Myers-Briggs Type Indicator

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) är ett av världens mest använda personlighetstest.

Testet framställdes under 1900-talet av amatörpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Det bygger på den schweiziske psykiatern Carl Gustav Jungs teorier om psykologiska typer. Det är ett av världens mest använda personlighetstest trots att det saknar vetenskapligt stöd.[1][2] Testet säljs i första hand som ett instrument för självkännedom och personlig utveckling och för att visa hur skillnaderna mellan människor kan tas tillvara. Andra användningsområden är grupputveckling, där en förståelse för olikheterna kan leda till att man undviker missförstånd och konflikter och att man kan dra nytta av gruppdeltagarnas olika styrkor. Modellen används också som en grund för att reflektera kring lärostilar, för att öka sin skicklighet i bemötande av personer med annan personlighetsstil och för att bli klar över den egna ledarstilen. Dock finns inget stöd för att Myers-Briggs-testet predicerar arbetsprestation, vilket gör det olämpligt att använda i rekryteringssammanhang.

MBTI är en pseudovetenskaplig teori. Den baseras på information om hur människor föredrar att agera, men kan inte förutsäga hur människor kommer agera, vilket gör den oerhört mottaglig för vetenskaplig kritik. Testet kan inte ge sanningar om hur människor fungerar, men fingervisningar.

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

MBTI är uppbyggt kring fyra skalor (dimensioner), var och en med två motsatta svarsalternativ vilka betecknas som preferenser. Testet tar fram de fyra preferenserna som bokstäver vilket tillsammans bildar så kallade personlighetstyper, t.ex. "ESTP" (Extraversion, Sinnesförnimmelse, Tanke och Perception) eller "INFJ" (Introversion, Intuition, Känsla och Bedömning).

Extraversion och Introversion[redigera | redigera wikitext]

Extroversion (E) och Introversion (I) handlar om varifrån vi hämtar och riktar vår energi. En vanlig missuppfattning är att det handlar om social kompetens, men det har alltså inte att göra med hur bra vi är på att kommunicera.

  • Extraversion: Uppmärksamhet och intresse främst riktat mot människor och ting i den yttre världen. Extroverter vill att deras energi ska få komma ut i sociala situationer och de får energi av att bolla sina upplevelser mot världen.
  • Introversion: Uppmärksamhet och intresse främst riktat mot idéer och koncept i den inre världen. Introverter hämtar sin energi inifrån och riktar sin energi inåt genom att visualisera koncept och idéer för sig själva.

Sinnesförnimmelse och Intuition[redigera | redigera wikitext]

Sinnesförnimmelse (S) och Intuition (N) handlar om hur vi samlar på oss information samt vilken information vi litar starkare på.

  • Sinnesförnimmelse: Uppfattning av världen sker direkt via de fem sinnena. Det primära intresset ligger i det befintliga. Föredrar information som är praktisk och konkret d.v.s. här och nu samt vad det innebär att något förblir som det är.
  • Intuition: Uppfattning av världen sker indirekt via det undermedvetna. Det primära intresset ligger i möjligheter - vad något skulle kunna vara eller bli. “Tänk om...?” Föredrar information som är teoretisk och töjbar, d.v.s. information som kan förändras genom byte av perspektiv.

Tanke och Känsla[redigera | redigera wikitext]

Tanke (T) och Känsla (F) handlar om hur vi fattar beslut.

  • Tanke: Beslutsfattande grundas på logik och objektivitet. Bedömer hur ting fungerar samt de objektiva för- och nackdelar som blir resultatet av ett beslut. 
  • Känsla: Beslutsfattande grundas på subjektivitet kring hur saker bör värderas. Letar efter harmoni mellan beslut och personliga principer.

Bedömning och Perception[redigera | redigera wikitext]

Bedömning (J) och Perception (P) handlar om hur vi hantera den yttre världen och leva våra liv i den.

  • Bedömning: Hantering av den yttre världen sker helst genom bedömning såsom organisering, strukturering eller planering.
  • Perception: Hantering av den yttre världen sker helst genom perception såsom spontanitet, rörlighet eller tveksamhet.

Funktionerna[redigera | redigera wikitext]

På var och en av de fyra skalorna använder alla människor den ena eller den andra preferensen vid olika tillfällen,[källa behövs] men inte båda samtidigt och inte med lika stor tillförsikt.[källa behövs] Relationen mellan de fyra funktionerna har stor betydelse för dynamiken i personligheten.[källa behövs] I kombination med preferenserna på attitydskalorna (energi/uppmärksamhet och livsstil) samspelar funktionerna på ett alldeles speciellt sätt för varje preferensprofil.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Myers-Briggs Type Indicator har kritiserats, bland annat för att typtänkandet anses vara förlegat i modern psykologi; människor är blandningar av typer och kan inte kategoriseras i endast 16 kategorier.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gardner, William L.; Martinko, Mark J.. ”Using the Myers-Briggs Type Indicator to Study Managers: A Literature Review and Research Agenda” (på en). Journal of Management 22 (1): sid. 45–83. doi:10.1177/014920639602200103. ISSN 0149-2063. http://jom.sagepub.com/content/22/1/45. Läst 26 mars 2016. 
  2. ^ Pittenger, David J.. ”Cautionary comments regarding the Myers-Briggs Type Indicator.”. Consulting Psychology Journal: Practice and Research 57 (3): sid. 210–221. doi:10.1037/1065-9293.57.3.210. http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/1065-9293.57.3.210. Läst 26 mars 2016. 
  3. ^ Sjöberg, L. (2005). En kritisk diskussion av Myers-Briggs testet

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Briggs Myers, I med Myers, Peter B. (1980). Gifts Differing