Hoppa till innehållet

Mindre maskstenknäck

Från Wikipedia
Mindre maskstenknäck
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteEophona
ArtMindre maskstenknäck
E. migratoria
Vetenskapligt namn
§ Eophona migratoria
AuktorHartert, 1903

Mindre maskstenknäck[2] (Eophona migratoria) är en östasiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i sydöstra Ryssland, Kina och Korea. Vintertid flyttar den till sydligare delar av Kina, Japan och Taiwan. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Mindre maskstenknäck är en medelstor (15-18 cm), stornäbbad fink med lång och kluven stjärt. Hanen har gråbrun kropp, svartspetsad gul näbb, blåsvart huva liksom blåsvarta vingar med vita teckningar på vingspetsar och handpennetäckare. Honan är mattare än hanen, saknar den svarta huvan och har mindre vitt på vingen.[4]

Hane.
Hona.

Sången består av olika drillar och visslingar. Lätet är ett högljutt "tek-tek".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Mindre maskstenknäck delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

Tillfälligt har den påträffats i norra Myanmar, nordöstra Thailand, norra Laos och östra Tonkin i Vietnam.[4] Arten har observerats i Sverige, men det har bedömts osannolikt att den nått landet på naturlig väg.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Mindre maskstenknäck förekommer i öppna skogslandskap (mestadels ekskog), ungskog, buskmarker, odlingsbygd, parker och trädgårdar. Den lever av frön från olika träd och buskar, men även frukt, bär och insekter. Fågeln häckar mellan maj och juli.[5][4]

Ägg från mindre maskstenknäck.

Mindre maskstenknäck delar släktet Eophona med större maskstenknäck (Eophona personata). DNA-studier visar att de tillsammans bildar en grupp med den europeiska stenknäcken (Coccothraustes coccothraustes).[7]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig, fåtalig eller oregelbunden.[8]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Eophona migratoria Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:493, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b] Clement, P. (2018). Chinese Grosbeak (Eophona migratoria). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61421 26 november 2018).
  6. ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige PDF
  7. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 26 november 2018. 
  8. ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]