Näringsbrist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Undernäring.
Näringsbrist
Synonymer: malnutrition
latin: malnutritio
Klassifikation och externa resurser
ICD-9 263.9
MedlinePlus 000404
eMedicine ped/1360 
MeSH engelsk

Näringsbrist innebär en otillräcklig tillförsel av livsnödvändiga näringsämnen för kroppen. Några konsekvenser av näringsbrist är försämrad tillväxt, håravfall, vävnadsskador, ökad infektionskänslighet och rubbningar i kroppsfunktioner.[1]

Näringsbrist och undernäring[redigera | redigera wikitext]

På svenska finns de två kompletterande begreppen näringsbrist och undernäring. Näringsbrist handlar om att kroppen tillförs för liten mängd av de livsnödvändiga näringsämnena, medan undernäring syftar på det tillstånd som uppstår när kroppens energi- och näringsbehov inte täckts under en längre tid.[2] Näringsbrist handlar då de omedelbara effekterna av själv (den bristande) tillförseln och undernäringen om dess långsiktiga konsekvenser.

Det engelska ordet malnutrition används i båda de ovanstående betydelsena. Dessutom syftar det ordet konkret på felnäring och inkluderar därför både bristande energi- och näringsintag och överkonsumtion (exempelvis med fetma som konsekvens).[2]

Tandkött som angripits av skörbjugg, en konsekvens av bristande intag av C-vitamin.

Primär och sekundär[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer mellan primär och sekundär näringsbrist. Den förra handlar om att näringsintaget är för lite, den andra att näringsintaget (eller kroppens näringsuppdat) är för lite i kombination med ökat näringsbehov eller en kroppslig skada eller sjukdom.

Primär näringsbrist[redigera | redigera wikitext]

En primär näringsbrist kan förorsakas av ett bristande intag av näringsämnen och energi. I I-länder som Sverige kan detta bland annat förorsakas av en oaktsamhet med kosten vid olika dieter. I samband med viktminskningsdieter undviks ofta antingen fett eller kolhydrater, vilket kan leda till koncentrationsstörningar eller andra problem.[3]

Ett dåligt intag av näringsämnen och energiämnen kan leda till primär näringsbrist. Detta kan orsaka protein-energiundernäring och sjukdomar som exempelvis skörbjugg och rakit.[1]

Sekundär näringsbrist[redigera | redigera wikitext]

Sekundär näringsbrist förekommer vid ökande behov av näringsämnen och kan orsakas av mag- och tarmsjukdomar, infektioner, tumörer, vävnadsskador, brännskada, benbrott eller kirurgiska ingrepp.[1] En glutenintolerant person som intar gluten kan skada tarmluddet på insidan av tunntarmen, vilket kan leda till minskad upptagningsförmåga av näringsämnen och i förlängningen näringsbrist.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] näringsbrist i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2016.
  2. ^ [a b] Hambraeus, Leif: undernäring i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 30 juni 2016.
  3. ^ Månström, Petra (2014-10-28): "Trenddieter kan orsaka näringsbrist". svd.se. Läst 30 juni 2016.
  4. ^ "Mag- och tarmsjukdomar". psoriasisforbundet.se. Läst 30 juni 2016.