Myotis leibii

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myotis leibii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Myotis leibii.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Läderlappar
Vespertilionidae
Släkte Myotis
Art Myotis leibii
Vetenskapligt namn
§ Myotis leibii
Auktor (Audubon & Bachman, 1842)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
Myotis ciliolabrum (Merriam, 1886)[2][3][4][5]
Individ med white nose syndrome.
Individ med white nose syndrome.
Hitta fler artiklar om djur med

Myotis leibii[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av John James Audubon och John Bachman 1842. Den ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[8][9] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen är svart vid rötterna med bruna, glänsande spetsar, något som ger ett gulbrungänsande intryck. Undersidan är dovt gråbrun. Ansiktet, öronen och vingarna är svarta. Fladdermusen är den minsta arten i släktet med en kroppslängd på 7,5 till 8,5 cm, en vingbredd av 21 till 25 cm och en vikt mellan 3,5 och 6 g.[10]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Myotis leibii förekommer framför allt i kuperade områden och berg i eller nära både barr- och lövskog på en höjd upp till 1 125 meter. Den kan även förekomma i framför allt öppen jordbruksbygd.[1] Daglegan tillbringas i grottor, klippspringor och andra utrymmen mellan klippor, tunnlar, gruvgångar, byggnader, ihåliga träd samt under klipputskott och broar.[10]

Föda och predation[redigera | redigera wikitext]

Arten lever främst av nattflygande insekter som tvåvingar, skalbaggar och nattfjärilar, som de fångar i flykten på höjder mellan 1 och 3 meter över marken. De kan även plocka upp insekter sittande på något underlag, som bland annat myror.[10]

Själv utgör arten byte för djur som hökar, ugglor, tvättbjörn, vesslor och ormar.[10]

Övervintring[redigera | redigera wikitext]

Arten sover vintersömn mellan mitten av november till mars. Individerna sover liggande, och gärna en och en, mera sällan i grupper. För vinterdvalan föredrar arten kalla utrymmen som grottor och gruvgångar, företrädelsevis korta grottor, mindre än 150 m långa. Individerna håller sig gärna nära mynningen, och kan övervintra liggande på utrymmets golv. Arten återvänder till samma övervintringsplater år från år.[10]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden infaller under sensommar till tidig höst. Arten är polygynandrisk, båda könen har många sexualpartners. Honan sparar sperman i sin kropp under vinterdvalan, och själva befruktningen sker först till våren. Parning kan även ske i övervintringslokalerna, om en hane och en hona skulle råka vakna ur vinterdvalan samtidigt. Honan föder en unge under maj till juli. Ungen är ovanligt stor för släktet, och väger normalt mellan 20 % och 35 % av honans vikt. Dräktiga honor och honor med ungar lever normalt i särskilda yngelkolonier Arten lever normalt i 6 till 12 år.[10]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i östra Nordamerika. Utbredningsområdet sträcker sig från sydöstra Ontario, sydvästra Quebec och New England österut till Ohio, Kentucky och Missouri, sydöst till Oklahoma samt söderut till nordvästra South Carolina, norra Georgia och norra Alabama.[1]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, men konstaterar att arten är mycket känslig för störningar under sin vintersömn. De är också känsliga för bekämpningsmedel och andra miljöföroreningar,[1] och lokalt, i flera delstater, räknas arten som hotad[10]. Dessutom har man sedan 2007 kunnat konstatera kraftiga utbrott hos fladdermöss i samband med övervintringen av en dödlig svampsjukdom, White nose syndrome.[10] Man har numera (2016) konstaterat fall av sjukdomen hos denna art, något som ytterligare bidrar till artens hotade status.[11]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Arroyo-Cabrales, J. & Álvarez-Castañeda, S.T. 2008 Myotis leibii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 11 oktober 2016.
  2. ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b] Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ [a b] Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  6. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  7. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  8. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/myotis+leibii/match/1. Läst 10 oktober 2016. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ [a b c d e f g h] Victoria Scott (2014). Myotis leibii eastern small-footed myotis” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Myotis_leibii/. Läst 10 oktober 2016. 
  11. ^ ”Bats affected with WNS” (på engelska). U.S. Fish and Wildlife Service. 2016. https://www.whitenosesyndrome.org/about/bats-affected-wns. Läst 16 oktober 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]