Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi | |
.png) Porträtt av al-Khwārizmī på ett frimärke utgivet i Sovjet 1983 för att hedra hans ungefärliga 1200-årsdag. | |
| Född | 780 Khiva |
|---|---|
| Död | 850 |
| Forskningsområde | Matematik |
| Känd för | Decimalsystemet, algoritmen, algebra |
Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi, född 780 i nuvarande Khiva, död 850, var en matematiker och astronom, mest känd för att ha fått ge namn åt "algoritm".
Hans namn tyder på att han själv eller hans far var från Khwarezm som ligger i norra delen av nuvarande Uzbekistan. Under kalifen al-Mamuns herravälde var han bosatt i staden Bagdad, i dagens Irak, och han studerade vid stadens viktigaste lärosäte, Visdomens hus. Det var där som han skrev sina böcker och gjorde sina astronomiska upptäckter.
Man vet inte mycket om al-Khwarizmis liv, han är mest känd via de verk som finns kvar från honom. Bland dessa verk kan man bland annat se två aritmetiska arbeten, ett berömt verk om algebra och ett trigonometriskt arbete. I de europeiska länderna är han, som nämnts tidigare, mest känd för att han fått ge namn åt "algoritm". En algoritm är en systematisk procedur som beskriver hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem. I de nya vetenskapliga samhällena används algoritmerna främst inom matematik och datavetenskap.
Han har bland andra författat böckerna "Hesabolhend", "al Jabr va moghabelah", "Zidj", "Sorat-ol-arz", "al Jam va tafrigh", och även "Ar-rakhameh" angående matematiken kring skuggor och soluret, som blev en grund för beräkningar om planeternas banor kring dess solar.
Boken "Hesabolhend", som förklarar det indiska beräkningssystemet, översattes av Edgar Bath för första gången till latin, översättningen av denna skrift heter Algorithmi de Numero Indorium. Sedan översatte Rosen denna bok från latin till engelska, år 1831. Den engelska versionen bevaras idag i Oxfords bibliotek, det arabiska originalet är dock försvunnet.
En annan bok, som västerländerna känner via dess översättning till latin, är "al Jabr va moghabelah". Till skillnad från "Hesabolhend" är originalet till "al Jabr va moghabelh" inte förkommet.
"Zidj" är historiens äldsta arabiska bok om astronomi som är bevarad till sin helhet, de astronomiska tabellerna i denna bok är till stor del påverkad av Batlamis astronomiska tabeller.
I skriften "Sorat-ol-arz", som är en skrift om geografi, kan man se stora städer och viktiga platser markerade, denna bok författades under början av 800-talet och är förmodligen grundad på Mamuns världskarta, vilket i sin tur var baserad på Batlamis verk.