Mord

Från Wikipedia
Mordet, av Paul Cézanne.

Mord (latin: homicidium[1]) är ett uppsåtligt dödande av en annan människa, med definition i olika staters lagar. Mord särskiljs oftast från andra typer av dödande, såsom former där uppsåt inte existerar. Alla rättsväsen, antika som moderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. En människa som mördat kallas mördare.

Internationellt perspektiv

Att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person är kriminaliserat i alla rättsordningar. Däremot finns det i alla eller nästan alla länder undantag, tillfällen då det är tillåtet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person. Som exempel kan nämnas dödsstraff, hedersmord eller i nödvärn.

Om landet är i krig är det inte förbjudet att avsiktligt döda stridande personer som kan antas tillhöra eller hjälpa en fientlig armé, denna regel gäller över hela världen. Att döda civilbefolkningen på motståndarsidan är dock förbjudet även i krig, enligt internationella rättsregler. Vad som är ett avsiktligt dödande av civilbefolkningen eller dödande av gerillamedhjälpare eller oavsiktligt dödande av civila råder det med nödvändighet mycket olika åsikter om (se proportionalitetsprincipen och stadsmord). En hel del regimer utför politiska mord även i fredstid.[2]

Sverige

Av 3 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) framgår att den som berövar annan livet kan dömas för mord.

I den tidigare gällande strafflagen skilde man mellan att döda någon med berått mod och av hastigt mod. I det förstnämnda fallet dömdes vanligen för mord, medan dödande i hastigt mod vanligen betecknades som dråp. Att gärningen förövades med berått mod ansågs betyda att gärningen var överlagd eller att gärningsmannen haft tid till sådan överläggning.[3]

Enligt brottsbalken graderas brottet i stället med hänsyn till samtliga omständigheter. Mord anses därvid vara ”normalfallet” av att beröva en annan människa livet, medan den mindre grova graden betecknas som dråp. Vid speciella omständigheter (främst förlossningspsykos) kan en kvinnas uppsåtliga dödande av sitt nyfödda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadråp.[4]

Det har ingen betydelse för bedömningen av om det är ett mord eller inte som begåtts på vilket sätt offret dödats, att exempelvis skrämma ihjäl någon kan lika gärna vara mord som att hugga ihjäl någon med yxa. Gärningsmannen behöver inte heller ha avsikt att döda, det räcker med ett indirekt uppsåt eller ett så kallat likgiltighetsuppsåt. Det innebär att det räcker att gärningsmannen insåg att handlingen skulle kunna innebära att offret dog och var likgiltig inför detta. Om avsikten i ett sådant fall är att grovt misshandla någon men våldet (uppsåtligen) blir så grovt att offret avlider klassas brottet alltså som mord, eller i vissa fall dråp, inte grov misshandel. Om gärningsmannen inte kan anses haft uppsåt att döda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istället vållande till annans död.

Dubbelmord och trippelmord är beteckningar för när flera människor mördas på samma plats och tid.

Påföljd

Straffet för mord är i Sverige efter lagändring 2009-07-01 fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år eller livstid.[5][6]

Syftet är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott. Detta eftersom livstidsstraffen blivit avsevärt mycket längre sedan den tidigare straffskalan på tio år eller livstid infördes.

Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat frågan om påföljd för mord. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Till de allvarligare fallen hör bland annat mord som utförts med stor brutalitet, framkallar svår dödsångest, mord som innefattar moment som gör att det framstår som särskilt grovt eller där det annars föreligger försvårande omständigheter.[7][8]

Är gärningsmannen under 18 år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Är gärningsmannen mellan 18 och 21 år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det.[9] För ett mord som någon har begått innan han eller hon fyllt 21 år får inte dömas till ett svårare straff än fängelse i 14 år.[10] I ett fall där Svea hovrätt bedömt brottet så allvarligt att om gärningsmannen varit över 21 år hade han fått livstid har domstolen dömt en 19-åring till fängelse nio år.[11]

Riksdagens lagändring om mord genomfördes 2014-07-01. Den nya straffskalan har ändrats på sådant sätt så det är livstids fängelse som är normalpåföljd och vid eventuella förmildrade omständigheter, så är det fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år som gäller. Det betyder alltså att livstids har effektivt ersatt det tidsbestämda straffet som normalpåföljd för mord.

Självmord, dödshjälp

Självmord är enligt lagen inget brott i Sverige, eftersom mord innebär att det är en annan person som dödas, inte den egna personen. Att hjälpa någon att begå självmord, genom passiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord är inte heller kriminaliserat.[12] Däremot är det mord, alternativt dråp, om en person genom aktiv dödshjälp hjälper någon ta livet av sig, till exempel genom att injicera medicin, "barmhärtighetsskott", eller att hjälpa någon att dricka gift.[13]

Passiv dödshjälp praktiseras inom svensk sjukvård. Om den övergår i läkarassisterat självmord, genom att patienten tar medicinen själv men läkaren skriver ut medicinen, riskerar läkaren alltså inte åtal för mord men kan bli av med läkarlegitimationen. Om en person utan förskrivningsrätt, till exempel anhörig till patienten, överlåter receptbelagd medicin till någon annan kan denna, oavsett vad personen gör med medicinen, straffas för detta eftersom överlåtelse av receptbelagd medicin bara får skötas av vissa yrkesgrupper.

Statistik

I Sverige inträffar genomsnittligt ungefär 100 fall av dödligt våld per år (mord, dråp och misshandel med dödlig utgång). Antalet fall har varit ungefär konstant åtminstone sedan 1975. Under perioden 2002–2006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. Andelen fall rubricerade som mord har ökat över tid; perioden 1990–1995 var den 44 procent.[14] I I 70 procent av fallen av dödligt våld är gärningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret.[15] Det vanligaste vapnet är kniv.[16]

Mord där ingen misstänkt finns ännu efter en eller två dagar kallar svensk polis för spaningsmord.[17]

Antalet anmälda mordförsök per år tredubblades från 1970-talet till 2000-talet, men enligt länskriminalpolisen i Stockholm resulterade ökningen inte i en motsvarande ökning av antalet mord eftersom sjukvården förbättrats under samma period.[18] Enligt BRÅ har fler handlingar över tid klassificerats som mordförsök vilket förklarar en del av ökningen.[19]

Historiska mordfall i Stockholm

Mordfall i Stockholm mellan år 1400 och år 2000. Antal mord per 100 000 invånare.[20] Sedan 1750-talet på ungefär samma nivå.
Huvudartikel: Historiska mord och avrättningar i Stockholm

Mord och avrättningar i Stockholm finns dokumenterade tillbaka till 1280-talet, då lät Magnus Ladulås halshugga tre riksråd ur Folkungaätten. De hade anklagats för flera “förrädiska stämplingar mot tronen”. Därefter ger Stockholms stads tänkeböcker en bra inblick i stadens mord och dråp för perioden mellan 1400-talets mitt och 1600-talets mitt. Räknat per 100 000 invånare var våld med dödlig utgång bland stockholmare högst under medeltiden, för att sedan mer än halveras fram till sekelskiftet 1700. Det vanligaste var bråk som uppstod mellan två män och oftast var alkoholhaltiga drycker inblandade.

Under Gustav III mildrades dödsstraffen respektive avskaffades helt för vissa brott. Den sista hängningen på galgen i Hammarbyhöjden ägde rum 1818 och den sista offentliga avrättningen på avrättningsplatsen (som låg på nedanför galgen) företogs 1862. Sveriges och Stockholms sista avrättning ägde rum den 23 november 1910, då rånmördaren Alfred Ander halshöggs i en giljotin.

Stockholm har upplevt en lång rad politiska mord, där det största är Stockholms blodbad som ägde rum mellan den 7 november och 9 november 1520. I regel ville makthavarna bli av med en eller flera obekväma konkurrenter eller bestraffa en kritiker. 1900-talet och 2000-talets början överskuggas även av två uppmärksammade mord på politiker: Palmemordet (1986) och Anna Lindh-mordet (2003) samt tre terroristdåd med dödlig utgång: Ockupationen av Tysklands ambassad 1975, Terrorattacken på Drottninggatan 2017 och Bombdåden i Stockholm 2010.

Betraktar man hela den långa perioden från 1750 till 2009 är det mest iögonfallande att mord och dråp – relaterat till folkmängden i Stockholm – inte har ökat under de gångna 250 åren.

USA

Då mord i USA inte är ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen åt beroende på var brottet inträffar. Normalt anges mord i olika grader från mord av första graden till mord av tredje graden (vissa delstater). Vad som avgör vilken typ av mord det är kan bero antingen på planläggningen eller på vilket sätt mordet utförs. Det finns två olika scheman för att bedöma allvaret i mordet.

  • Schema 1 - Används av de flesta delstater i USA; till exempel Pennsylvania och Kalifornien
  1. Mord av första graden (first degree murder): Den första graden är den mest brutala och allvarliga formen av mord. Det är ett överlagt mord och även mord som utförs i samband med andra brott, till exempel våldtäkt, mordbrand eller utförs av en person som sitter i fängelse på livstid.
  2. Mord av andra graden (second degree murder): ej överlagt mord
  3. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord, ungefär motsvarande vållande till annans död

Här översätts ofta mord av andra graden till dråp på svenska.

  • Schema 2 - Används av ett fåtal delstater som till exempel delstaten New York.
  1. Mord av första graden (first degree murder) är mord under vissa omständigheter, till exempel mord på en polis, domare eller vittne. Även att offret torterats.
  2. Mord av andra graden (second degree murder), överlagt mord eller medhjälp till mord som inte har speciella omständigheter.

Det är svårt att göra en översättning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive dråp på svenska eftersom innebörden kan vara olika beroende på delstat.

Se även

Referenser

  1. ^ http://runeberg.org/medterm/0221.html
  2. ^ Politiska mord får sällan avsedd effekt[död länk] Populär Historia 7/2003
  3. ^ Kommentaren till brottsbalken, elektroniska utgåvan, under 3 kap. 1 §, med där gjorda hänvisningar.
  4. ^ RH 2004:63
  5. ^ 3 kap. (1962:700)
  6. ^ Regeringens Proposition 2008/09:118 Straffet för mord m.m.[död länk]
  7. ^ RH 208:17
  8. ^ NJA 2007 s. 194
  9. ^ 30 kap. 5 § (1962:700)
  10. ^ 29 kap. 7 § 2 stycket (1962:700)
  11. ^ RH 2008:34
  12. ^ RH 1996:69
  13. ^ Patientens autonomi enligt svensk rätt Maria Boshnakova, Juridiska Institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2000
  14. ^ BRÅ Rapport 2008:23. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (BRÅ 2008) s. 57 och 78.
  15. ^ Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s. 63.
  16. ^ Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 s.68.
  17. ^ ”Sven Anér: Palmemordet: Spaningsmord? Nej, allt är öppet och känt!”. svenanerpalmemordet.blogspot.se. http://svenanerpalmemordet.blogspot.se/2013/05/spaningsmord-nej-allt-ar-oppet-och-kant.html#.V4K3XLiLTIU. Läst 10 juli 2016. 
  18. ^ ”Fler mordförsök men oförändrat antal mord”. Dagens Nyheter. 23 september 2004. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-mordforsok-men-oforandrat-antal-mord/. Läst 29 december 2016. 
  19. ^ ”Det dödliga våldets utveckling - BRÅ 2011:5”. BRÅ. https://www.bra.se/download/18.744c0a913040e4033180001774/1371914718780/2011_5_dodliga_valdets_utveckling.pdf. Läst 29 december 2016. 
  20. ^ Eisner, Manuel (2003). Long-Term Historical Trends in Violent Crime, Crime & Justice, 30:83-142.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mord&oldid=42314443”