “utan tvivel” orsakar den globala uppvärmningen.[1] Rapporten visar också att extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall skulle vara “extremt osannolika” om det inte vore för människans påverkan på klimatet.[2][3]

2021 har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 °C över förindustriell nivå.[4] Effekterna av klimatförändringarna är redan synliga, inklusive extrema väderhändelser, krympande glaciärer och polarisar, havsnivåhöjning, utbredd torka och våldsamma skogsbränder.[5] Mer än 90% av överskottsvärmen i klimatsystemet har absorberats av haven sedan 1970.[6] Varmare och surare hav har lett till en accelererad artdöd och höjning av havsytan.[4][7]

Förändringar i klimatet påverkar människors hälsa både direkt och indirekt.[8] Direkta hälsoeffekter är bland annat dödsfall till följd av värmeböljor och skyfall, översvämning och torka. Indirekta hälsoeffekter uppstår när ekosystem, ekonomier och sociala strukturer påverkas. Till exempel sprids smittsamma sjukdomar, social oro eller psykisk ohälsa bland människor. Fattiga länder, med begränsade möjligheter att anpassa sig, har hittills drabbats hårdast av den globala uppvärmningen och i början av 2000-talet har klimatförändringar bidragit till konflikter och migration i sårbara delar av världen.[9] Ett aktuellt exempel är det syriska inbördeskriget, som föregicks av en utbredd torka och missväxt.[10][11][12][13]

Klimatförändringarnas framtida påverkan beror på i vilken utsträckning nationer genomför förebyggande insatser, minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till oundvikliga följder av den globala uppvärmningen. De politiska beslut som fattas under de närmaste decennierna kommer att ha långtgående effekter på det globala klimatet, ekosystemen och de mänskliga samhällena, inte bara för detta århundrade, utan för kommande årtusenden.[4][14][15]

Den globala uppvärmningen väntas öka till 1,5 °C runt 2040.[16] Omfattande åtgärder kan kanske begränsa den globala uppvärmningen år 2100 till cirka 2 °C eller lägre, i förhållande till förindustriella nivåer.[17] Utan åtgärder kan ett ökat energibehov tillsammans med fortsatt användning av fossila bränslen leda till en global uppvärmning på upp till cirka 6 °C.[18][19] Med en kraftigare uppvärmning kommer möjligheten att anpassa sig sannolikt vara begränsad, för både samhällen och ekosystem.[20] IPCC räknar i sin rapport från 2021 med att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.[21][22][23]

Påverkan på väder[redigera | redigera wikitext]

Ett varmare klimat leder till att extrema väderhändelser som långvarig torka, onormalt höga eller låga temperaturer, hård vind eller stora mängder nederbörd blir vanligare.[24] Extremt väder kommer bli allvarligare i takt med stigande temperaturer. IPCC bedömer att en extrem händelse som tidigare inträffade en gång vart 50:e år troligen kommer att inträffa vart 3–4 år om jorden värms med 2 °C.[1]

Stigande temperaturer kommer intensifiera jordens vattenkretslopp, vilket ökar avdunstning.[25] Ökad avdunstning kommer att resultera i mer regn och intensivare stormar, men kommer också att bidra till uttorkning på vissa platser. Därför kommer vissa områden sannolikt att uppleva ökad nederbörd och ökad risk för översvämningar, medan andra områden sannolikt kommer att uppleva mindre nederbörd och ökad risk för torka.[26]

Nederbörd och översvämningar[redigera | redigera wikitext]

När jordens vattenkretsklopp blir intensivare leder det i vissa områden till att skyfall blir vanligare.[27][28] Enligt IPCC kommer kraftig nederbörd i framtiden "generellt att bli vanligare och mer intensiva med ytterligare global uppvärmning".

Kraftigare nederbörd ökar risken för översvämningar, som hotar hem, infrastruktur, jordbruk och dricksvatten.

Stormar och tropiska cykloner[redigera | redigera wikitext]

När atmosfären värms upp och innehåller mer vatten, blir stormar intensivare med starkare vindar, fler blixtnedslag och mer nederbörd.[28][29]

Tropiska cykloner kommer inte nödvändigtvis bli mer frekventa, men förväntas bli blötare och kraftigare.[30][31] Andelen tropiska cykloner i kategori 4 och 5 ökar.[32] En höjd havsnivå förväntas också öka skador från tropiska cykloner.[32]

Värmeböljor[redigera | redigera wikitext]

Ett varmare klimat gör att värmeböljor och extremt varma dagar blir vanligare.[33][34] Värmeböljor med hög luftfuktighet utgör en stor risk för människors hälsa, medan värmeböljor med låg luftfuktighet leder till torra förhållanden som ökar skogsbränder. Dödligheten från extrem värme är större än dödligheten från orkaner, blixtar, tornados, översvämningar och jordbävningar tillsammans.[35] Redan sommaren 2003 ledde en klimatrelaterad värmebölja till mer än 70 000 dödsfall i Europa.[34][36] En studie från 2020 i Proceedings of the National Academy of Sciences visar att år 2070 riskerar en tredjedel av världens befolkning att bo på platser som känns som dagens Sahara.[37]

Följder för haven[redigera | redigera wikitext]

Atollerna i östater som Kiribati riskerar att helt översvämmas på grund av de stigande havsnivåerna.

Nittio procent av den globala uppvärmningen sker i havet.[38] Det leder bland annat till havsnivåhöjning, korallblekning, accelererad issmälting, starkare orkaner och förändringar i havets hälsa och biokemi.[39]

Stigande hav[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Havsnivåhöjning

Havsnivån höjs av två skäl: Dels gör termisk expansion att vattenvolymen ökar när det blir varmare. Och dels leder värmen till att inlandsis och glaciärer smälter.[40][41][42]

I september 2021 var havsnivån i genomsnitt cirka 10 cm högre än i januari 1993. Mellan åren 1901–2018 höjdes den med 20 cm. Havshöjningen accelererar och är runt 2021 cirka 3,7 mm per år.[43][44]

Den globala uppvärmningen förväntas orsaka betydande havsnivåhöjningar under hundratals till tusentals år, men det råder stor osäkerhet om hur stor höjningen blir.[45][46] Om till exempel issmältningen på Antarktis passerar en tröskelpunkt och blir självförstärkande kommer havsnivån att höjas mycket mer.[47] IPCC:s sjätte rapport från 2021 uppskattar att den globala havvsnivån kommer höjas mellan 28 och 101 cm till år 2100. Till år 2150 beräknar IPCC en havsnivåhöjning på 37–188 cm.[48] I sin sjätte rapport varnade IPCC också för att en global havsnivåhöjning som "närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 (...) kan inte uteslutas”.[49]

Översvämningar kan drabba städer, kuster och öar, påverka brunnar och dricksvattentäkter,[42] men också hota till exempel kärnkraftverk som ofta ligger nära kuster.[50] Kustsamhällen och städer behöver skydd mot översvämningar. Särskilt låglänta och fattiga länder som Bangladesh och Maldiverna drabbas redan hårt av översvämningar och stormar.[51]

Försurning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Havsförsurning

Haven tar upp en stor del av de växthusgaser som människan släpper ut, vilket har bromsat den globala uppvärmningen. När haven tar upp koldioxid förvandlas gasen till en svag syra vilket leder till att havsvattnet försuras.[52][53] Försurningen gör att fiskar, musslor och koraller som är beroende av kalk får svårt att bilda ben och skal.[54][55]

Följder på land[redigera | redigera wikitext]

Världens skogar[redigera | redigera wikitext]

Liksom haven tar skogarna världen över upp en ansenlig del av den koldioxid som via mänskliga aktiviteter tillförs atmosfären.

Ett varmare klimat kommer sannolikt att leda till en kraftig ökning av antalet skogsbränder i världen när skogarna tappar vätska och blir torrare. Även brändernas intensitet väntas öka. När stora ytor skog brinner upp lämnas den återstående marken utan skydd, vilket kan leda till att de regn som släcker bränderna också sköljer bort viktiga jordlager. Det är särskilt problematiskt i tropiska skogar där jordlagret är tunt. Marken som då kommer i dagen bränns sönder av solen, vilket i sin tur ger en sämre återväxt av skogen.[56]

Det varmare klimatet och minskade nederbörden kommer även leda till att skogarna i framför allt tempererade områden (där huvuddelen av världens skogsbestånd finns) utsätts för allt kraftigare angrepp från diverse olika skadedjur och sjukdomar som riskerar att döda ansenliga delar av världens skogsbestånd. Detta innebär i så fall att stora kvantiteter koldioxid tillförs atmosfären vilket förstärker uppvärmningen. En studie i USA som utförts gemensamt av USA:s geologiska institut och flera universitet (publicerad 23 januari 2009 i Science) tyder på att skogsdöden mer än fördubblats i västra USA de senaste decennierna. Författarna bakom studien anser att en kombination av ett varmare klimat och minskad nederbörd är huvudorsaken.[57]

Måttliga temperaturökningar kan emellertid åtminstone delvis gynna de tempererade skogarna när växtsäsongen förlängs.[58]

Kraftiga temperaturökningar skulle troligen vara förödande för världens regnskogar. Det är utan konkurrens de artrikaste ekosystemen som existerar och de binder upp enorma mängder koldioxid.[59] Dör regnskogarna är risken mycket stor att den globala uppvärmningen förvärras kraftigt. Ytterligare en effekt blir att oerhört många djur och växtarter utrotas och att de tidigare så frodiga skogarna förvandlas till öknar.

Glaciärer[redigera | redigera wikitext]

Glaciäravsmältningen 1850–2003 vid Puncak Jaya på västra Nya Guinea.
En fortsatt glaciäravsmältning kan innebära att bergssjöar torkar ut. Fotot är från en sinande sjö i franska Savojen.

Alla glaciärers överlevnad är på lång sikt beroende av att tillväxten under vintern är minst lika stor som avsmältningen under sommaren. Under den så kallade lilla istiden cirka 1550-1850 växte glaciärerna i storlek världen över, men under 1900-talet började de dra sig tillbaka. En viss återtillväxt skedde 1950-1980, men efter det har glaciärerna världen över åter haft en negativ tillväxt som gör att de drar sig tillbaka.

Detta sammanfaller med den mycket snabba globala uppvärmning som skett sedan 1980-talet, och takten på avsmältningen har accelererat sedan år 2000. En del mindre glaciärer har smält bort och många andra är starkt hotade. En fortsatt global uppvärmning gör att samtliga glaciärer i Himalaya, Alperna och Anderna kan vara borta i mitten av detta sekel, norra och centrala Anderna ännu snabbare.

Initialt kommer avsmältningen att öka riskerna för svåra översvämningar, men när glaciärerna väl är borta kommer vattentillgången att försämras dramatiskt för flera miljarder människor världen över.

Även på Grönland har man sedan mitten av 1990-talet registrerat en kraftig ökning på avsmältningen av så kallade randglaciärer vid kusten. Däremot krävs ytterligare temperaturökningar för att inlandsisen på Grönland ska börja smälta. När eller om det sker kommer det att ta tid innan avsmältningen hindras, även om man får bukt med temperaturökningen.

På sikt kan uppvärmningen leda till storskaliga och irreversibla förändringar. Ett exempel på detta är avsmältningen av inlandsisar, vilket bidrar till havsnivåhöjningen och kommer att fortsätta i tusentals år.[60]

Bergskedjor[redigera | redigera wikitext]

Förutom smältande glaciärer förväntas klimatförändringarna ha ett flertal andra effekter på världens stora bergskedjor, som också är hem för drygt 10 procent av världens befolkning.

Den senaste 30-årsperioden har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Alperna, Himalaya, Anderna, Klippiga bergen etcetera går betydligt fortare än genomsnittet i världen.[61][62] Växtzonerna kommer successivt att krypa uppåt, vilket drabbar djur och växter som trivs på höga höjder värst.

I tropikerna kommer sjukdomar som tidigare bara uppträtt på lägre nivåer att uppträda på allt högre höjder.

Djur och växtliv[redigera | redigera wikitext]

Den globala uppvärmningen kan få mycket dramatiska konsekvenser för djur- och växtlivet. Hittills har uppvärmningens konsekvenser på djurlivet framför allt visat sig genom att mer köldkänsliga arter flyttar till nya områden som tidigare varit för kalla, flyttfåglarna anländer tidigare till kallare länder med mera.

Den globala uppvärmningen leder bland annat till förlängda växtsäsonger och till att nya arter etablerar sig i områden som tidigare varit för kalla.

Blir uppvärmningen stark riskerar mängder med djurarter att utrotas. Många av de havslevande organismerna kommer troligen också utrotas p.g.a. att havsvattnet blir alltför varmt och havets kemi förändras p.g.a. försurningen. Risken för utrotning av många djurarter ökar inte bara för att temperaturen stiger utan även för att klimatet ändras så snabbt. Djur- och växtlivet hinner helt enkelt inte med att anpassa sig till klimatförändringarna. Redan vid en uppvärmning på 2 °C riskerar 30 procent av världens djurarter att utrotas. Vid en mycket kraftig temperaturökning väntar troligen ett massutdöende större än det när dinosaurierna och cirka två tredjedelar av övriga djurgrupper dog ut för 65 miljoner år sedan.

I värsta fall är även människans existens hotad. En galopperande växthuseffekt anses ha varit huvudorsaken till massutdöendet för drygt 250 miljoner år sedan. Det är det största massutdöende man känner till; åtminstone 90 procent av alla arter dukade under. Ett sådant katastrofscenario beräknas emellertid kräva en global uppvärmning på åtminstone 6 °C.[59]

Hälsa och livsmedelssäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

2022 kallade WHO den globala uppvärmningen för det enskilt största hotet mot människors hälsa.[63][64] Hälsohoten inkluderar direkta effekter av värmeböljor, översvämningar och stormar. Men också indirekta faror från förändrade infektionssjukdomsmönster, mindre tillgång till mat, migration och konflikter om resurser som vatten, bördig mark och fiske.[65]

Folkhälsomyndigheten pekade 2021 ut värmeböljor och fästingburna sjukdomar som de största hälsoriskerna från global uppvärmning i Sverige. Men också livsmedelssäkerhet, översvämningar och andra typer av infektioner pekas ut.[66][67]

Tropiska sjukdomar, som malaria och nilfeber, sprids till nya områden.[68] Många länder där till exempel denguefeber sannolikt kommer att spridas ytterligare har underutvecklade hälsosystem, vilket ytterligare ökar utmaningarna.[69][70] Stigande temperaturer kan också leda till ökad antibiotikaresistens och sämre hållbarhet för läkemedel. Tillsammans med avskogning och djurhållning ökar ett varmare klimat också riskerna för nya pandemier.[71][72][73] År 2022 bedömde IPCC att en av tre människor utsätts för dödlig värmestress, vilket förväntas öka till 50–75 % i slutet av århundradet. Luftföroreningar och vattenbrist gör värmeböljor extra farliga för fattiga i stora städer.[74]

Även psykisk hälsa påverkas av den globala uppvärmningen.[75][76] Höjda temperaturer har kopplats till ökad stress och aggressioner, och till fler självmord.[77][78] Oro för framtiden och trauma från katastrofer och flykt ökar förekomsten av PTSD, missbruk, depression och ångest.[78][79] I en undersökning från 2020 rapporterade mer än två tredjedelar av amerikaner att de var oroliga över hur klimatförändringarna skulle påverka planeten.[80][81] En undersökning av ungdomar mellan 16–25 år i 10 länder visade att tre fjärdedelar var rädda för framtiden, rapporterade The Lancet 2021. Mer än 45 % av de tillfrågade ungdomarna sa att deras känslor om klimatförändringarna påverkade deras dagliga liv negativt.[82] Nästan 40 % svarade att de är tveksamma till att skaffa egna barn.[82]

Livsmedelssäkerhet och jordbruk[redigera | redigera wikitext]

I takt med att klimatet blir varmare, nederbördsmönstren ändras och klimatzonerna förflyttas påverkas förutsättningarna för livsmedelssäkerhet, jordbruk och möjligheten att förse hela världens befolkning med mat negativt. Ju större förändring av klimatet desto större blir förändringarna för jordbruket. En studie presenterad i vetenskapstidskriften Science 9 januari 2009 menar att sannolikheten är stor (>90 %) att klimatförändringarna kommer att ha en dramatisk inverkan på jordbruket. Kraftiga temperaturökningar kommande sekel kommer att ha mycket negativa konsekvenser för såväl produktionen som inkomsterna för bönderna i den tropiska och subtropiska klimatzonen. Även i de tempererade områdena kommer konsekvenserna bli stora för jordbruket. Enligt forskarna bakom studien kommer de varmaste somrarna som hittills registrerats i de tempererade områdena att vara normala somrar framåt år 2100. Man manade också till snabba åtgärder för att möta detta hot [83]

Vid mindre klimatförändringar kan jordbruket på många platser i världen, främst på de högre breddgraderna, förbättras. Detta gäller platser som Kanada, Norden, Centraleuropa, Ryssland, Nya Zeeland och Chile.[84] På andra platser kan det krävas vissa anpassningar av jordbruket såsom tidpunkter för sådd och skörd, en annan markbearbetning eller bevattning.

Vid större klimatförändringar kan man tvingas byta typ av gröda eller göra mer ingående förändringar i odlingstekniken. Även om klimatförändringarna främst kommer att påverka mellanbredderna, latitud 40–70°,[85] och de högre breddgraderna så har dessa länder ofta bättre möjligheter till anpassning. De allvarligaste konsekvenserna för jordbruket kan uppstå i U-länder i tropikerna.[86]

Socioekonomiska följder[redigera | redigera wikitext]

Konsekvenserna av att leva i en värld med högre temperaturer kommer sannolikt att slå hårdast mot de grupper som redan idag är utsatta eller missgynnade på olika sätt. Det kan röra människor som bor i socioekonomiskt utsatta områden där eftersatt infrastruktur ökar utsattheten för klimatrelaterade konsekvenser. Arbetslösa, äldre människor och kvinnor riskerar också att drabbas på olika sätt. Seniorer som har svårt att röra sig eller som har olika sjukdomstillstånd kommer troligen drabbas hårdare än andra grupper. Kvinnor riskerar att missgynnas ekonomiskt (på grund av deras relativt sett lägre löner och förmögenheter) när åtgärder för att bromsa klimatförändringarna driver upp priser eller höjer skatter.[87]

Konflikter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Klimatsäkerhet

Klimatforskare och säkerhetsanalytiker har varnat för att den globala uppvärmningen kommer att leda till omfattande oroligheter och krig. Som framtida högriskområden har regioner i Afrika, Mellanöstern, Indien-Pakistan och Kina pekats ut. Minskad nederbörd i redan torra och instabila områden kommer leda till stora påfrestningar. Särskilt bekymmersamt är den redan känsliga relationen mellan Indien och Pakistan. Båda staterna förfogar över kärnvapen och drabbas hårt när glaciärerna i Himalaya smälter och vattentillgången försämras.[88][89]

Migration[redigera | redigera wikitext]

Med en kraftigare global uppvärmning kommer många samhällen sannolikt ha begränsade möjligheter att anpassa sig. IPCC räknar i sin rapport från 2021 att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.[90][91] Mellan 2010 och 2020 har väderkatastrofer tvingat i genomsnitt cirka 21,5 miljoner människor om året att flytta, enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), som ser tydliga kopplingar till den globala uppvärmningen.[92] UNHCR har förutspått att 250 miljoner människor kommer ha tvingats lämna sina hem år 2050 på grund av den globala uppvärmningen.[93] FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) förutspådde 2019 uppemot 700 miljoner klimatflyktingar år 2050.[93]

2021 används inte begreppet "klimatflykting" av UNHCR eftersom klimatet som ensam grund inte ger rätt till flyktingstatus.[93] Men i ett uppmärksammat rättsfall år 2020 öppnade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för möjligheten att ge klimatflyktingar en starkare juridisk status.[94][95][96]

Fattigdom[redigera | redigera wikitext]

Kopplingarna mellan klimatförändringarna och fattigdom är många och komplexa, och samspelar med andra konsekvenser av ett varmare klimat. I allmänhet kan man säga att de människor som redan idag lever i fattiga länder, som har en ansträngd ekonomi eller tillhör någon marginaliserad grupp kommer att vara de som drabbas hårdast av framtidens klimatförändringar. Hur många som kommer beröras och hur hårt de drabbas beror på vilket klimatscenario som förverkligas.[97] Världsbanken varnar för att en värld där den globala uppvärmningen inte hindras riskerar att tvinga över 130 miljoner människor in i fattigdom fram till 2032.[98]

De människor som kommer tvingas på flykt på grund av klimatrelaterade katastrofer kommer i många fall också att hamna i fattigdom. När klimatflyktingarna tvingas lämna hem, jobb och sociala nätverk så slås både förmögenheter och inkomster ut och omställningen till att leva på en ny ort kommer sannolikt tvinga in flera miljoner människor i fattigdom. Samhällen och människor i fattiga länder har varken förmåga att förbereda sig på framtida naturkatastrofer, eller förutsättningar att återhämta sig efteråt.[97]

Risk för samhällskollaps[redigera | redigera wikitext]

Michael Mann, professor i atmosfärsvetenskap, har sagt att: "Det finns inga bevis för klimatförändringsscenarier som skulle göra människor utrotade". Men, menar Mann, en global temperaturökning på 3°C eller mer kan leda till en kollaps av vår globala, sammankopplade civilisation - med massiv oro och konflikter som följd.[99] Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, har varnat för att mänsklig civilisation aldrig har existerat i en värld som överskridit tvågradersgränsen.[100]

Sexuellt våld och våld i nära relationer[redigera | redigera wikitext]

Flera experter och bedömare, inte minst kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, pekar på de täta kopplingarna mellan klimatförändringarna och risken för kvinnor och flickor att utsättas för sexuellt våld och våld i nära relationer. Kvinnor och flickor är redan i en utsatt position och de olika konsekvenserna som den globala uppvärmningen kommer få riskerar att ytterligare förvärra deras utsatthet. Bland annat pekar FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor på att extremväder och naturkatastrofer slår ut sociala skyddsnät för kvinnor, som därmed löper större risk att drabbas av våld i olika former. De kvinnor och flickor som kommer att tvingas fly och bli klimatflyktingar kommer också att hamna i en mycket utsatt situation när de bor i tillfälliga boenden och flyktingläger. Redan i dag är våld i nära relationer, barn- och tvångsäktenskap, människohandel och trafficking problem som finns i flyktingläger och som ofta följer på katastrofer av olika slag.[101]

Geografiska skillnader[redigera | redigera wikitext]

Scenarierna bygger på klimatmodeller med ett visst mått av osäkerhet. Tydligt verkar dock att områden som redan får mycket regn får ökad nederbörd, medan redan nederbördsfattiga regioner blir ännu torrare, i båda fallen med potentiellt katastrofala resultat.

Tendensen att temperaturökningen går snabbare på nordliga respektive sydliga breddgrader än i tropikerna förväntas fortsätta och förstärkas ytterligare och landområden värms upp mer än oceanerna vilket leder till att klimatzonerna förflyttas norrut respektive söderut på norra och södra halvklotet och temperaturkontrasterna mellan tropikerna och jordens kallare regioner minskar. Redan nu kan konstateras att uppvärmningen går mycket fortare i Arktis än genomsnittet för hela världen. Den minskade skillnaden i temperatur mellan tropikerna och polarregionerna kan allvarligt rubba den storskaliga cirkulationen i atmosfären, vilket är den primära drivkällan för lågtrycksbildning i större delen av världen.[102]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige skulle somrarna troligen få mer "tropisk" karaktär med intensiva värmeböljor och temperaturer uppemot 40 grader i skuggan.[källa behövs]

Vintertemperaturerna i Sverige stiger kraftigt och den genomsnittliga temperaturökningen blir sannolikt högre än för världen i genomsnitt.[103]

Det är osäkert om nederbördsmängden kommer öka eller minska i södra Sverige.[104]

Havshöjningen kommer påverka hela Sverige, men i olika styrka, eftersom landhöjningen är större i norra Sverige.[42]

Europa[redigera | redigera wikitext]

I Europa riskerar Medelhavsområdet att drabbas mycket hårt med högre temperaturer och minskad nederbörd. Detta skulle slå hårt mot jordbruket och turistindustrin. Grekland, Italien och Spanien kan sommartid drabbas av värmeböljor med temperaturer på 50–55 grader i skuggan och sommarmedeltemperaturen i Spanien kan öka upp till 7 grader fram till år 2100. I stora delar av Spanien blir somrarna så fall lika heta som i Saharaöknen idag. Risken för ökenspridning i Medelhavsområdet är också stor.[105]

Centraleuropa får ett klimat som påminner om det Medelhavet har i dag med vinterregn och sommartorka, mycket intensiva värmeböljor tros även här bli allt vanligare.

En del klimatforskare har uttryckt oro för att det varmare klimatet kan påverka Golfströmmen.[106] Smältande isar på Arktis och Grönland gör Atlanten mindre salt, vilket påverkar strömmarna.[107] Sedan mitten av 1900-talet har de nordatlantiska strömmarna minskat med 15 procent,[108] men enligt IPCC:s senaste rapport finns det inte tecken på någon kollaps av Golfströmmen. Den skulle kunna minska med 20-25 procent, men temperaturhöjningen skulle vid ett sådant scenario ändå mer än väl kompensera för detta. Europa skulle därmed ändå få ett varmare klimat än idag.[109]

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Afrika är den kontinent som riskerar att drabbas allra hårdast.[110] I världens fattigaste kontinent försörjer sig befolkningsmajoriteten (70 procent[110]) på jordbruk och uppvärmningen väntas slå mycket hårt när nederbörden minskar i stora delar av Afrika. Risken är påtaglig att hundratals miljoner afrikaner blir klimatflyktingar på grund av torka och svält under det kommande seklet. Redan vid en uppvärmning på cirka 3 grader kommer enligt många klimatmodeller stora delar av södra Afrika bli obeboeliga på grund av torka och ökenspridning.

Nildeltat och Egyptens huvudstad Kairo riskerar att översvämmas när havsnivån stiger.[källa behövs]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

I Alaskas och Kanadas tundraområden riskerar permafrosten att tina upp.[källa behövs]

Uppvärmningen blir troligen störst i Mellanvästern (främst i Kansas, Nebraska och Iowa[111]) samt de sydvästra delarna med bland annat delstaterna Kalifornien och Arizona.

I de västra delarna av USA väntas nederbörden minska markant samtidigt som glaciärerna i Klippiga bergen, Sierra Nevada och Kaskadbergen successivt smälter bort. Torkan och den minskade tillgången på vatten riskerar att orsaka mycket stora problem med vattenförsörjningen och jordbruket i västra USA. Jättelika skogsbränder kommer förmodligen bli allt vanligare. Många tror också att de tropiska cyklonerna blir fler och kraftigare.

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Framför allt i Anderna väntas en kraftig temperaturökning under det kommande seklet. Redan nu har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Anderna de senaste 30–40 åren går betydligt snabbare än genomsnittet för hela världen.[112] Uppvärmningen märks framför allt genom att glaciärerna drar sig tillbaka i allt snabbare takt, vilket i framtiden kommer att leda till mycket stora problem med vattenförsörjningen för befolkningen i den väldiga bergskedjan och mångmiljonstaden Lima vid Perus till stor del ökenartade stillahavskust. Vissa forskare anser att läget är så allvarligt att befolkningen i Peru och Bolivia riskerar att drabbas av akut vattenbrist redan om 10–20 år.[61] Även Amazonområdet kommer att bli varmare. Om den globala medeltemperaturen stiger med 3 grader eller mer utplånas troligen Amazonas regnskogar.

Asien[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Asien skulle troligen drabbas hårt när glaciärerna i Himalaya smälter bort. Glaciärerna förser de stora floderna Ganges, Brahmaputra, Yangtze, Mekong, Indus med flera med smältvatten. Vattentillgången för flera miljarder människor riskerar därmed att försämras. I IPCC:s fjärde rapport från 2007 fanns ett påstående om att Himalayas glaciärer skulle kunna smälta bort till 2035. Senare har IPCC tagit avstånd från detta påstående, som visade sig vara rena spekulationer och inte baserat på någon forskning.[113][114] Enligt IPCC:s femte rapport från 2014 saknas bra kunskap om hur mycket vatten som finns i Himalayas glaciärer; uppskattningar varierar mellan 2 100 och 5 800 miljarder ton. Enligt ett medelscenario uppskattas glaciärernas massa minska med 45% till år 2100.[115]

Troligen skulle också monsunens mönster ändras med potentiellt katastrofala effekter.[källa behövs]

Det varmare klimatet leder till att havsnivån höjs vilket skulle orsaka mycket stora problem i låglänta länder som till exempel Bangladesh och ö-staterna i Stilla havet. Stigande havsnivåer och stormar skulle enligt David King innebära att Jakarta, Indonesiens huvudstad, och Mumbai, en av Indiens största städer, inte längre kommer att vara beboeliga runt år 2050.[116]

Syd- och Östasien drabbas troligen av fler och kraftigare tropiska cykloner.[117] I det redan torra Mellanöstern minskar troligen nederbörden ytterligare.

I Kinas fall anses stabiliteten i landet vara helt beroende av att den kraftiga ekonomiska tillväxten fortsätter. Kina anses tillhöra de länder som kommer att drabbas hårdast utanför Afrika. Till exempel kommer vattentillgången för hundratals miljoner kineser att försämras när glaciärerna i Himalaya smälter bort och som förser jättefloder som Yangtze, Huang-Ho och Mekong med smältvatten. Att tillväxten fortsätter i framtiden är långt från säkert när Kina även tros drabbas av en kraftigt ökad frekvens av väderrelaterade naturkatastrofer, som torka och ökenspridning i norra delen av landet och kraftigare översvämningar och tropiska oväder i söder.[118]

I Sibiriens tundraområden finns också enorma mängder växthusgaser lagrade i permafrosten, uppskattningsvis 70 miljarder ton metan och uppemot 1 000 miljarder ton koldioxid i fruset organiskt material. Som jämförelse orsakar förbränning av fossila bränslen idag utsläpp på 7 miljarder ton om året.[119] Metan, som är en mycket stark växthusgas, och koldioxid kommer successivt att frigöras om permafrosten tinar, vilket riskerar att kraftigt förstärka den globala uppvärmningen. Om jordens medeltemperatur höjs över 2 grader kommer utvecklingen troligen att vara oåterkallelig och processen självförstärkande. Varmare klimat ger större upptining av permafrosten vilket i sin tur leder till större utsläpp, ett varmare klimat och ännu snabbare upptining och temperaturökning.[119] Tecken finns på att upptiningen redan inletts.[källa behövs]

Arktis och Antarktis[redigera | redigera wikitext]

Månadsgenomsnittet för den arktiska havsisens utbredning i september åren 1979-2020.

Polarregionerna har upplevt den snabbaste temperaturökningen. Temperaturökningen senaste 50–60 åren är på många ställen upp uppemot 3 °C, långt över genomsnittet för hela världen.[120] I både Arktis och Antarktis märks temperaturökningen framför allt genom att isen i Arktis och på Grönland smälter oroväckande fort.[121][122] Även istäcket runt den Antarktiska halvön har börjat smälta allt fortare.

I september 2012 uppmättes det hittills (2019) minsta istäcket i Arktis. Trenden 1979–2019 är att istäckets årliga minimum minskar med 82 400 kvadratkilometer per år.[123] Den allt snabbare avsmältningen gör att en accelererande och snabbare uppvärmning än vad man kalkylerat med tidigare är allt sannolikare. Uppvärmningen gör att ett flertal djurarter, till exempel isbjörnen och kejsarpingvinen, hotas av utrotning.[124][125][126]

Som nämnts har också permafrosten i norra Sibirien, Alaska och Kanada börjat tina, vilket kan få förödande konsekvenser för det globala klimatet om inte uppvärmningen kan hejdas.[källa behövs]

Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Australien som redan är världens torraste kontinent kommer troligen att värmas upp kraftigt och bli ännu torrare. Senaste åren har Australien drabbats av den värsta torkan på minst 100 år, enligt många den värsta på kontinenten på över 1 000 år. Torkan förväntas bli ännu värre kommande seklet.[127]

När havsnivån stiger kommer de låglänta ö-staterna i Stilla havet att få stora problem. I värsta fall kommer det bli nödvändigt att evakuera befolkningen.[källa behövs]

Scenarier[redigera | redigera wikitext]

Områden där global uppvärmning förväntas öka risken för naturkatastrofer. Rosa: tropiska cykloner. Gul: torka och ökenspridning. Blå: öar och floddeltan utsatta för höjd havsnivå och stormvågor.

Ingen klimatforskare vet säkert vad som kommer att hända om uppvärmningen fortsätter och osäkerheten är även hur stor uppvärmningen kommer att bli. Uppvärmningen fram till år 2100 kommer i genomsnitt troligen att hamna någonstans i intervallet 2 till 6 grader celcius. Haven kommer värmas upp mindre än land och vissa områden, främst polarregionerna och de kalltemperade områdena kommer värmas upp mycket mer, i vissa fall mer än dubbelt eller till och med tredubbelt så mycket jämfört med snittet för hela jordklotet.

Framtidsscenarier bygger på avancerade datasimulerade klimatmodeller men det finns flera osäkerhetsfaktorer. Ingen vet hur länge utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta öka. Man vet inte heller exakt hur stark uppvärmning som krävs för att aktivera så kallade tröskeleffekter, det vill säga processer i naturen som på olika sätt förstärker uppvärmningen på egen hand.[20]

I de mest pessimistiska prognoserna är det de positiva återkopplingsmekanismerna (tinande permafrost, smältande polaris och glaciärer, utsläpp av metanhydrater mm) som helt tar överhanden och processen skenar i väg, oavsett vad människan gör. De flesta klimatforskarna anser emellertid att den kritiska nivån ligger vid cirka 2,0 °C. Uppvärmningen sedan år 1900 är enligt IPCC cirka 1,1 °C.

Positiva effekter[redigera | redigera wikitext]

I stora delar av världen riskerar klimatförändringarna att få katastrofala effekter. Men om man lyckas begränsa den genomsnittliga globala uppvärmningen till max 2 grader fram till år 2100 kan åtminstone de nordliga länderna, till exempel Sverige, få åtnjuta vissa positiva effekter.[källa behövs]

Om medeltemperaturen bara stiger en grad jämfört med dagens nivå kan Skåne få ett klimat ungefär som centrala Tyskland idag. Ett varmare klimat kommer att leda till längre växtsäsong, vilket skulle kunna gynna jord- och skogsbruket.[källa behövs]

Troligtvis skulle även turistindustrin i Norden få ett uppsving, då till exempel många sydeuropéer förväntas förlägga sina semestrar till norra Europa för att slippa den extrema sommarvärmen runt Medelhavet som beräknas infinna sig redan vid 1,5–2 graders ökning av den globala medeltemperaturen.[128]

Bland andra fördelar kan nämnas att mindre energi kommer att gå åt för att värma bostäderna och att risken för att fattiga och hemlösa människor i exempelvis Ryssland fryser ihjäl vintertid minskar.[källa behövs]

Poängteras ska emellertid att de negativa effekterna kommer kraftigt överväga de positiva även på de nordliga breddgraderna. Till exempel kommer antalet döda i Sverige på grund av värmeböljor att mångdubblas med ett kraftigt ökat tryck på sjuk- och äldrevården.[129] Energiåtgången kommer att öka med behovet av kyla på sommaren.[källa behövs] Över hela året kommer dock energiåtgången för inomhusklimat att minska drastiskt.[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tollefson, Jeff (2021-08-09). ”IPCC climate report: Earth is warmer than it’s been in 125,000 years” (på engelska). Nature 596 (7871): sid. 171–172. doi:10.1038/d41586-021-02179-1. https://www.nature.com/articles/d41586-021-02179-1. Läst 3 november 2021. 
  2. ^ Sylla, Anette Gärdeklint. ”Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/forskning-fr%C3%A5n-stockholms-universitet-bakom-ipcc-s-rapport-1.566236. Läst 3 november 2021. 
  3. ^ Nyheter, S. V. T.; Engström, Ulrika (10 augusti 2021). ”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100 000 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fn-s-klimatpanel-sa-har-varmt-har-det-inte-varit-pa-100-000-ar. Läst 3 november 2021. 
  4. ^ [a b c] ”Climate change widespread, rapid, and intensifying – IPCC”. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/. Läst 3 november 2021. 
  5. ^ ”IPCC report: humanity unequivocally to blame for rising temperatures” (på engelska). Fortune. https://fortune.com/2021/08/09/ipcc-report-climate-change-humans-responsible-warming-emissions/. Läst 3 november 2021. 
  6. ^ ”Climate Change: Ocean Heat Content | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-ocean-heat-content. Läst 3 november 2021. 
  7. ^ ”2018 was the ocean's hottest year ever. Here are some vital takeaways from recent studies.” (på engelska). Environment. 16 januari 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/article/oceans-warming-faster-than-ever. Läst 3 november 2021. 
  8. ^ ”Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020”. Folkhälsomyndigheten. sid. 8. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/halsoskydd-miljohalsa/handlingsplan-klimatanpassning-folkhalsomyndigheten.pdf. Läst 3 november 2021. 
  9. ^ ”Displacement in a Changing Climate | IFRC” (på engelska). www.ifrc.org. https://www.ifrc.org/document/displacement-in-a-changing-climate. Läst 3 november 2021. 
  10. ^ Fountain, Henry (2 mars 2015). ”Researchers Link Syrian Conflict to a Drought Made Worse by Climate Change” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/03/03/science/earth/study-links-syria-conflict-to-drought-caused-by-climate-change.html. Läst 3 november 2021. 
  11. ^ ”Syria: Climate Change, Drought and Social Unrest” (på amerikansk engelska). The Center for Climate & Security. 29 februari 2012. https://climateandsecurity.org/2012/02/syria-climate-change-drought-and-social-unrest/. Läst 3 november 2021. 
  12. ^ ”Climate Change Helped Spark Syrian War, Study Says” (på engelska). Science. 2 mars 2015. https://www.nationalgeographic.com/science/article/150302-syria-war-climate-change-drought. Läst 3 november 2021. 
  13. ^ Kelley, Colin P.; Mohtadi, Shahrzad; Cane, Mark A.; Seager, Richard; Kushnir, Yochanan (2015-03-17). ”Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (11): sid. 3241–3246. doi:10.1073/pnas.1421533112. ISSN 0027-8424. PMID 25733898. https://www.pnas.org/content/112/11/3241. Läst 3 november 2021. 
  14. ^ ”Our future climate depends on our decisions now” (på amerikansk engelska). New Statesman. 2 november 2021. https://www.newstatesman.com/spotlight/energy/2021/11/future-climate-decisions-now-ipcc. Läst 3 november 2021. 
  15. ^ ”Irreversible tipping points, winning narratives and whether transformation will be too late: Reflections from Johan Rockstrom” (på engelska). The Futures Centre. 25 november 2021. https://www.thefuturescentre.org/irreversible-tipping-points-winning-narratives-and-whether-transformation-will-be-too-late-reflections-from-johan-rockstrom/. Läst 11 januari 2022. 
  16. ^ ”Summary for Policymakers — Global Warming of 1.5 ºC”. IPCC. https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/spm/. Läst 11 januari 2022. 
  17. ^ ”Huvudbudskap FNs klimatpanels rapport 2021 ”Den naturvetenskapliga grunden” | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/klimat/ipcc/huvudbudskap-1.174301. Läst 3 november 2021. 
  18. ^ ”What is a 4°C world?” (på engelska). Carbon Brief. 22 november 2012. https://www.carbonbrief.org/what-is-a-4c-world. Läst 3 november 2021. 
  19. ^ Irfan, Umair (10 september 2021). ”How bad will climate change get?” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/22620706/climate-change-ipcc-report-2021-ssp-scenario-future-warming. Läst 3 november 2021. 
  20. ^ [a b] ”10 years to transform the future of humanity -- or destabilize the planet | Johan Rockström”. https://www.youtube.com/watch?v=8Sl28fkrozE. Läst 3 november 2021. 
  21. ^ Nyheter, S. V. T.; Abrahamsson, Samuel (6 maj 2020). ”Miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/miljarder-manniskor-kan-tvingas-pa-flykt. Läst 3 november 2021. 
  22. ^ ”Climate crisis could displace 1.2bn people by 2050, report warns” (på engelska). the Guardian. 9 september 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/sep/09/climate-crisis-could-displace-12bn-people-by-2050-report-warns. Läst 3 november 2021. 
  23. ^ FN:s larm om klimatflyktingar får Afrika att ställa krav på väst”. SVT Nyheter. 17 oktober 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/antalet-klimatflyktingar-i-afrika-kan-oka-enligt-expert. Läst 3 november 2021. 
  24. ^ ”Ny rapport: Extremväder är den nya normen”. DN.SE. 31 oktober 2021. https://www.dn.se/vetenskap/ny-rapport-extremvader-ar-den-nya-normen/. Läst 26 mars 2022. 
  25. ^ ”Why has it been raining so hard? How climate change is causing heavier downpours” (på amerikansk engelska). ideas.ted.com. 6 oktober 2021. https://ideas.ted.com/why-climate-change-causes-heavy-rain-and-flooding/. Läst 26 mars 2022. 
  26. ^ Vetter, David. ”A Warming Earth Will Bring More Extreme Rainfall, New Research Shows” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidrvetter/2021/07/28/a-warming-earth-will-bring-more-extreme-rainfall-new-research-shows/. Läst 26 mars 2022. 
  27. ^ Nyheter, S. V. T. (24 augusti 2021). ”Extrema skyfall upp till nio gånger vanligare”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/extrema-skyfall-upp-till-nio-ganger-vanligare. Läst 26 mars 2022. 
  28. ^ [a b] Barlow, Mathew. ”The water cycle is intensifying as the climate warms, IPCC report warns – that means more intense storms and flooding” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-water-cycle-is-intensifying-as-the-climate-warms-ipcc-report-warns-that-means-more-intense-storms-and-flooding-165590. Läst 26 mars 2022. 
  29. ^ ”Intense storms from global warming, and a mission to study them” (på amerikansk engelska). EarthSky. 2 december 2021. https://earthsky.org/earth/intense-storms-from-climate-change/. Läst 26 mars 2022. 
  30. ^ ”How climate change is making hurricanes more dangerous” (på amerikansk engelska). Yale Climate Connections. 8 juli 2019. http://yaleclimateconnections.org/2019/07/how-climate-change-is-making-hurricanes-more-dangerous/. Läst 26 mars 2022. 
  31. ^ Alestig, Peter (12 november 2020). ”Extrem orkansäsong – nu hotar ny storm Europa | Peter Alestig”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Vqq0jr/extrem-orkansasong-nu-hotar-ny-storm-europa. Läst 26 mars 2022. 
  32. ^ [a b] Knutson, Tom. ”Global Warming and Hurricanes” (på amerikansk engelska). www.gfdl.noaa.gov. https://www.gfdl.noaa.gov/global-warming-and-hurricanes/. Läst 26 mars 2022. 
  33. ^ Svensson, Anna (15 september 2021). ”Kraftig ökning av extremt varma dagar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kraftig-okning-av-extremt-varma-dagar. Läst 26 mars 2022. 
  34. ^ [a b] ”Too hot to live: Millions worldwide will face unbearable temperatures” (på engelska). Magazine. 17 juni 2021. https://www.nationalgeographic.com/magazine/article/too-hot-to-live-millions-worldwide-will-face-unbearable-temperatures-feature. Läst 26 mars 2022. 
  35. ^ ”Heat Waves: The Details” (på amerikansk engelska). Climate Communication. https://climatecommunication.org/new/features/heat-waves-and-climate-change/heat-waves-the-details/. Läst 26 mars 2022. 
  36. ^ Robine, Jean-Marie; Cheung, Siu Lan K.; Le Roy, Sophie; Van Oyen, Herman; Griffiths, Clare; Michel, Jean-Pierre (2008-02-01). ”Death toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003” (på engelska). Comptes Rendus Biologies 331 (2): sid. 171–178. doi:10.1016/j.crvi.2007.12.001. ISSN 1631-0691. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1631069107003770. Läst 26 mars 2022. 
  37. ^ Xu, Chi; Kohler, Timothy A.; Lenton, Timothy M.; Svenning, Jens-Christian; Scheffer, Marten (2020-05-04). ”Future of the human climate niche”. Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (21): sid. 11350–11355. doi:10.1073/pnas.1910114117. ISSN 0027-8424. PMID 32366654. PMC: PMC7260949. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1910114117. Läst 26 mars 2022. 
  38. ^ Change, NASA Global Climate. ”Ocean Heat Content | NASA Global Climate Change”. Climate Change: Vital Signs of the Planet. https://climate.nasa.gov/vital-signs/ocean-heat. Läst 25 mars 2022. 
  39. ^ Change, NASA Global Climate. ”Ocean Heat Content | NASA Global Climate Change”. Climate Change: Vital Signs of the Planet. https://climate.nasa.gov/vital-signs/ocean-heat. Läst 25 mars 2022. 
  40. ^ ”Sea Level”. Facts. NASA Global Climate Change. https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level. Läst 25 mars 2022. 
  41. ^ ”Video: Rising tides: Understanding sea level rise”. NASA Sea Level Change Portal. https://sealevel.nasa.gov/resources/103/video-rising-tides-understanding-sea-level-rise. Läst 25 mars 2022. 
  42. ^ [a b c] ”Introduktion till stigande havsnivåer”. SMHI. https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/introduktion-till-stigande-havsnivaer-1.179350. Läst 25 mars 2022. 
  43. ^ ”Climate Change: Global Sea Level” (på engelska). Climate.gov. NOAA. 16 februari 2022. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-global-sea-level. Läst 25 mars 2022. 
  44. ^ ”Få koll på klimatet - just nu”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/special/fa-koll-pa-klimatet/. Läst 25 mars 2022. 
  45. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i havet, inlandsisar och den globala havsnivån.” 
  46. ^ ”Anticipating Future Sea Levels” (på engelska). Earth Observatory. NASA. 8 juli 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148494/anticipating-future-sea-levels. Läst 22 mars 2022. 
  47. ^ ”More evidence “tipping point” for Antarctic Ice Sheet may have been reached” (på engelska). News. Victoria University of Wellington. 19 november 2021. https://www.wgtn.ac.nz/news/2021/11/more-evidence-tipping-point-for-antarctic-ice-sheet-may-have-been-reached. Läst 25 mars 2022. 
  48. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. 
  49. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”En ökning av den genomsnittliga globala havsnivån om överstiger det sannolika intervallet – och närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 under ett scenario med mycket höga utsläpp av växthusgaser (...) – kan inte uteslutas på grund av djup osäkerhet relaterad till processer i inlandsisar.” 
  50. ^ Vidal, John. ”Are Coastal Nuclear Power Plants Ready for Sea Level Rise?” (på engelska). Hakai Magazine. https://hakaimagazine.com/features/are-coastal-nuclear-power-plants-ready-for-sea-level-rise/. Läst 25 mars 2022. 
  51. ^ ”In Pictures: Bangladeshi farmers adapt as climate crisis worsens” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/gallery/2021/10/28/bangladesh-farmers-climate-crisis-rising-sea-levels-agriculture. Läst 25 mars 2022. 
  52. ^ ”Ocean Acidification” (på engelska). ocean.si.edu. Smithsonian Ocean. http://ocean.si.edu/ocean-life/invertebrates/ocean-acidification. Läst 3 november 2021. 
  53. ^ ”Ocean acidification”. www.noaa.gov. National Oceanic and Atmospheric Administration. https://www.noaa.gov/education/resource-collections/ocean-coasts/ocean-acidification. Läst 3 november 2021. 
  54. ^ ”Hur påverkas djuren i havet av försurning?”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/havsutsikt/artikel/hur-paverkas-djuren-i-havet-av-forsurning. Läst 3 november 2021. 
  55. ^ ”Korallblekning slår ut korallrev jorden runt”. Sveriges Natur. 22 november 2016. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/detta-kravs-for-att-radda-korallreven/. Läst 3 november 2021. 
  56. ^ ”Skogar och klimatförändringar”. Världsnaturfonden WWF. https://www.wwf.se/skog/varlden/skogar-och-klimatforandringar/. Läst 19 juni 2022. 
  57. ^ Global Warming: Tree Deaths Have Doubled Across The Western U.S., Science Daily, 2009-01-25
  58. ^ Naturvårdsverket Arkiverad 15 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  59. ^ [a b] Bojs, Karin: 6 grader varmare: Katastrofen som har inträffat förr, Dagens Nyheter, 2007-11-30
  60. ^ ”Sea Level Rise and Implications for Low-Lying Islands, Coasts and Communities”. IPCC. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/08_SROCC_Ch04_FINAL.pdf. Läst 11 januari 2022. 
  61. ^ [a b] de la Reguera, Erik: 2 grader varmare: Torka hotar när glaciärerna smälter bort, Dagens Nyheter, 2007-11-23
  62. ^ Climate Hot Map
  63. ^ ”World Health Day 2022” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/campaigns/world-health-day/2022. Läst 21 april 2022. 
  64. ^ ”WHO: Klimatkrisen är det största hälsohotet”. Dagens ETC. 11 april 2022. https://www.etc.se/klimat-miljo/who-klimatkrisen-aer-det-stoersta-haelsohotet. Läst 21 april 2022. 
  65. ^ ”Gender, Climate Change and Health” (på engelska). Global Report. WHO. 1 december 2014. sid. 6. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789241508186. Läst 21 april 2022. 
  66. ^ ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk- och sårbarhetsanalys”. Folkhälsomyndigheten. 20 december 2021. sid. 10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/. Läst 21 april 2022. 
  67. ^ Bjerström, Erika (5 oktober 2021). ”Analys: Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/monsterfastingar-giftiga-larver-och-smittor-klimatkrisens-nya-halsorisker. Läst 18 juni 2022. 
  68. ^ ”Sjukdomar gynnas av klimatförändringarna”. Tidningen Extrakt. 19 maj 2020. https://www.extrakt.se/infektionssjukdomar-gynnas-av-klimatforandringarna/. Läst 18 juni 2022. 
  69. ^ Ebi, Kristie L.; Nealon, Joshua (2016-11-01). ”Dengue in a changing climate” (på engelska). Environmental Research 151: sid. 115–123. doi:10.1016/j.envres.2016.07.026. ISSN 0013-9351. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935116303127. Läst 18 juni 2022. 
  70. ^ ”The Lancet: Extreme heat threatens ‘systemic failure’ of hospitals” (på engelska). Carbon Brief. 28 november 2018. https://www.carbonbrief.org/the-lancet-extreme-heat-threatens-systemic-failure-of-hospitals/. Läst 18 juni 2022. 
  71. ^ ”Coronavirus and Climate Change” (på amerikansk engelska). C-CHANGE | Harvard T.H. Chan School of Public Health. 19 maj 2020. https://www.hsph.harvard.edu/c-change/subtopics/coronavirus-and-climate-change/. Läst 18 juni 2022. 
  72. ^ ”Så leder klimatförändringarna till nya pandemier”. DN.SE. 8 maj 2022. https://www.dn.se/vetenskap/sa-leder-klimatforandringarna-till-nya-pandemier/. Läst 18 juni 2022. 
  73. ^ Milman, Oliver (28 april 2022). ”‘Potentially devastating’: Climate crisis may fuel future pandemics” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2022/apr/28/climate-crisis-future-pandemics-zoonotic-spillover. Läst 18 juni 2022. 
  74. ^ Bergendorff, Johan (28 februari 2022). ”Analys: Våra barns framtid står på spel”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/det-ar-vara-barns-framtid-som-star-pa-spel. Läst 18 juni 2022. 
  75. ^ ”Why mental health is a priority for action on climate change” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news/item/03-06-2022-why-mental-health-is-a-priority-for-action-on-climate-change. Läst 18 juni 2022. 
  76. ^ ”Urgent need to address mental health effects of climate change, says report”. American Psychological Association. 4 november 2021. https://www.apa.org/news/press/releases/2021/11/mental-health-effects-climate-change. Läst 18 juni 2022. 
  77. ^ ”Climate Psychiatry 101” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. https://www.climatepsychiatry.org/climatepsychiatry101. Läst 18 juni 2022. 
  78. ^ [a b] Cianconi, Paolo; Betrò, Sophia; Janiri, Luigi (2020). ”The Impact of Climate Change on Mental Health: A Systematic Descriptive Review”. Frontiers in Psychiatry 11. doi:10.3389/fpsyt.2020.00074/full. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyt.2020.00074. Läst 18 juni 2022. 
  79. ^ ”The Psychic Impacts of Chronic Climate-Change Stress” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. https://www.climatepsychiatry.org/psychic-impacts. Läst 18 juni 2022. 
  80. ^ Kerr, Sarah; Throop, Noah; Healy, Jack (10 mars 2022). ”The Unseen Toll of a Warming World” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2022/03/09/us/mental-health-climate-change.html. Läst 18 juni 2022. 
  81. ^ ”New APA Poll Reveals That Americans are Increasingly Anxious About Climate Change’s Impact on Planet” (på engelska). Psychiatry.org. https://psychiatry.org:443/news-room/news-releases/climate-poll-2020. Läst 18 juni 2022. 
  82. ^ [a b] ”Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey”. The Lancet. 28 december 2022. doi:10.1016/S2542-5196(21)00278-3. https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00278-3/fulltext. Läst 18 juni 2022. 
  83. ^ Battisti, David S. & Naylor, Rosamond I.: Historical Warnings of Future Food Insecurity with Unprecedented Seasonal Heat, Science, Vol. 323. no. 5911, s. 240-244, 2009-01-09
  84. ^ Navin Singh Khadka (2014-03-27): "Why climate change is bad news for India tea producers". Bbc.com. Läst 23 februari 2015. (engelska)
  85. ^ ”Vädret på våra breddgrader”. smhi.se. SMHI. 23 april 2014. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vadret-pa-vara-breddgrader-1.5599. Läst 5 november 2019. 
  86. ^ Bogren, J & Gustavsson, T & Loman, G "Klimatförändringar - Naturliga och antropogena orsaker" (2006)
  87. ^ ”Consequences of climate change” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/clima/climate-change/consequences-climate-change_en. Läst 20 juni 2022. 
  88. ^ ”Water conflict and cooperation between India and Pakistan” (på engelska). Climate Diplomacy. https://climate-diplomacy.org/case-studies/water-conflict-and-cooperation-between-india-and-pakistan. Läst 21 april 2022. 
  89. ^ Johnson, Keith (25 februari 2019). ”Are India and Pakistan on the Verge of a Water War?” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2019/02/25/are-india-and-pakistan-on-the-verge-of-a-water-war-pulwama-kasmir-ravi-indus/. Läst 21 april 2022. 
  90. ^ ”Klimatflykt: Världen "har inte några svar"”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/Qod2KJ. Läst 18 december 2021. 
  91. ^ ”Climate Crisis Could Lead to Refugee Crisis for 1.2 Billion People by 2050 — If We Don't Take Action” (på amerikansk engelska). Green Matters. 9 september 2020. https://www.greenmatters.com/p/climate-crisis-refugees-2050. Läst 18 december 2021. 
  92. ^ ”Climate change link to displacement of most vulnerable is clear: UNHCR” (på engelska). UN News. 22 april 2021. https://news.un.org/en/story/2021/04/1090432. Läst 18 december 2021. 
  93. ^ [a b c] ”Klimatförändring skapar nya slags flyktingar”. Dagens industri. 20 augusti 2019. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/klimatforandring-skapar-nya-slags-flyktingar/. Läst 18 december 2021. 
  94. ^ Peschl, Romy (25 november 2021). ”Ioane Teitiota v New Zealand and the evolving concept of the climate change refugee” (på engelska). The Legal Compass. https://www.thelegalcompass.co.uk/post/ioane-teitiota-v-new-zealand-and-the-evolving-concept-of-the-climate-change-refugee. Läst 18 december 2021. 
  95. ^ ”Climate refugees – the world’s forgotten victims” (på engelska). World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2021/06/climate-refugees-the-world-s-forgotten-victims/. Läst 18 december 2021. 
  96. ^ ”OHCHR | Historic UN Human Rights case opens door to climate change asylum claims”. www.ohchr.org. https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=25482. Läst 18 december 2021. 
  97. ^ [a b] ”Why Climate Change and Poverty Are Inextricably Linked” (på engelska). Global Citizen. https://www.globalcitizen.org/en/content/climate-change-is-connected-to-poverty/. Läst 22 juni 2022. 
  98. ^ ”When poverty meets climate change: A critical challenge that demands cross-cutting solutions Climate change and IDA” (på engelska). blogs.worldbank.org. https://blogs.worldbank.org/climatechange/when-poverty-meets-climate-change-critical-challenge-demands-cross-cutting-solutions. Läst 22 juni 2022. 
  99. ^ ”Could climate change make humans go extinct?” (på engelska). Live Science. 30 augusti 2021. https://www.livescience.com/climate-change-humans-extinct.html. Läst 11 januari 2022. 
  100. ^ DebattredaktionenText (8 september 2019). ”Rockström: Klimatskeptikerna blundar för glasklara forskningsresultat”. Dagens industri. https://www.di.se/debatt/rockstrom-klimatskeptikerna-blundar-for-glasklara-forskningsresultat/. Läst 11 januari 2022. 
  101. ^ ”OHCHR | Call for inputs – Report on violence against women and girls in the context of the climate crisis, including environmental degradation and related disaster risk mitigation and response” (på engelska). OHCHR. https://www.ohchr.org/en/calls-for-input/2022/call-inputs-report-violence-against-women-and-girls-context-climate-crisis. Läst 28 juni 2022. 
  102. ^ klimatförändring, Nationalencyklopedin
  103. ^ Nyheter, S. V. T.; Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021. 
  104. ^ ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019. 
  105. ^ Nilsson, Annika: 4 grader varmare: Öknen breder ut sig över Spanien, Dagens Nyheter, 2007-11-27
  106. ^ Engström, Ulrika (11 april 2018). ”Golfströmmen håller på att försvagas”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/golfstrommen-haller-pa-att-forsvagas. Läst 28 november 2019. 
  107. ^ Gad, Viola (29 augusti 2019). ”Ny forskning: Så startade Golfströmmen”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-startade-golfstrommen-och-sa-kan-den-avstanna. Läst 28 november 2019. 
  108. ^ Caesar, L.; Rahmstorf, S.; Robinson, A.; Feulner, G.; Saba, V. (2018-04). ”Observed fingerprint of a weakening Atlantic Ocean overturning circulation” (på engelska). Nature 556 (7700): sid. 191–196. doi:10.1038/s41586-018-0006-5. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-018-0006-5. Läst 28 november 2019. 
  109. ^ SMHI Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  110. ^ [a b] Bloomfield, Steve (2006-11-06): "Africa 'will be worst hit by climate change'". Independent.co.uk. Läst 28 februari 2015. (engelska)
  111. ^ Grim, Ryan (2009-08-27): "Small Midwestern States To Be Hit Hardest By Climate Change: Report". Huffingtonpost.com. Läst 28 februari 2015. (engelska)
  112. ^ [1]
  113. ^ Patrick Holmström (17 januari 2010). ”FN:s klimatrapport om Himalaya var bluff”. svenska.yle.fi. Svenska Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2010/01/17/fns-klimatrapport-om-himalaya-var-bluff. Läst 5 november 2019. 
  114. ^ IPCC statement on the melting of Himalayan glaciers
  115. ^ ”Freshwater resources | Case Study: Himalayan Glaciers” (på engelska) (pdf). www.ipcc.ch. IPCC. mars 2014. sid. 242. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-Chap3_FINAL.pdf. Läst 5 november 2019. 
  116. ^ Vetter, David. ”COP26: Why The UN Climate Conference Matters Like Never Before” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidrvetter/2021/10/22/with-one-week-till-cop26-climate-talks-experts-set-out-whats-at-stake/. Läst 11 januari 2022. 
  117. ^ Himalayas glaciärer smälter, TT-Reuters (via Aftonbladet), 2007-04-01
  118. ^ Malmborg, Jan: Ökat klimathot kan leda till krig befarar forskare, Dagens Nyheter, 2007-10-18
  119. ^ [a b] Malmborg, Jan: 5 grader varmare: Bevare oss om permafrosten smälter, Dagens Nyheter, 2007-11-28
  120. ^ [2]
  121. ^ Arctic Sea Ice News and Analysis National Snow and Ice Data Center
  122. ^ Greenland Ice Sheet Today National Snow and Ice Data Center
  123. ^ Gautier, Agnieszka (3 oktober 2019). ”Arctic Sea Ice News & Analysis – Falling up”. nsidc.org. National Snow & Ice Data Center. https://nsidc.org/arcticseaicenews/2019/10/falling-up/. Läst 19 november 2019. 
  124. ^ ”Most polar bears to disappear by 2100, study predicts” (på engelska). the Guardian. 20 juli 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/jul/20/most-polar-bears-to-disappear-by-2100-study-predicts-aoe. Läst 3 november 2021. 
  125. ^ ”Polar bears could be extinct by 2100, says heartbreaking new study” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/life/polar-bears-could-be-extinct-by-2100/. Läst 3 november 2021. 
  126. ^ Jenouvrier, Stephanie. ”98% of emperor penguin colonies could be extinct by 2100 as ice melts – can Endangered Species Act protection save them?” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/98-of-emperor-penguin-colonies-could-be-extinct-by-2100-as-ice-melts-can-endangered-species-act-protection-save-them-165468. Läst 3 november 2021. 
  127. ^ Kadhammar, Peter: Dödens hetta, Aftonbladet, 2007-01-25
  128. ^ Aftonbladet
  129. ^ 3 grader varmare: Fler svenskar dör i extrema värmeböljor, Dagens Nyheter

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]