Planetens gränser

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Planetens gränser.
Jorden är ett slutet ekosystem, vilket betyder att det har gränser.

Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften Nature den 24 september 2009.[1] Den mest överskridna planetära gränsen är biologisk mångfald, då arter utrotas i onaturligt hög hastighet, som följd av mänsklig aktivitet. Vi lever idag i det sjätte massutdöendet, föregånget av utrotningen av dinosaurierna för cirka 60 miljoner år sedan. Skillnaden är att det massutdöende vi ser idag är orsakat av mänsklig aktivitet snarare än en naturkatastrof. Klimathotet hamnar på tredje plats av våra planetära överskridna gränser men får trots det störst uppmärksamhet av våra planetära gränser.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Idén att planeten jorden har gränser såväl fysiskt i rummet som beträffande naturresurser och som ekosystem betraktat har blivit allt mer framträdande under senare decennier, framförallt efter 1972 då rapporten Tillväxtens gränser (engelska: The Limits to Growth) publicerades.[2] Modellen som artikeln presenterar bygger på hur 5 olika variabler: världens befolkning, industrialiseringen, föroreningar, matproduktion, och resursutarmning, anses växa exponentiellt. I kontrast till detta påpekar modellen att den teknik som finns tillgänglig för att öka tillgängligheten av resurser endast ökar linjärt.[3]

Även gaiateorin, utvecklad av James Lovelock, där jorden ses som ett självreglerande biologiskt system men med gränser för vad den kan tåla, kan ses som ett tankesystem i samma riktning som Planetens gränser. Den teorin presenterar tanken att alla organismer och deras icke-organiska omgivning ingår i ett enskilt själv-reglerande system.[4][5] Detta system har förmågan att anpassa sig efter vissa förändringar, dock med vissa begränsingar. På samma sätt som en organism kan upphöra att existera vid en viss temperatur, så kan vår planet som i helhet få problem vid en viss temperatur.

Sammanfattning[redigera | redigera wikitext]

Planetära gränser Beskrivning Status
1. Förlust av biodiversitet Antal arter som försvinner per miljoner arter per år gränsen överskriden
2. Klimatförändring CO2 i atmosfären gränsen överskriden
3a. Kvävecykeln
3b. Fosforcykeln
mängd N2 per år från atmosfären
mängd fosfor per år till oceanerna
gränsen överskriden
nästan överskriden gräns
4. Stratosfäriskt ozon koncentration av ozon inte överskriden gräns
5. Havsförsurning genomsnittlig mättnad av havsvatten mätt i aragonit nästan överskriden gräns
6. Global färskvattenanvändning konsumtion av färskvatten per person nästan överskriden gräns
7. Landanvändning procent av landareal som används för jordbruk nästan överskriden gräns
8. Kemisk förorening koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, tungmetaller,
radioaktivitet i miljön
inte överskriden gräns
9. Atmosfärisk aerosol koncentration av partiklar i atmosfären inte överskriden gräns

Enligt kritiker är sex av dessa gränser obevisade, däribland gränsen för landanvändning på 15 %. De menar ytterligare att den ökade landanvändningen har ökat det globala välståndet. Kritikerna påstår också att de sex gränserna är relevanta lokalt snarare än globalt. [6][7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]